”Sk\u00f6nhet \u00e4r idag en bristvara” – Intervju med arkitekturupprorets Mikael Diamant<\/h1>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\nDomkyrkoplatsen i Lund. Till v\u00e4nster Liberiet, en av Lunds medeltida byggnader. I bakgrunden en klassisk byggnad som inhyser Caf\u00e9 Ariman. I f\u00f6rgrunden domkyrkoforum, vinnare av Sveriges arkitekters Kasper Sahlin-pris \u00e5r 2012<\/sub><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
Arkitekturupproret startade \u00e5r 2014 som en facebooksida och blev 2016 en id\u00e9ell f\u00f6rening. Facebooksidan samlar idag 67 000 f\u00f6ljare. Appell har tr\u00e4ffat en av upprorets initiativtagare och f\u00f6rgrundsgestalter Mikael Diamant f\u00f6r en intervju om r\u00f6relsens kamp f\u00f6r vackrare arkitektur.<\/strong><\/p>\n\n\n\n
\u2013 Sk\u00f6nhet \u00e4r idag en bristvara!<\/p>\n\n\n\n
Arkitekturuproret har lyckats <\/strong>f\u00e5 upp fr\u00e5gan om hur det byggs p\u00e5 den politiska dagordningen, n\u00e4r jag n\u00e5r honom \u00f6ver l\u00e4nk f\u00f6r v\u00e5r intervju \u00e4r Mikael dock snabb med att p\u00e5peka att arkitekturupproret \u00e4r en politiskt obunden f\u00f6rening. \u00c4ven om individuella stilar kan ha slagsida s\u00e5 \u00e4r traditionen n\u00e5got alla kan anamma, dock kan det vara k\u00e4nsligt.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Om jag pratar med moderater \u00e4r det inget som helst problem, men p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt s\u00e5 har det h\u00e4r blivit k\u00e4nsligt f\u00f6r en del p\u00e5 v\u00e4nsterkanten, framf\u00f6rallt tror man att det h\u00e4r har n\u00e5gonting med nationalism att g\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n
I G\u00f6teborg d\u00e4remot, d\u00e4r det finns beslut p\u00e5 att det ska byggas i \u201cklassisk, traditionell stil\u201d, \u00e4r det de styrande socialdemokraterna som har varit p\u00e5drivande i fr\u00e5gan. Beslutet har av kritiker kallats populistiskt, men f\u00f6rsvaras av f\u00f6respr\u00e5kare som demokratiskt, och det visar att den som anammar den klassiska arkitekturen i politiken kan ha mycket att vinna. Att bygga traditionellt \u00e4r allts\u00e5 inte en h\u00f6ger-v\u00e4nster fr\u00e5ga, och handlar inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis om konservatism.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Det h\u00e4r \u00e4r det mest progressiva humanistiska du kan g\u00f6ra, att skapa vackra milj\u00f6er f\u00f6r alla m\u00e4nniskor, inte bara f\u00f6r de som har r\u00e5d som kan k\u00f6pa det!<\/p>\n\n\n\n
Mikael lyfter att hans egna bakgrund har varit till viss nytta i den ibland h\u00e4tska debatten, d\u00e4r f\u00f6respr\u00e5kande f\u00f6r traditionell arkitektur ibland har likst\u00e4llts med bak\u00e5tstr\u00e4vande och h\u00f6gernationalism. M\u00e5nga av upprorets f\u00f6retr\u00e4dare har utl\u00e4ndsk bakgrund, och det har kanske att g\u00f6ra med att de anklagelserna d\u00e5 inte biter.<\/p>\n\n\n\n
Mikael sj\u00e4lv \u00e4r 43 \u00e5r<\/strong> och f\u00f6dd i D\u00f6derhult i Sm\u00e5land till en svensk pappa och en invandrad mamma av judisk b\u00f6rd, men uppvuxen i Sollentuna centrum i Stockholm. Han bor numera i Djursholm – \u201ch\u00e4r kommer m\u00e5nga f\u00f6rdomar, f\u00f6r att jag heter Diamant i efternamn!\u201d – men bodde \u00e5tta \u00e5r i ett radhus i Akalla, som klassas som ett av Sveriges utsatta omr\u00e5den. Efter att ha l\u00e4st samh\u00e4llsplaneringslinjen p\u00e5 gymnasiet och jobbat som brevb\u00e4rare ett tag b\u00f6rjade han l\u00e4sa sociologi p\u00e5 Stockholms universitet. Han inriktade sig f\u00f6rst p\u00e5 barnsociologi, men skrev sin uppsats om assimilering och socialdikotomisering i invandrarsamh\u00e4llen.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Socialantropologi \u00e4r egentligen ett av mina fr\u00e4msta intressen, inte arkitektur.<\/p>\n\n\n\n
Intresset f\u00f6r arkitektur mognade gradvis under hans ungdom. N\u00e4r han \u00e5kte in till stan f\u00f6r att spela lasergame med sina kompisar noterade de att de tyckte att \u201calla gamla hus var fina, och alla nya hus fula, f\u00f6r att anv\u00e4nda den enkla terminologin\u201d. Det skar sig med vad han fick l\u00e4ra sig n\u00e4r han l\u00e4ste historia, om hur Sverige g\u00e5tt fr\u00e5n ett fattigt men v\u00e4lsk\u00f6tt land till en rik nation.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Hur kommer det sig att vi kunde uppf\u00f6ra helt fantastiskt vackra byggnader d\u00e5, inte bara i Stockholm, utan i Norrlands inland. Folkskolebyggnader, kyrkor, folkets hus, vad som helst!<\/p>\n\n\n\n
Insikten att det g\u00e5r att bygga vackert \u00e4ven idag v\u00e4xte fram i samband med de sociala mediernas int\u00e5g, d\u00e5 fler och fler konkreta exempel uppkom p\u00e5 nya byggnader i klassisk stil. Mikael startade sidan nyproduktion i klassisk tradition, som samlar exempel p\u00e5 projekt fr\u00e5n olika l\u00e4nder och diskuterar dem ur ett kritiskt perspektiv, samt visar att de \u00e4r m\u00f6jliga. Ett \u00e5r senare startades arkitekturupproret p\u00e5 initiativ av en medlem i Sk\u00e5ne, och Mikael blev spr\u00e5kr\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 De \u00e4r tv\u00e5 ben p\u00e5 samma kropp, och b\u00e5da beh\u00f6vs.<\/p>\n\n\n\n
Arkitekturupproret syftar till<\/strong> att de som \u00e4r maktl\u00f6sa \u00f6ver hur det byggs ska ta makten ifr\u00e5n de som nu har den. Mikael liknar tillv\u00e4gag\u00e5nss\u00e4ttet vid vad som f\u00f6respr\u00e5kas i boken Rules for Radicals<\/em> fr\u00e5n 1971 av den amerikanska aktivisten Saul Alinsky, som var verksam bland annat i den antirasistiska kampen. D\u00e5 m\u00e4nniskor f\u00e5r upp \u00f6gonen f\u00f6r att de inte \u00e4r ensamma i sin uppfattning om att vad som byggs \u00e4r fult, och att det g\u00e5r att bygga annorlunda, uppkommer fr\u00e5gan om varf\u00f6r det inte byggs annorlunda<\/p>\n\n\n\n
Det finns enligt Mikael inga rationella sk\u00e4l till fulheten – vilket han framh\u00e4ver att han likt de flesta f\u00f6rst antog – dess orsak \u00e4r ideologisk. Det handlar inte om byggkostnader eller giriga byggherrar, som alltid velat vinstmaximera, utan om att \u201carkitekterna vill att det ska se ut s\u00e5 h\u00e4r.\u201d Det framg\u00e5r d\u00e5 nya traditionella byggnader planera och uppf\u00f6rs och visar sig vara m\u00f6jliga och l\u00f6nsamma.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 De enda som \u00e4r emot det \u00e4r arkitektk\u00e5ren, ingen annan.<\/p>\n\n\n\n
Svaret p\u00e5 att det byggs s\u00e5 fult \u00e4r enligt Mikeal att arkitektk\u00e5ren \u00e4r inskolade i vad han brett kallar den modernistiska arkitekturideologin, som varit f\u00f6rh\u00e4rskande sedan andra v\u00e4rldskriget, och br\u00e4nnm\u00e4rkt alla alternativ. Modernismen vurmar f\u00f6r nyskapande och skyr tillbackablickar, det vikitigaste attributet f\u00f6r att f\u00e5 arkitektkollegornas ber\u00f6m \u00e4r \u00e4r inte att en byggnad fungerar v\u00e4l, anses vacker eller uppskattas av allm\u00e4nheten, utan att den \u00e4r originell<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Man har en v\u00e4ldigt nedl\u00e5tande attityd mot slutkonsumenten.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r en attityd som \u00e4r l\u00e4ttare att komma undan med i just den branschen, d\u00e5 konsumenten har sv\u00e5rt att p\u00e5verka, och m\u00e5ste ta stor h\u00e4nsyn till andra faktorer \u00e4n sk\u00f6nhet, s\u00e5som ekonomi och l\u00e4ge. Mikeal \u00e4r tydlig med att skulden fr\u00e4mst ligger p\u00e5 arkitektk\u00e5ren, inte p\u00e5 h\u00f6ga byggkostnader och giriga byggherrar. De har alltid har velat vinstmaximera – alla europas vackra st\u00e4der byggdes p\u00e5 spekulation – och de kan antingen erbjuda ett merv\u00e4rde i form av sk\u00f6nhet, eller pressa priserna. D\u00e5 de har f\u00e5 klassiska arkitekter att tillg\u00e5 satsar de p\u00e5 det senare.<\/p>\n\n\n\n
Sk\u00f6nhet spelar roll, och allting pekar p\u00e5 att m\u00e4nniskor i allm\u00e4nhet f\u00f6redrar det klassiska, inte bara opinionsunders\u00f6kningar utan \u00e4ven konsumentbettende. Desto friare en marknaden p\u00e5 bost\u00e4der \u00e4r, och desto friare m\u00e4nniskor \u00e4r att bry sig just om sk\u00f6nhet – vilket ofta \u00e4r hur rika de \u00e4r – desto mer klassiskt blir det. Det m\u00e4rks inte minst i innerst\u00e4derna p\u00e5 platser som Stockholm och Lund, d\u00e4r sextiotalshus g\u00e5r f\u00f6r miljonrabbatter j\u00e4mf\u00f6rt med sekelskiftesbyggnader.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Smaken \u00e4r inte subjektiv, den \u00e4r v\u00e4ldigt objektiv.<\/p>\n\n\n\n
Vad \u00e4r det d\u00e5 som g\u00f6r en vacker byggnad vacker och en ful byggnad ful?<\/strong><\/p>\n\n\n\n
Mikael h\u00e4rleder v\u00e5r sk\u00f6nhetsuppfattning ur m\u00e4nniskans biologi.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 I grund och botten \u00e4r vi savannvarelser, och n\u00e4r vi st\u00e4llde oss p\u00e5 tv\u00e5 ben var bland det viktigaste f\u00f6r oss att f\u00e5 \u00f6versikt \u00f6ver v\u00e5r milj\u00f6, allts\u00e5 att milj\u00f6n \u00e4r l\u00e4sbar. Vi trivs n\u00e4r n\u00e5got \u00e4r l\u00e4sbart, det f\u00e5r oss att slappna av. Det geniala med den klassiska arkitekturen \u00e4r att den \u00e4r b\u00e5de l\u00e4sbar och stimulerande p\u00e5 samma g\u00e5ng, d\u00e4r har du nyckeln till att vi tycker om den s\u00e5 mycket\u201d<\/p>\n\n\n\n
Den klassiska fasadindelningen best\u00e5r av en tydligt markerad sockelv\u00e5ning, ett mittparti och ett takparti. Den har d\u00e4rmed en b\u00f6rjan en mitt och ett slut som g\u00f6r den tydligt l\u00e4sbar. F\u00f6nstrena p\u00e5 takpartiet \u00e4r ofta mindre, f\u00f6r att markera avslut, och den mer grundade sockelv\u00e5ningen i botten hj\u00e4lper g\u00e5ende att h\u00e5lla blicken rak. <\/p>\n\n\n\n<\/figure>\n\n\n\n
F\u00f6nstrena p\u00e5 en klassisk fasad \u00e4r varken ordnade i en monoton symmetri eller huller om buller, utan \u00e4r ordnade i delsymetrier och i symetripar, vilket g\u00f6r fasaderna stimulerande utan att l\u00e4sbarheten g\u00e5r f\u00f6rlorad. Om f\u00f6nstren alla har samma form och \u00e4r ordnade i en radda s\u00e5 uppn\u00e5r de detta genom variationer i f\u00f6nsterfodret, vilket \u00e4r dekorationerna \u00f6ver, under och vid sidan av f\u00f6nstren, som ramar in dem och dessutom ger fasaden ett djup. Det finns alltid avvikelser, men denna generella mall har g\u00e4llt sedan femtonhundratalet och fram\u00e5t, oberoende av stil.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 G\u00e5 ut och kolla och du kommer att se det p\u00e5 alla klassiska byggnader oavsett n\u00e4r de \u00e4r byggda<\/p>\n\n\n\n<\/figure>\n\n\n\n
Sk\u00f6nhetsupplevelsen \u00e4r instinktiv och omg\u00e5ende<\/strong>, och bygger enligt Mikael p\u00e5 att hj\u00e4rnan kan f\u00f6rst\u00e5 en byggnad.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Det ser man ocks\u00e5 p\u00e5 hur m\u00e4nniskor r\u00f6r sig i klassiska milj\u00f6er, man strosar l\u00e5ngsamt, f\u00f6r att man k\u00e4nner sig trygg. Man tittar inte n\u00f6dv\u00e4ndigvis p\u00e5 byggnaderna, men man strosar f\u00f6r att man har koll. Vad modernism g\u00f6r \u00e4r att du hastar, f\u00f6r dess byggnader \u00e4r ofta feldimensionerade och sv\u00e5rl\u00e4sta, och det stressar oss undermedvetet. <\/p>\n\n\n\n
Mikael har delat sin sk\u00e4rm <\/strong>f\u00f6r att visa exempel p\u00e5 klassiska fasader, och \u00f6verg\u00e5r nu till modernistiska.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Det h\u00e4r \u00e4r den senare modernismen, den h\u00e4r byggnaden kan inte din hj\u00e4rna l\u00e4sa av. Det finns inga som helst symmetripar, f\u00f6nstren \u00e4r placerade huller om buller, de \u00e4r olika stora. Det finns ingen tydlig b\u00f6rjan och slut p\u00e5 byggnaden och det finns inget mittenparti, och den \u00e4r feldimensionerad generellt, det \u00e4r en f\u00f6r stor klump, man har inte delat upp den h\u00e4r byggnaden p\u00e5 n\u00e5got tydligt s\u00e4tt. Den h\u00e4r byggnaden blir du inte lugn av, det h\u00e4r \u00e4r en milj\u00f6 som kommer att stressa dig omedvetet. <\/p>\n\n\n\n<\/figure>\n\n\n\n
Dessutom spelar saker som materialval in, ”och tusen andra saker”, som att fasaden \u00e4r platt. Mikael g\u00e5r \u00f6ver till gammalmodernismen, som ist\u00e4llet \u00e4r mer monoton.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Det h\u00e4r huset \u00e4r faktiskt lite b\u00e4ttre, h\u00e4r har de faktiskt delsymetrier – om du bara anv\u00e4nder f\u00e4rg skulle du faktiskt kunna skapa v\u00e4ldigt mycket med den h\u00e4r fasaden – men du ser hur monoton den \u00e4r? Du har ingen markering av vad som \u00e4r b\u00f6rjan, mitt och slut, det \u00e4r bara en v\u00e4gg som f\u00e5r din blick att flacka upp och ner. Det lyckade \u00e4r att den har delsymetrier, den \u00e4r troligen byggd p\u00e5 tidigt sextiotal, s\u00e5 arkitekterna \u00e4r fortfarande klassiskt skolade och det smyger sig in.<\/p>\n\n\n\n<\/figure>\n\n\n\n
Mikael po\u00e4ngterar att<\/strong> man inte beh\u00f6ver g\u00e5 in p\u00e5 en filosofisk diskussion om vad sk\u00f6nhet \u00e4r, utan att man kan tala om v\u00e5r sk\u00f6nhetsuppfattning utifr\u00e5n m\u00e4nniskan som biologisk varelse. Samtidigt som det kan h\u00e4vdas att han d\u00e4rmed g\u00f6r just ett filofiskt st\u00e4llningstagande i en estetisk diskussion s\u00e5 kan man g\u00e5 steget l\u00e4ngre och ifr\u00e5gas\u00e4tta huruvida det \u00f6verhuvudtaget \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att diskutera etik. Den filofiska fr\u00e5gan \u00e4r kanske i f\u00f6rsta hand etisk, om m\u00e4nniskor f\u00f6redrar en viss stil och arktekterna en annan, borde inte arkitektk\u00e5ren r\u00e4tta sig efter allm\u00e4nheten i en demokrati?<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Jo, demokratiargumentet \u00e4r det ultimata argumentet. Om folk tycker att alla tak ska vara t\u00e4ckta av brons s\u00e5 \u00e4r det det vi ska bygga. <\/p>\n\n\n\n
Det han argumenterar emot <\/strong>\u00e4r att de modernistiska arkitekterna anser sig vara experter och att de d\u00e4rmed \u00e4r ber\u00e4ttigande att utforma v\u00e5r gemensamma milj\u00f6.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Om de vore experter skulle m\u00e4nniskor tycka om det de g\u00f6r, ist\u00e4llet tror de att m\u00e4nniskor m\u00e5ste skolas om till att f\u00f6rst\u00e5 det de g\u00f6r, det \u00e4r helt barockt. Vi m\u00e5ste skolas om till att f\u00f6rst\u00e5 att det som \u00e4r fult \u00e4r fint, det l\u00e5ter som hj\u00e4rntv\u00e4tt. Alla preferensunders\u00f6kningar som har gjorts visar att en \u00f6verv\u00e4ldigande majoritet, utan att kunna beskriva det i ord, f\u00f6redrar klassiskt \u00f6ver modernistiskt.<\/p>\n\n\n\n<\/figure>\n\n\n\n
Om man utg\u00e5r fr\u00e5n<\/strong> expertf\u00f6retr\u00e4de b\u00f6r man enligt Mikael ocks\u00e5 bygga klassiskt av klimatsk\u00e4l De mest ekologiskt h\u00e5llbara byggnaderna \u00e4r de som m\u00e4nniskor vill beh\u00e5lla, \u00e4ven n\u00e4r de inte l\u00e4ngre beh\u00e5ller sin ursprungsfunktion, vilket ingen byggnad g\u00f6r f\u00f6r evigt.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
Det som f\u00e5r folk att vilja beh\u00e5lla byggnader \u00e4r att de \u00e4r vackra och kulturellt utrycksfulla, den som vill riva en klassisk byggnad i en stad som Lund idag skulle m\u00f6ta motst\u00e5nd fr\u00e5n allm\u00e4nheten, men ingen skulle bry sig om ett kontorshus fr\u00e5n \u00e5ttitalet revs.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Vi bevarar gamla industribyggnader och gasklockor och g\u00f6r om dem till lyxbost\u00e4der f\u00f6r \u00f6vre medelklass!<\/p>\n\n\n\n
Motst\u00e5ndet har l\u00e4nge funnits d\u00e4r<\/strong> – \u201cRivningar p\u00e5 sextio och sjuttiotalet var ideologiska\u201d – men har vuxit sig starkare med \u00e5ren. Jag fr\u00e5gar Mikael om stadsplaneringen, d\u00e4r det har det skett en v\u00e4ndning sedan modernismens och bilismens genombrott. N\u00e4r bilen blev vanlig fanns tanken om att avst\u00e5nd inte l\u00e4ngre var ett problem, d\u00e5 alla skulle kunna f\u00e4rdas snabbt skulle alla kunna bo utspritt med m\u00e5nga kvadratmeter och egna tr\u00e4dg\u00e5rdar. Vad som skedde var dock att utglesningen skapade nya avst\u00e5nd, urholkade stadsk\u00e4rnor, var resurskr\u00e4vande och gjorde m\u00e4nniskor mer uppdelade och isolerade socialt. Bilismen skapade tr\u00e4ngsel, k\u00f6er och olyckor, och \u00e4r ekologiskt oh\u00e5llbar. Idag tar man ist\u00e4llet fasta fasta p\u00e5 n\u00e4rhet samt tillg\u00e5ng till kollektivtrafik och cykelv\u00e4gar. Ingen stadsplanerare skulle idag f\u00f6resl\u00e5 att dra en stadsmotorv\u00e4g rakt genom centrala Lund, vilket man n\u00e4stan gjorde p\u00e5 sextiotalet mellan Svanegatan och Dalbyv\u00e4gen.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
Varf\u00f6r har inte samma v\u00e4ndning skett med arkitekturen?<\/strong><\/p>\n\n\n\n
\u2013 Det \u00e4r intressant fr\u00e5ga, f\u00f6r det \u00e4r m\u00e5nga v\u00e4ndningar som har skett, vi omv\u00e4rderat massa saker, och tagit ett steg tillbaka f\u00f6r att g\u00e5 fram\u00e5t.<\/p>\n\n\n\n
Det finns flera exempel. Vi har g\u00e5tt fr\u00e5n halvfabrikat framf\u00f6r TV:n till att vurma f\u00f6r egenlagat, och vi g\u00e5tt fr\u00e5n plastm\u00f6bler till hantverk.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Vi blev \u00f6verv\u00e4ldigade av den modernistiska ideologin som handlade om att vi skulle bryta med det f\u00f6rflutna. Den lovade den ljusa framtiden, det var inte s\u00e5 att d\u00e5tiden var perfekt, men modernismen var en falsk befriare.\u00a0<\/p>\n\n\n\n<\/figure>\n\n\n\n
\u2013 I stadsplaneringen har man tagit ett halvt steg tillbaka, de \u00e4r fortfarande modernister, s\u00e5 v\u00e4ldigt motvilligt. De har kommit ifr\u00e5n bilismen, men de kan fortfarande inte g\u00f6ra slutna innerg\u00e5rdar, de har fortfarande ingen aning om den klassiska stadsplaneringen, vad det \u00e4r som g\u00f6r att centrala Lund eller Malm\u00f6 \u00e4r s\u00e5 bra. De f\u00e5r inte l\u00e4ra sig regelverket som s\u00e4ger att s\u00e5 h\u00e4r breda ska gatorna vara, s\u00e5 h\u00e4r h\u00f6ga ska husen vara, de famlar, och de f\u00e5r absolut inte erk\u00e4nna att de blickar bak\u00e5t. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r de uppfinner nya termer f\u00f6r gamla saker, det finns n\u00e5got som heter femntonminutersstaden, det \u00e4r ett nytt trendbegrepp, men det \u00e4r bara den klassiska staden.<\/p>\n\n\n\n<\/figure>\n\n\n\n
Varf\u00f6r \u00e4r man s\u00e5 r\u00e4dd f\u00f6r att blicka bak\u00e5t, jag t\u00e4nker p\u00e5 arkitekterna s\u00e4rskilt, vad \u00e4r det som \u00e4r s\u00e5 l\u00e4skigt med tradition?<\/strong><\/p>\n\n\n\n
\u2013 D\u00e4rf\u00f6r att d\u00e5 kan man erk\u00e4nna att de gjorde det b\u00e4ttre f\u00f6rr.<\/p>\n\n\n\n
Mikael vill inte g\u00e5 in p\u00e5 politik, det \u00e4r k\u00e4nsligt, men j\u00e4mf\u00f6r med hur det vore att vara sextio \u00e5r i Sovjetunionen vid dess fall 1991, och att vakna upp en dag och f\u00e5 h\u00f6ra att allt man trott p\u00e5 varit en l\u00f6gn. Det \u00e4r s\u00e5 h\u00e5rt att det skapar en livskris, unga som har mindre bagage kan g\u00e5 vidare, men inte de \u00e4ldre.<\/p>\n\n\n\n
\u00a0\u2013 De \u00e4ldre lever hellre i en vacker l\u00f6gn \u00e4n i en ful sanning. Kommunistpartiet \u00e4r den enda opposition som Putin till\u00e5ter, de \u00e4r inte farliga. M\u00e4nniskor f\u00e5r d\u00f6 i tron p\u00e5 att de hade r\u00e4tt hela tiden, hellre \u00e4n att de hela sin ungdom trodde p\u00e5 n\u00e5got som var falskt. Det \u00e4r psykologiskt, och det \u00e4r samma med modernismen, de har investerat s\u00e5 mycket, och det b\u00f6rjar v\u00e4ldigt tidigt i skolan med ett identitetsbyggande. \u201cVi f\u00f6rst\u00e5r n\u00e5gonting som vanliga m\u00e4nniskor inte f\u00f6rst\u00e5r. Det finns ju det h\u00e4r stereotypa utseendet som arkitekter faktiskt har. Vi beh\u00f6ver ett exitprogram f\u00f6r de h\u00e4r m\u00e4nniskorna!”<\/p>\n\n\n\n
Modernismen slog igenom stort p\u00e5 sextiotalet, \u00e4r modernismen fortfarande modern?<\/strong><\/p>\n\n\n\n
\u2013 Nej, det \u00e4r den inte, den \u00e4r h\u00f6gst omodern just eftersom att den \u00e4r inte klimatsmart, den \u00e4r inte socialt h\u00e5llbar och framf\u00f6rallt s\u00e5 skapar den inte bra st\u00e4der, men det \u00e4r ingenting man kan erk\u00e4nna. Fixeringen \u00e4r p\u00e5 nyskapande, man anv\u00e4nder CAD i den nya modernismen, och placerar f\u00f6nstrena huller om buller, d\u00e5 har man skapat n\u00e5gonting nytt, inget har gjort det f\u00f6rut, och det \u00e4r det viktigaste attributet. Det g\u00e5r hela tiden att hitta p\u00e5 nya saker som ingen gjort f\u00f6rut, platta tak \u00e4r en s\u00e5n grej, det \u00e4r ju j\u00e4ttekorkat om man t\u00e4nker p\u00e5 v\u00e5rt klimat. Det l\u00e4cker massa vatten p\u00e5 vintern, det finns en anledning till att vi har sadeltak. Men det viktigaste \u00e4r att man g\u00f6r n\u00e5got nytt, d\u00e5 m\u00e5ste man fr\u00e5ng\u00e5 traditionen, och d\u00e5 blir det massa galenskaper.<\/p>\n\n\n\n<\/figure>\n\n\n\n
\u2013 Man markerar v\u00e4ldigt tydligt vad som \u00e4r till\u00e5tet att tycka och vad som inte \u00e4r till\u00e5tet att tycka, det \u00e4r n\u00e4stan som en sekt. Alla v\u00e4ntar p\u00e5 vad deras kultledare ska s\u00e4ga och s\u00e5 \u00f6ser de ber\u00f6m. Desto mindre andra m\u00e4nniskor f\u00f6rst\u00e5r dig, desto b\u00e4ttre k\u00e4nner du dig som modernist, ju mer allm\u00e4nheten tycker att det h\u00e4r \u00e4r konstigt och fult, desto mer trygg \u00e4r du i att det h\u00e4r har \u00e4nnu djupare inneh\u00e5ll, du \u00e4r \u00e4nnu mer kreativ, \u00e4nnu mer konstn\u00e4r. Det v\u00e4rsta du kan s\u00e4ga till en arkitekt \u00e4r att det \u00e4r folkligt.<\/p>\n\n\n\n<\/figure>\n\n\n\n
Arkitektur skiljer sig<\/strong> ocks\u00e5 fr\u00e5n konst i allm\u00e4nheten d\u00e5 den inte g\u00e5r att v\u00e4lja bort.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Vi vill inte bo i experiment, du och jag vill bo i hem, n\u00e4r vi g\u00e5r omkring i v\u00e5r bomilj\u00f6 vill vi f\u00e5 positiva k\u00e4nslor<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Vi alla lever v\u00e5ra hektiska moderna liv, ungar ska l\u00e4mnas p\u00e5 dagis och Gud vet vad, vi \u00e4r inte intresserade av n\u00e5got stort experiment eller ifr\u00e5gas\u00e4ttande, vi vill ha det vackert. Det betyder inte att det inte kan finnas kreativitet, den klassiska milj\u00f6n \u00e4r fantastiskt kreativ, det \u00e4r hundra olika nyanser av kreativitet, i olika stilar och olika l\u00e4nder. Det \u00e4r otroligt fantastiska skapelser, men eftersom att det f\u00f6ljer det h\u00e4r gestaltningsramverket som jag har angett, och framf\u00f6rallt eftersom att du som klassisk arkitekt alltid ser din byggnad som del av en helhet – du ser aldrig ditt hus som ett objekt som ska tittas p\u00e5, utan faller tillbaka lite och blir en del av en helhet – s\u00e5 st\u00f6rs du inte av experimenterandet.<\/p>\n\n\n\n
Mikael noterar att samma tendens finns i modern konst, att det ibland inte handlar om beg\u00e5vning utan snarare om att man f\u00e5r mer pluspo\u00e4ng av kamraterna desto mindre vanligt folk tycker om det.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Det kr\u00e4vs en beg\u00e5vning f\u00f6r att skapa det Gustav Klimt gjorde, att s\u00e4tta ett bild\u00e4ck p\u00e5 en get eller n\u00e5t, det \u00e4r inte samma beg\u00e5vning. Vi beh\u00f6ver inte g\u00e5 in mer detaljerat, f\u00f6r det kan provocera m\u00e5nga, men konsten kan du v\u00e4lja bort. <\/p>\n\n\n\n
Framf\u00f6rallt har m\u00e4nniskor med mindre ekonomiska medel mindre m\u00f6jligheter att v\u00e4lja sin boendemilj\u00f6.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 De \u00e4r h\u00e4nvisade till fulheten. <\/p>\n\n\n\n
Studenter \u00e4r en s\u00e5dan grupp.<\/strong> Mikael har aldrig bes\u00f6kt Vildanden i Lund – jag intervjuar honom fr\u00e5n mitt korridorsrum i ett av omr\u00e5det brutalistiska sextiotalsbyggnader i r\u00f6tt tegel och betong – men han ger genast sin sympati n\u00e4r han f\u00e5r h\u00f6ra att omr\u00e5det har tilldelats Kasper-Sahlin priset, som f\u00f6reningen Sveriges Arkitekter \u00e5rligen delar ut till arkitektur som de menar h\u00e5ller h\u00f6g kvalitet.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 O Herregud!<\/p>\n\n\n\n<\/figure>\n\n\n\n
En viktig skillnad<\/strong> mellan studenter och andra grupper \u00e4r att studenter r\u00f6r p\u00e5 sig mer, \u00e4r ute p\u00e5 aktiviteter, och \u00e4r hemma r\u00e4tt s\u00e4llan. Desto \u00e4ldre man blir desto viktigare blir n\u00e4rmilj\u00f6n. Vildanden \u00e4r visserligen fr\u00e4mst tegelbrutalism och inte betongbrutalism, och kanske d\u00e4rf\u00f6r mer uth\u00e4rdligt, men kommer enligt Mikael inte vara s\u00e5 kul n\u00e4r jag passerat trettio, och visst \u00e4r den l\u00e5ga hyran och n\u00e4rheten till gr\u00f6nomr\u00e5den nog mer lockande f\u00f6r de flesta \u00e4n omr\u00e5dets estetik. Att bo vackert \u00e4r ett privilegium som inte alla har r\u00e5d med.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Det som har h\u00e4nt i hela Sverige idag \u00e4r att vartenda gamla arbetarkvarter har ockuperats av \u00f6vre medelklass.<\/p>\n\n\n\n
Kan det inte vara s\u00e5<\/strong> att det inte byggdes vackrare f\u00f6rut, men att det bara \u00e4r det vackra som \u00f6verlevt?<\/p>\n\n\n\n
Nej, Mikael avf\u00e4rdar att s\u00e5 kallat survivorship bias skulle spela in i det h\u00e4r fallet.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Ingen har n\u00e5gonsin kunnat p\u00e5visa en ful klassisk byggnad. Du kan titta p\u00e5 det som revs i Lund, om du hittar en enda ful byggnad s\u00e5 f\u00e5r du pris av mig.<\/p>\n\n\n\n
Han framh\u00e5ller att den klassiska arkitekten inte fr\u00e4mst var nyskapande, utan f\u00f6ljde bepr\u00f6vad erfarenhet, vilket gav ett v\u00e4ldigt h\u00f6gt medelv\u00e4rde. Vissa var skickligare och kunde ge byggnader en s\u00e4rskild karakt\u00e4r, men de byggde alltid i f\u00f6rsta hand bra, och bara i andra hand originellt.<\/p>\n\n\n\n
Inom nationalekonomin<\/strong> talar man om negativa och positiva externaliteter, fasader skulle kunna s\u00e4gas ha det utifr\u00e5n om de \u00e4r uppskattade eller inte. Skulle det vara m\u00f6jligt att subventionera vackra fasader p\u00e5 samma vis som vi idag tills\u00e4tter pengar f\u00f6r offentlig konst, exempelvis med en fasadprocent som bara f\u00e5r anv\u00e4ndas till fasader?<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Det \u00e4r en utm\u00e4rkt id\u00e9, problemet \u00e4r att modernisten skulle l\u00e4sa regelverket som fan l\u00e4ser bibeln, och placera f\u00f6nstrena huller om buller, s\u00e5 man m\u00e5ste tyv\u00e4rr vara v\u00e4ldigt specifik.<\/p>\n\n\n\n
Mikael n\u00e4mner delar en l\u00e4nk till nationalekonomisk forskning som gjorts p\u00e5 Lunds universitet, om vilka milj\u00f6er stadsbyggnadsdirekt\u00f6rer tror lockar bes\u00f6kare, svaret \u00e4r att det \u00e4r klassiska milj\u00f6er. De \u00e4r ocks\u00e5 det fr\u00e4msta vapnet mot onlinehandeln.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Lunds stadsk\u00e4rna kommer alltid att leva, f\u00f6r att m\u00e4nniskor vill vara d\u00e4r, f\u00f6r att den \u00e4r vacker, men ett fult k\u00f6pcentrum kommer att d\u00f6, f\u00f6r man kan lika g\u00e4rna handla online. Vackra stadsk\u00e4rnor \u00e4r levande stadsk\u00e4rnor.<\/p>\n\n\n\n
Med det \u00e4r cirkeln sluten, och vi kommer tillbaks till vad sk\u00f6nhet \u00e4r. <\/p>\n\n\n\n
\u2013 Det \u00e4r inte sv\u00e5rt, det kr\u00e4vs fyra \u00e5rs universitetsutbildning f\u00f6r att inte veta vad sk\u00f6nhet \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n
Han delar en bild som han brukar anv\u00e4nda p\u00e5 f\u00f6rel\u00e4sningar, med ett foto p\u00e5 arkitekturh\u00f6gskolan i Stockholm och p\u00e5 den byggnad som stod d\u00e4r innan. De flesta m\u00e4nniskor skulle f\u00f6redra den \u00e4dre byggnaden, \u00e4ven en f\u00f6rsta\u00e5rig arkitekturstudent.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 N\u00e4r de har g\u00e5tt fyra eller fem \u00e5r och investerat s\u00e5 mycket i ideologin kommer de s\u00e4ga att det beror p\u00e5, byggnaderna har olika kvaliteter, det \u00e4r som lite som 1984, hur m\u00e5nga fingrar h\u00e5ller jag upp?<\/p>\n\n\n\n
Alla vet vad som \u00e4r vackert<\/strong>, men genom utbildningen l\u00e4r man sig att anamma relativism, och att det vackra \u00e4r ytligt och det fula djupt, man konditioneras. \u201cDet h\u00e4r borde du testa, jag kan skicka materialet\u201d. Mikael menar att en s\u00e5dan unders\u00f6kning skulle get svart p\u00e5 vitt varf\u00f6r det byggs s\u00e5 fult idag.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Om du inte kan definiera sk\u00f6nhet, om du inte str\u00e4var efter sk\u00f6nhet, om du anser att sk\u00f6nhet \u00e4r ytligt, hur kan du d\u00e5 skapa sk\u00f6nhet \u00f6verhuvudtaget?<\/p>\n\n\n\n
Hur uppn\u00e5r vi f\u00f6r\u00e4ndring?<\/strong><\/p>\n\n\n\n
\u2013 Det \u00e4r v\u00e4ldigt enkelt, det b\u00f6rjar med att man uppm\u00e4rksammar m\u00e4nniskor p\u00e5 problemet. Du pratar ju med mig nu, jag pratar i medier hela tiden. Bara att du vet om nu att all fulhet i v\u00e4rlden beror att p\u00e5 arkitekterna vill det. Du beh\u00f6ver inte ta mig p\u00e5 orden, du kan g\u00f6ra den h\u00e4r efterforskningen sj\u00e4lv. <\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r man sedan visar exempel p\u00e5 vad som \u00e4r m\u00f6jligt, inte bara i teorin, utan exempel som faktiskt har byggts, s\u00e5 leder det till samtal. M\u00e4nniskor b\u00f6rjar tala med varandra och med poltiker, folk b\u00f6rjar gr\u00e4va i vad det beror p\u00e5 \u201csom du g\u00f6r nu\u201d, och den diskussionen leder till att det b\u00f6rjar h\u00e4nda saker.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Vi f\u00f6rs\u00f6ker ta makt ifr\u00e5n arkitekterna och s\u00e4tta den i folkets h\u00e4nder och i andra arkitekters h\u00e4nder. Jag \u00e4r inte arkitekt sj\u00e4lv, och inte du heller, s\u00e5 vi kommer att beh\u00f6va f\u00f6rlita oss p\u00e5 att det \u00e4r n\u00e5gon som ska kunna uttolka v\u00e5rt \u00f6nskem\u00e5l, men de h\u00e4r m\u00e4nniskorna, modernisterna, de kan inte det, allts\u00e5 ska vi l\u00e4gga makten i andras h\u00e4nder, i klassiska arkitekters. Vi jobbar genom att visa exempel, visa dubbelmoralen, och visa orsaken. <\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r m\u00e4nniskor blir medvetandegjorda<\/strong> om att orsaken \u00e4r arkitektk\u00e5rens motvilja, eftersom att de \u00e4r de enda som protesterar \u00e5t byggen alla andra jublar \u00e5t, och n\u00e4r arkitekterna sedan s\u00e4ger att de vet b\u00e4st, d\u00e5 blir m\u00e4nniskor uppr\u00f6rda, vilket skapar grogrund f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Vi \u00e4r lite populistiska.<\/p>\n\n\n\n
V\u00e4gen fr\u00e5n ifr\u00e5gas\u00e4ttande till samtal och f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r l\u00e5ng, \u00e4ven om arkitekturupproret redan \u00e4r i kontakt med flera politiker, och liknas av Mikael det vid att v\u00e4nda en oljetanker.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Vi har vunnit samtalet, men det viktigaste har vi inte vunnit \u00e4n i Sverige, och det utbildningsfr\u00e5gan, vi f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 till en klassisk arktiekturutbildning i Sverige.<\/p>\n\n\n\n
Det finns klassiska arkitekturutbildningar <\/strong>i andra l\u00e4nder, men den som vill bli klassisk arkitekt i Sverige idag m\u00e5ste l\u00e4sa sj\u00e4lvstudier eller sommarkurser vid sidan av den vanliga arkitekturutbildningen. En effekt av det \u00e4r en sj\u00e4lvsortering d\u00e5 m\u00e4nniskor som vill bli klassiska arkitekter v\u00e4ljer bort yrket. En ny arkitekturutbildning hade inte beh\u00f6vt inneb\u00e4ra att n\u00e5gon gammal f\u00f6rsvinner eller konkurrens och konflikt p\u00e5 samma l\u00e4ros\u00e4te, utan hade kunnat l\u00e4ggas p\u00e5 en utbildningsort som idag inta har n\u00e5gon arkitekturutbildning.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 N\u00e4r vi f\u00e5r till en klassisk arkitekturutbilding kan vi l\u00e4gga ner arkitekturupproret, f\u00f6r d\u00e5 vinner vi, d\u00e5 blir det bara marknadskrafter.<\/p>\n\n\n\n
Traditionel arkitektur byggde p\u00e5 ett stort hantverkskunnande. Nya byggnader i traditionell stil, som Ekmansgatan 5 i G\u00f6teborg, har f\u00e5tt kritik f\u00f6r att de \u00e4r av s\u00e4mre kvalitet \u00e4n vad gamla klassiska byggnader var. Finns det hantverkskunnande som kr\u00e4vs idag?<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Det \u00e4r klart att det generellt \u00e4r s\u00e4mre tillg\u00e5ng p\u00e5 hantverk, men det \u00e4r inget ol\u00f6sbart problem. Om du b\u00f6rjar bygga igen s\u00e5 \u00e5terupplivar du hantverket och i v\u00e4rsta fall f\u00e5r vi g\u00f6ra som Sverige alltid har gjort tidigare och importera kompetensen fr\u00e5n utlandet.<\/p>\n\n\n\n
Bristen p\u00e5 hantverk g\u00f6r inte att Ekmansgatan 5 eller andra nytraditionella byggnader \u00e4r s\u00e4mre \u00e4n modernistiska byggnader enligt Mikael, de anv\u00e4nder dessutom i stor utstr\u00e4ckning samma teknik. Hantverksskicklighet \u00e4r inte det viktigaste, arkitekturupproret vill i f\u00f6rsta hand vill ha klassisk fasadindelning.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Vi kan bygga fyrkantiga l\u00e5dor s\u00e5 l\u00e4nge det \u00e4r klassisk fasadindelning, Swedish grace – svensk 20-talsstil – har v\u00e4ldigt platta fasader, men har klassisk fasadindelning och mycket f\u00e4rg.<\/p>\n\n\n\n
Det kommer enligt Mikael<\/strong> ske tv\u00e5 saker i den arkitektoniska ren\u00e4ssans som upproret verkar f\u00f6r: Till att b\u00f6rja med kommer det att ske mycket stilkopiering, och det hantverksm\u00e4ssiga kunnandet och kvalit\u00e9n kommer att vara l\u00e4gre \u00e4n under tidigare epoker, medan vi tar ett steg tillbaka och l\u00e4r av historien. Vad som kommer att ske sedan \u00e4r att kunnandet och kvalit\u00e9n kommer att h\u00f6jas d\u00e5 vi l\u00e4rt oss att bygga klassiskt igen, och det kommer att ske utveckling och innovation som bygger vidare p\u00e5 traditionen, d\u00e5 beg\u00e5vade individer bryter reglerna lita sm\u00e5tt och inf\u00f6r ny symbolik i ornamentiken<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Det finns inte en klassisk stil, det finns o\u00e4ndligt antal klassiska stilar, och 99,9999% av alla klassiska stilar har vi inte skapat \u00e4nnu!<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r s\u00e5 utvecklingen har skett historiskt, fr\u00e5n Barock till Rokoko, fr\u00e5n Jugend till Art Deco, och s\u00e5 vidare. Alla stilar utvecklas och varieras och de skiljer sig i sitt uttryck \u00f6ver tid och plats. Mikaels egna favoritbyggnader i v\u00e4rlden \u00e4r den katolska basilikan Notre Dame D\u2019Afrique i Algiers i Algeriet, samt det nyligen restaurerade gamla ungerska finansministeriet i Budapest, som tog skada under andra v\u00e4rldskriget<\/p>\n\n\n\n
Har du n\u00e5got hatobjekt nummer ett?<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Allt som Gert Wing\u00e5rdh g\u00f6r!<\/p>\n\n\n\n
S\u00e4rskilt illa \u00e4r hans bostadshus Ting1 i \u00d6rnsk\u00f6ldsvik, ett f\u00e4rgglatt torn med utstickande l\u00e5dor i glas. \u201cDen \u00e4r s\u00e5 ful, och s\u00e5 dr\u00e5plig!\u201d Wing\u00e5rdh \u00e4r enligt Mikael v\u00e4ldigt trevlig, och duktig p\u00e5 att s\u00e4lja in sig hos kommuner, som f\u00e5r h\u00f6ra att de kan s\u00e4tta sig p\u00e5 kartan med ett spektakul\u00e4rt bygge, ett \u201clandm\u00e4rke\u201d, vilket han liknar vid bondf\u00e5ngeri. Ting1s utstickande glasl\u00e5dor liknar han vid akvarium d\u00e4r alla ser in, det \u00e4r dock inte bara \u201cstj\u00e4rnarkitekter\u201d som Wing\u00e5rdh som g\u00f6r s\u00e5dana snedsteg, utan det \u00e4r vanligt med fasadbalkonger p\u00e5 m\u00e5nga nybyggen, d\u00e5 de inte l\u00e4rt sig av traditionen.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Det \u00e4r ingen m\u00e4nniska som vill sitta p\u00e5 en balkong ut mot gatan, dels s\u00e5 \u00e4r det v\u00e4ldigt bullrigt p\u00e5 gatan, och det \u00e4r ju inte privat heller, utan balkonger ska du s\u00e4tta p\u00e5 innerg\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n
Har du n\u00e5gon modernistisk favoritbyggnad?<\/strong><\/p>\n\n\n\n
\u2013 Det \u00e4r en bra fr\u00e5ga\u2026<\/p>\n\n\n\n
Mikael funderar ett tag p\u00e5 Burj Khalifa, \u201cden har lite klassiskt i sig, hur man bygger upp den, som en 20-talsskrapa, s\u00e5 det \u00e4r lite fusk\u201d. Dock har den inte ett fungerande avloppssystem, utan t\u00f6ms med tankbilar… Mikael best\u00e4mmer sig till sist f\u00f6r kulturhuset vid Sergels torg i Stockholm.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Glaset g\u00f6r att du ser in d\u00e4r, och s\u00e5 det blir ljus. Byggnaderna i sig \u00e4r egentligen intets\u00e4gande, men det \u00e4r lite intressant att du kan se in i den, och det \u00e4r mycket verksamhet d\u00e4r. Men om jag fick v\u00e4lja skulle jag riva det h\u00e4r ocks\u00e5.<\/p>\n\n\n\n
Omr\u00e5det runt Sergels torg<\/strong> – som med sina bilv\u00e4gar ovan jord och underjordiska passager f\u00f6r m\u00e4nniskor \u00e4r n\u00e5got av en modernistisk rest fr\u00e5n en annan tid – har enligt Mikael uthyrningsproblem. \u201cIngen vill vara d\u00e4r\u201d. Trots att man har rustat upp H\u00f6torgsskraporna och trots att det ligger mitt i Stockholm hittar man l\u00e5gprisbutiker i den nu inglasade passagerna, som under de senaste tjugo \u00e5ren undan f\u00f6r undan styckats upp och kommersialiserats.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Modernism leder till f\u00f6rslumning, och det leder i sin tur till kommersialisering.<\/p>\n\n\n\n
Intervjun drar sig mot sitt slut, och Mikael l\u00e4gger in en sista appell.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Sk\u00f6nhet \u00e4r progressivt, om du inte bygger vackert s\u00e5 kommer bara de rika att bo vackert, och alla andra att bo fult. Det \u00e4r inget samh\u00e4lle som vi vill ha, men det \u00e4r det samh\u00e4llet vi har idag. De fattiga f\u00e5r bo i bedr\u00f6vlig modernism, och alla gamla arbetarkvarter \u00e4r gentrifierade av \u00f6vre medelklass.<\/p>\n\n\n\n
Intervju och bilder Malte Edman<\/p>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n
\n<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n\n\n\n\n
Appell och LPPES \u00e4r religi\u00f6st och politskt obundet, eventuella st\u00e4llningstaganden \u00e4r skribenters egna<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Intervju ”Sk\u00f6nhet \u00e4r idag en bristvara” – Intervju med arkitekturupprorets Mikael Diamant Arkitekturupproret startade \u00e5r 2014 som en facebooksida och blev 2016 en id\u00e9ell f\u00f6rening. Facebooksidan samlar idag 67 000 f\u00f6ljare. Appell…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1238","page","type-page","status-publish","hentry"],"yoast_head":"\n
- APPELL<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/1238-2\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"- APPELL\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Intervju ”Sk\u00f6nhet \u00e4r idag en bristvara” – Intervju med arkitekturupprorets Mikael Diamant Arkitekturupproret startade \u00e5r 2014 som en facebooksida och blev 2016 en id\u00e9ell f\u00f6rening. Facebooksidan samlar idag 67 000 f\u00f6ljare. Appell...\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/1238-2\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"APPELL\" \/>\n<meta property=\"article:publisher\" content=\"https:\/\/www.facebook.com\/groups\/1665589337171854\/\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2025-02-14T11:00:56+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/IMG_0179-1024x683.jpg\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"25 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/1238-2\/\",\"url\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/1238-2\/\",\"name\":\"- APPELL\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2025-01-26T22:36:35+00:00\",\"dateModified\":\"2025-02-14T11:00:56+00:00\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/1238-2\/\"]}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/\",\"name\":\"APPELL\",\"description\":\"En Appell f\u00f6r alla studenter\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#organization\",\"name\":\"APPELL\",\"url\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#\/schema\/logo\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/lundppesociety.se\/appell\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/BORER-1tset26116447_112341127358476_6365536762709446454_n-green.png\",\"contentUrl\":\"https:\/\/lundppesociety.se\/appell\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/BORER-1tset26116447_112341127358476_6365536762709446454_n-green.png\",\"width\":406,\"height\":400,\"caption\":\"APPELL\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#\/schema\/logo\/image\/\"},\"sameAs\":[\"https:\/\/www.facebook.com\/groups\/1665589337171854\/\"]}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"- APPELL","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/1238-2\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"- APPELL","og_description":"Intervju ”Sk\u00f6nhet \u00e4r idag en bristvara” – Intervju med arkitekturupprorets Mikael Diamant Arkitekturupproret startade \u00e5r 2014 som en facebooksida och blev 2016 en id\u00e9ell f\u00f6rening. Facebooksidan samlar idag 67 000 f\u00f6ljare. Appell...","og_url":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/1238-2\/","og_site_name":"APPELL","article_publisher":"https:\/\/www.facebook.com\/groups\/1665589337171854\/","article_modified_time":"2025-02-14T11:00:56+00:00","og_image":[{"url":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/IMG_0179-1024x683.jpg"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"25 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/1238-2\/","url":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/1238-2\/","name":"- APPELL","isPartOf":{"@id":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#website"},"datePublished":"2025-01-26T22:36:35+00:00","dateModified":"2025-02-14T11:00:56+00:00","inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/1238-2\/"]}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#website","url":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/","name":"APPELL","description":"En Appell f\u00f6r alla studenter","publisher":{"@id":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#organization","name":"APPELL","url":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/lundppesociety.se\/appell\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/BORER-1tset26116447_112341127358476_6365536762709446454_n-green.png","contentUrl":"https:\/\/lundppesociety.se\/appell\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/BORER-1tset26116447_112341127358476_6365536762709446454_n-green.png","width":406,"height":400,"caption":"APPELL"},"image":{"@id":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#\/schema\/logo\/image\/"},"sameAs":["https:\/\/www.facebook.com\/groups\/1665589337171854\/"]}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1238","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1238"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1238\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1292,"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1238\/revisions\/1292"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1238"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"\"](\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/IMG_0179-1024x683.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/IMG_0348-1024x683.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/IMG_0364-1-1024x683.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/IMG_0280-1-1024x683.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/IMG_0244-1024x683.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/IMG_0387-1024x683.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/IMG_0350-1024x683.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/IMG_0277-1024x683.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/IMG_0295-1024x683.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/IMG_0296-1024x683.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/IMG_0268-1024x683.jpg\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/cropped-BORER-1tset26116447_112341127358476_6365536762709446454_n-green-1-e1712080624793.png\")
<\/figure>\n<\/div>\n\n\n<\/div>\n\n\n\n