![\"\"](\"https:\/\/lundppesociety.se\/appell\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/Titel-test-1-2-1024x371.png\")
<\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/lundppesociety.se\/appell\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/Ulfs-trilemma-liberalerna2-1-1024x532.png\")
<\/figure>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n
En ny regeringskonstellation har sj\u00f6satts. Givetvis utan ballast. Enligt tradition s\u00e5 seglar de politiska skeppen med tydlig slagsida. \u00c4ven denna visar upp en p\u00e5taglig s\u00e5dan \u00e5t styrbord, vilket indikerar att Ulf Kristersson lyckats bygga ett regelr\u00e4tt politiskt skepp, trots det os\u00e4kra valet mellan tre olika tr\u00e4slag. Men vilka var dessa tr\u00e4slag? Var det ens n\u00e5got genuint val mellan dem? <\/strong><\/p>\n\n\n\n L\u00e5t oss resa tillbaka i tiden till en v\u00e4rld innan valdagen, d\u00e4r Ulf \u00e4nnu inte hade ett skepp att segla. Till en v\u00e4rld d\u00e4r dagens regeringsunderlag var blott en av m\u00e5nga skisser som cirkulerade p\u00e5 det politiska varvet. Vilka val hade Ulf p\u00e5 bordet och framf\u00f6r allt, h\u00f6rde de valen ihop med v\u00e5r egen v\u00e4rld, v\u00e5r egna realitet? <\/p>\n\n\n\n Metafysikern Peter Van Inwagen argumenterar f\u00f6r en deterministisk v\u00e4rldssyn. En v\u00e4rld d\u00e4r allt \u00e4r f\u00f6rutbest\u00e4mt. Han g\u00f6r s\u00e5 med h\u00e4nvisning till att nuet alltid och endast f\u00f6ljer fr\u00e5n naturens lagar och d\u00e5tida h\u00e4ndelser. Eftersom vi inte kan kontrollera n\u00e5got dessa faktorer s\u00e5 kan vi inte heller kontrollera nuet. Av nuet f\u00f6ljer framtiden i.e. allt \u00e4r f\u00f6rutbest\u00e4mt. L\u00e5t oss i nyfikenhetens anda anamma denna v\u00e4rldssyn. <\/p>\n\n\n\n I en s\u00e5dan deterministisk v\u00e4rld s\u00e5 har Ulf redan gjort sitt val av regering, han vet bara inte om det \u00e4n. Pehrson kommer n\u00e4mligen kr\u00e4va att vara med i en regering utan Sverigedemokraterna och Ulf kommer ge vika. Men i en s\u00e5dan v\u00e4rld s\u00e5 kan vi v\u00e4l inte s\u00e4ga att han gjort ett \u201cval\u201d, f\u00f6r ett val inneb\u00e4r \u00e4nd\u00e5 att man haft flera alternativ och kunnat v\u00e4lja mellan dem p\u00e5 ett fritt s\u00e4tt. Ett exempel: <\/p>\n\n\n\n Ulf sitter i ett rum.<\/strong> Han v\u00e4ljer mellan att l\u00e4mna rummet eller ej och beslutar att stanna kvar. Vi skulle s\u00e4ga att han gjorde detta av fri vilja. Men postulera att d\u00f6rren var, utan hans vetskap, l\u00e5st. Ulf hade d\u00e5 egentligen bara ett val. Rent konsekventialistiskt s\u00e5 var hans val determinerat, han skulle stannat i rummet oavsett val. Han var slav under r\u00e5dande omst\u00e4ndigheter. Ulf \u00e4r allts\u00e5 inte fri att v\u00e4lja, eller? Vad h\u00e4nder om det har moralisk signifikans att han stannar i rummet eller ej? L\u00e5t s\u00e4ga att ett t\u00e5g p\u00e5 en t\u00e5gr\u00e4ls utanf\u00f6r rummet k\u00f6r \u00f6ver en person p\u00e5 sp\u00e5ret om Ulf inte l\u00e4mnar rummet. Det intressanta \u00e4r att vi vill h\u00e5lla Ulf ansvarig f\u00f6r valet att inte l\u00e4mna rummet, rent moraliskt, \u00e4ven om han de facto inte hade ett val i fr\u00e5gan. Vi \u00e5terkommer till varf\u00f6r. <\/p>\n\n\n\n Tillbaka till regeringsbildningen. I v\u00e5r deterministiska v\u00e4rld kommer Liberalerna att kr\u00e4va att sitta med i en regering utan Sverigedemokraterna f\u00f6r att Ulf ska kunna f\u00e5 sin vilja igenom och bilda en h\u00f6gerregering, men detta vet s\u00e5klart inte Ulf om f\u00f6r tillf\u00e4llet. Kan vi p\u00e5st\u00e5 att Ulf har n\u00e5got val \u00f6ver huvud taget h\u00e4r? Har han en fri vilja? Och i s\u00e5dana fall kan vi h\u00e5lla Ulf ansvarig f\u00f6r valet av regering, \u00e4ven om det \u00e4r f\u00f6rutbest\u00e4mt? <\/p>\n\n\n\n L\u00e5t oss rita upp scenariot (Fig.1): <\/strong><\/p>\n\n\n\n F\u00f6rst v\u00e4ljer Ulf mellan tv\u00e5 d\u00f6rrar, att samarbeta med Liberalerna eller ej. F\u00f6r att f\u00e5 en h\u00f6gerregering s\u00e5 har han bara ett egentligt val. Han m\u00e5ste g\u00e5 igenom \u201cJa\u201d d\u00f6rren. Givet att han vill uppn\u00e5 sitt m\u00e5l s\u00e5 kan vi s\u00e4ga att han egentligen inte har n\u00e5got val i saken. Sedan blir det mer intressant. Han kommer fram till att det finns tre realistiska d\u00f6rrar. Det \u00e4r tre d\u00f6rrar som leder till tre olika t\u00e4nkbara v\u00e4rldar s\u00e5 som Ulf t\u00e4nker sig:<\/p>\n\n\n\n 1. Regera med st\u00f6d fr\u00e5n Liberalerna som st\u00e5r utanf\u00f6r regeringen. <\/p>\n\n\n\n 2. Regera med Liberalerna i en regering d\u00e4r \u00e4ven Sverigedemokraterna sitter med. <\/p>\n\n\n\n 3. Regera med Liberalerna i regeringen, utan Sverigedemokraterna. <\/p>\n\n\n\n Dessa v\u00e4rldar skulle kunna existera, men de g\u00f6r det inte (\u00e4n) och Ulf vet ju inte vilka som \u00e4r l\u00e5sta. Givet detta s\u00e5 vet han inte vilken d\u00f6rr han de facto kommer g\u00e5 igenom i framtiden heller. Alla d\u00f6rrarna verkar leda till en verklig v\u00e4rld. Men vi som \u00e5sk\u00e5dare av denna deterministiska v\u00e4rld (i detta hypotetiska scenario) vet ju redan att tv\u00e5 av dessa d\u00f6rrar bara \u00e4r v\u00e4rldar som Ulf t\u00e4nker sig, men som inte blir till verklighet i framtiden. Vi vet ju att Pehrson kommer kr\u00e4va att vara med utan Sverigedemokraterna och att Ulf tvingas g\u00e5 med p\u00e5 detta. Men f\u00f6r Ulf s\u00e5 verkar det \u00e4nd\u00e5 som att hans val h\u00e4r \u00e4r fritt och baseras p\u00e5 ett riktigt val mellan de olika alternativen. Kan vi p\u00e5st\u00e5 att Ulf bara \u00e4r Pehrsons nickedocka eller har Ulf en egen fri vilja? <\/p>\n\n\n\n Ja, vi kan p\u00e5st\u00e5 att han har det.<\/strong> F\u00f6r \u00e4ven om framtiden \u00e4r deterministisk s\u00e5 har Ulf postulerat tre olika v\u00e4rldar som enligt hans egna f\u00f6rst\u00e5nd skulle kunna utg\u00f6ra den framtida v\u00e4rlden. \u00c4ven om valet mellan dessa inte existerar i den deterministiska v\u00e4rlden (som vi kan se som \u00e5sk\u00e5dare), s\u00e5 g\u00f6r det det i Ulfs f\u00f6rst\u00e5nd. Det Ulf g\u00f6r n\u00e4r han t\u00e4nker sig ett val mellan dessa tre d\u00f6rrar \u00e4r att han utg\u00e5r fr\u00e5n d\u00e5tiden (och naturlagarna) och anv\u00e4nder f\u00f6rnuftet f\u00f6r att skapa en alternativ v\u00e4rld d\u00e4r alla dessa tre \u00e4r m\u00f6jliga. Hans tanke h\u00f6r allts\u00e5 inte ihop med v\u00e5r deterministiska verklighet, men den skulle kunna g\u00f6r det. Allts\u00e5 m\u00e5ste vi ge hans val en fri vilja, som befinner sig i sj\u00e4lva meta-valet (valet av valet) mellan dessa d\u00f6rrar i hans egna tankeg\u00e5ng. <\/p>\n\n\n\n Det vi yrkar p\u00e5 h\u00e4r \u00e4r allts\u00e5 en moralisk skyldighet till hans val eftersom det utgick fr\u00e5n en fri vilja mellan tre m\u00f6jliga val. Inte i den determinerade v\u00e4rlden, d\u00e4r den tredje d\u00f6rren kommer vara den Ulf g\u00e5r igenom oavsett val, utan i Ulfs icke determinerade tankev\u00e4rld. Dock s\u00e5 m\u00e5ste vi \u00e4ven inse att det, precis som i exemplet med den l\u00e5sta d\u00f6rren, endast kan ske en s\u00e5dan koppling om hans (fria) val i tanken sammanfaller med den deterministiska verkligheten. F\u00f6r i fall av att han v\u00e4ljer den f\u00f6rsta d\u00f6rren, m\u00e4rker att den \u00e4r l\u00e5st, sedan v\u00e4ljer den andra d\u00f6rren och m\u00e4rker att \u00e4ven den \u00e4r l\u00e5st, s\u00e5 har han ju kommit fram till den deterministiska slutsatsen att v\u00e4lja den tredje d\u00f6rren av ren necessitet och d\u00e4rmed eliminerat sitt fria val och sin fria vilja i fr\u00e5gan. I det fallet s\u00e5 kan ingen moralisk vikt l\u00e4ggas vid valet l\u00e4ngre. <\/p>\n\n\n\n Den lite lustiga slutsatsen<\/strong> blir s\u00e5ledes att: Ja, Ulf kan klandras eller hyllas f\u00f6r valet att bilda regering med Pehrson och utan \u00c5kesson, men endast om och bara om han inte provat alla andra alternativ f\u00f6rst. Vilket ju inte l\u00e5ter helt orimligt. <\/p>\n\n\n\n Benjamin Bengtsson<\/strong><\/p>\n\n\n\n Samtidskommentar<\/p>\n\n\n\n Olof W\u00e4rml\u00e4nder<\/strong><\/p>\n\n\n\n Att bli student \u00e4r att bryta ny mark. Fr\u00e5gan \u00e4r dock om marken inte redan \u00e4r bruten? <\/strong><\/p>\n\n\n\n Detta \u00e4r en kommenterande text vars inneh\u00e5ll representerar skribentens \u00e5sikter<\/p>\n\n\n\n I takt med<\/strong> att de obstinata nollningsperioderna lider mot sina slut \u00f6ppnar sig m\u00f6jligheter f\u00f6r Lunds nya studenter. Vad \u00e4r inte avsaknaden av syssels\u00e4ttning och mening i en karri\u00e4rlysten students personliga tillvaro om inte just m\u00f6jligheter redo f\u00f6r exploatering, g\u00e4rna h\u00e4nsynsl\u00f6s. De luckor i ens person som uppst\u00e5tt d\u00e5 flytten till studierna inneburit att hemstaden, v\u00e4nnerna och viktigast av allt \u2013 titeln – l\u00e4mnats vind f\u00f6r v\u00e5g, m\u00e5ste snabbt fyllas om sj\u00e4lvbilden ska ha en chans att \u00f6verleva. <\/p>\n\n\n\n L\u00f6sningar tycks st\u00e5 att finna var man \u00e4n tittar, men \u00e4nd\u00e5 tycks de flesta av oss falla i samma gropar. De som inte slukas av nationerna b\u00f6rjar g\u00e5 p\u00e5 jazzklubb eller veckom\u00f6ten med politiskt likasinnade, g\u00e4rna samtidigt. Standup avl\u00f6ses av seminarier vars talare rekryterats medelst lite god nepotism, och bildar till slut ett sammanhang som genom sitt upprepande medger en social gemenskap tillsammans med andra gelikar som k\u00e4nner att deras person ges nytt unikt djup. <\/p>\n\n\n\n Emellertid infinner sig k\u00e4nslan av tvivel med j\u00e4mna mellanrum i denna yra av sj\u00e4lvf\u00f6rverkligande. Ett Lund fyllt enbart med klubbande socialdemokrater med dr\u00f6mmar om makt och kultur? Tvi! Det m\u00e5ste finnas n\u00e5got annat d\u00e4r ute! <\/p>\n\n\n\n Retr\u00e4tt kan med lite v\u00e4lvilja vara synonymt med anfall, och kanske skadar det inte att blicka bak\u00e5t f\u00f6r att s\u00f6ka inspiration f\u00f6r sin nya identitet. Slutsaten \u00e4r inte ny, och resultatet av den g\u00e5r redan att besk\u00e5da i vardagen. Grabbar i slips och manchesterkavaj och tjejer med Anna Bj\u00f6rklund-komplex \u00e4r f\u00f6rvisso inte alltid helt enkla att uppskatta, men jag vill h\u00e4vda att samtidens v\u00e5g av unga l\u00e5tsasborgerliga p\u00e5 twitter har i det dolda f\u00f6ljts av flertalet positiva kulturyttringar, samtliga till gagn f\u00f6r nationen, och kanske \u00e4ven f\u00f6r oss som ska starta livet p\u00e5 nytt. Nedan f\u00f6ljer de av vikt. <\/p>\n\n\n\n J\u00e4rnv\u00e4gsentusiasmens revansch<\/strong> <\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r f\u00f6rvisso den \u00f6k\u00e4nde sydafrikanens fel, men \u00e4ntligen g\u00e5r det att diskutera V\u00e4stl\u00e4nken, Norrbotniabanan eller tunnelbanans f\u00f6rl\u00e4ngning till \u00c4lvsj\u00f6 med b\u00e4nkgrannen. Statliga infrastrukturprojekt ska engagera, dels p\u00e5 grund av deras funktion f\u00f6r nationen och dess ekonomiska utveckling, men framf\u00f6rallt f\u00f6r att vi ska ha n\u00e5got prestigeprojekt att njuta av i v\u00e4ntan p\u00e5 att regeringen fixar olympiska spel i Stockholm. G\u00e5 till valfritt antikvariat och l\u00e4s p\u00e5 om nedl\u00e4ggningen av Sveriges sp\u00e5rv\u00e4gslinjer 1967 om du k\u00e4nner dig os\u00e4ker p\u00e5 samtals\u00e4mnen inf\u00f6r n\u00e4sta sittning! <\/p>\n\n\n\n Boxningen <\/strong> <\/p>\n\n\n\n F\u00e5 idrotter har skildrats s\u00e5 vackert, och \u00e4ven om det tyv\u00e4rr nog inte \u00e4r Klas \u00d6stergrens romaner som f\u00e5tt folk att hitta till boxningklubbarnas svettdr\u00e4nkta k\u00e4llarlokaler s\u00e5 finns det \u00e4nd\u00e5 ingen syssels\u00e4ttning som kan m\u00e4ta sig med de svarta sands\u00e4ckarnas estetik. Det \u00e4r bara att b\u00f6rja sl\u00e5ss, och gl\u00f6m inte att knyta slipsen efter! Skulle detta inte locka finns det gott om andra stilrena hobbys att finna i 70-talets generationsromaner. Vem vill inte g\u00e5 k\u00e4nd som filatelist? <\/p>\n\n\n\n Storpolitiken<\/strong> <\/p>\n\n\n\n Den svenska nationen och hennes ambitioner har inte varit nyktra sedan Karl XIV valde att ge upp den f\u00f6rlorade \u00f6stra riksdelen och rikta blicken v\u00e4sterut mot Norge och Skandinavien. Sedan dess har tyv\u00e4rr inte mycket kul h\u00e4nt i svensk utrikespolitik, men \u00e4ntligen rustar staten och v\u00e4nder \u00e5ter blicken \u00f6sterut. Om 20 \u00e5r kommer svenska politiker kunna leka med en \u00f6verdimensionerad stat rustad till t\u00e4nderna f\u00f6r att vid behov \u00e5terigen kunna s\u00e4tta klorna i finska viken. Svenska banker, energibolag och stridsflygplan \u00e4r inte l\u00e4ngre bara instrument f\u00f6r industrin, utan statliga vapen i ordets sanna bem\u00e4rkelse. Tacka det svenska stormaktsvansinnet, \u00e5terigen p\u00e5 frammarsch, f\u00f6r detta! <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n \u00c4r j\u00e4rnv\u00e4gar, boxning och stormaktsvansinne inget f\u00f6r dig?<\/strong> Man kan alltid starta en tidning och definiera mer passande samh\u00e4llsfenomen.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Hej Tobias, vi \u00e4r v\u00e4ldigt glada \u00f6ver att ha dig h\u00e4r. Vill du inleda med att ber\u00e4tta f\u00f6r oss lite om vem du \u00e4r, hur du \u00e4r kopplad till Lunds universitet och vilken bransch du jobbar inom.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Hej Emin! Tack f\u00f6r fr\u00e5gan. Appell \u00e4r en viktig plattform jag \u00f6nskar hade funnits n\u00e4r jag pluggade i Lund. Som student lekte jag med tanken att l\u00e5ta andra l\u00e4sa saker jag skrivit, men var f\u00f6r feg f\u00f6r att skicka mina alster till st\u00f6rre tidningar eller publicera p\u00e5 egen blogg eller liknande. Men en studenttidning som b\u00e5de publicerar prosa, lyrik och politiska analyser hade jag kanske v\u00e5gat kontakta…<\/p>\n\n\n\n Hur som helst. Mitt namn \u00e4r Tobias Eke Vestergren och det \u00e4r snart elva \u00e5r sedan jag tog min examen i statsvetenskap fr\u00e5n Lunds universitet. F\u00f6rutom stats l\u00e4ste jag litteraturvetenskap och journalistprogrammet. Efter examen har jag jobbat som opolitisk tj\u00e4nsteman i Utrikesdepartementets presstj\u00e4nst, PR-konsult, kommunikationsstrateg och pressekreterare i Magdalena Anderssons regering. Sedan lite drygt tv\u00e5 \u00e5r tillbaka jobbar jag \u00e5terigen som konsult, men denna g\u00e5ng fokuserar jag mer p\u00e5 public affairs, allts\u00e5 politiskt p\u00e5verkansarbete och opinionsbildning, p\u00e5 en byr\u00e5 som heter New Republic. Sedan i v\u00e5ras \u00e4r jag partner, allts\u00e5 del\u00e4gare, p\u00e5 byr\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n New Republic kommer och f\u00f6rel\u00e4ser om public affairs f\u00f6r studenter i Lund en g\u00e5ng per termin och tar in praktikanter varje v\u00e5r och h\u00f6st p\u00e5 v\u00e5ra b\u00e5da kontor i Stockholm och Helsingborg. <\/p>\n\n\n\n Kan du ber\u00e4tta f\u00f6r oss lite om den branschen, n\u00e4mligen public affairs, p\u00e5verkansarbete och kanske det mest k\u00e4nda namnet f\u00f6r branschen: lobbying?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Absolut! Public affairs \u00e4r ett samlingsnamn f\u00f6r arbetet med att p\u00e5verka och forma politiska beslut och samh\u00e4llsfr\u00e5gor, genom strategisk kommunikation, opinionsbildning och relationsbyggande med beslutsfattare, media och andra intressenter. <\/p>\n\n\n\n Det handlar helt enkelt om att s\u00e4kerst\u00e4lla att beslutsfattare (det kan vara politiker men ocks\u00e5 tj\u00e4nstepersoner) \u00e4r v\u00e4linformerade och att de n\u00e5s av olika budskap, fakta och ber\u00e4ttelser. Ofta handlar v\u00e5rt arbete om att f\u00f6rs\u00f6ka hitta l\u00f6sningar f\u00f6r att s\u00e5 m\u00e5nga som m\u00f6jligt ska bli vinnare i en fr\u00e5ga. V\u00e5rt arbete handlar allts\u00e5 v\u00e4ldigt s\u00e4llan om att skapa konflikt, snarare tv\u00e4rtom. <\/p>\n\n\n\n Public affairs handlar ocks\u00e5 om att analysera samh\u00e4llet, omv\u00e4rlden, trender och politiken i stort. Det \u00e4r inte alltid v\u00e5ra uppdragsgivare vill p\u00e5verka politiken, utan snarare bara f\u00f6rst\u00e5 den, s\u00e5 att de inte planerar sina verksamheter p\u00e5 ett s\u00e4tt som st\u00e5r i strid med kommande regulatoriska, juridiska eller politiska f\u00f6r\u00e4ndringar. Ett exempel \u00e4r att vi hj\u00e4lper m\u00e5nga f\u00f6retag och organisationer att f\u00f6rst\u00e5 och tolka olika direktiv som kommer fr\u00e5n EU inom exempelvis h\u00e5llbarhet.<\/p>\n\n\n\n Vissa skr\u00e4ms av ordet ”lobbying”, men jag tycker inte det \u00e4r n\u00e5got konstigt alls. Jag, byr\u00e5n d\u00e4r jag jobbar och den allra st\u00f6rsta delen av v\u00e5r bransch, jobbar helt enkelt f\u00f6r att beslutsfattare ska k\u00e4nna till hur olika f\u00f6retag och organisationer p\u00e5verkas av deras beslut. Man kanske f\u00f6rknippar ordet med ”oljelobbyn” eller ”tobakslobbyn” som f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rsena l\u00e4nders klimatarbete eller f\u00e5 unga att b\u00f6rja snusa ist\u00e4llet f\u00f6r att r\u00f6ka. Men man m\u00e5ste komma ih\u00e5g att man ocks\u00e5 kan vara lobbyist f\u00f6r b\u00e4ttre villkor p\u00e5 arbetsmarknaden och f\u00f6r mer fackligt inflytande, f\u00f6r att barnr\u00e4ttsperspektivet ska genomsyra r\u00e4ttspolitiken eller f\u00f6r att fler hj\u00e4rtsjuka ska f\u00e5 v\u00e5rd snabbt. Allt fr\u00e5n ideella medlemsorganisationer till kommuner och myndigheter jobbar med public affairs, inte bara stora multinationella bolag. <\/p>\n\n\n\n Det f\u00f6retag du \u00e4r partner f\u00f6r, New Republic, \u00e4r framg\u00e5ngsrik inom er bransch. Vad tror du anledningen till det \u00e4r? Vad \u00e4r ert magic touch, s\u00e5 att s\u00e4ga?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Inom marknadsf\u00f6ring talar man ibland om att ha en ”USP”. Det betyder ”unique selling point” och avser en unik konkurrensf\u00f6rdel man har som bolag eller varum\u00e4rke. V\u00e5r USP \u00e4r definitivt v\u00e5r politiska bredd och v\u00e5rt djupa politiska kunnande. V\u00e5ra konsulter har erfarenhet av att jobba politiskt i kommuner, regioner, i riksdagen, i regeringskansliet och i EU och vet hur man p\u00e5verkar opinionen och f\u00f6rflyttar fr\u00e5gor politiskt. Det tycker v\u00e5ra uppdragsgivare \u00e4r v\u00e4ldigt v\u00e4rdefullt. <\/p>\n\n\n\n Vad betyder makt f\u00f6r er? Du ber\u00e4ttade en g\u00e5ng att du skrev b\u00e5de Moderaternas och Socialdemokraternas debattinl\u00e4gg p\u00e5 samma sakfr\u00e5ga. Det l\u00e5ter som makt f\u00f6r mig. Hur ser ni p\u00e5 ert eget inflytande i den politiska processen? \u00c4r New Republic en m\u00e4ktig akt\u00f6r i dagens politiska debatt?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Vi har absolut makt, men hj\u00e4lper framf\u00f6r allt v\u00e5ra uppdragsgivare att skaffa sig mer inflytande (och makt, om man s\u00e5 vill). <\/p>\n\n\n\n N\u00e5got av det viktigaste vi g\u00f6r \u00e4r att skapa m\u00f6tesplatser och fungera som en kanal mellan v\u00e5ra uppdragsgivare och beslutsfattare. Ofta hj\u00e4lper vi v\u00e5ra uppdragsgivare att ta fram olika underlag. Det kan handla om rapporter, motionsunderlag, debattartiklar och annat. Detta \u00e4r j\u00e4tteviktigt f\u00f6r m\u00e5nga politiker. De beh\u00f6ver olika slags underlag f\u00f6r att kunna fatta s\u00e5 informerade beslut som m\u00f6jligt. En riksdagsledamot representerar ju sin valkrets och sina v\u00e4ljare, och d\u00e5 \u00e4r det viktigt att han eller hon f\u00e5r input fr\u00e5n dem. <\/p>\n\n\n\n Men det \u00e4r alltid just underlag. Jag kan ta fram underlag till debattartiklar, motioner och liknande, men de l\u00e4ses, korrigeras och omarbetas av den eller de som undertecknar. Det exempel du tar upp handlade om att Moderaterna och Socialdemokraterna ville samma sak i en fr\u00e5ga. D\u00e5 hj\u00e4lpte vi v\u00e5r uppdragsgivare att ta fram varsitt underlag till b\u00e5da partierna, men med liknande inneh\u00e5ll. Men som sagt, sj\u00e4lva debattinl\u00e4ggen formulerade de sj\u00e4lva och publicerade sedan i sina egna namn. Det \u00e4r viktigt att po\u00e4ngtera. <\/p>\n\n\n\n Finns det gr\u00e4nser f\u00f6r vad som \u00e4r legitim p\u00e5verkan i ett demokratiskt samh\u00e4lle? Jag sj\u00e4lv var lite \u00f6verraskad av hur djup den h\u00e4r branschen g\u00e5r i svensk politik, att ni ofta tar rollen som en kommunikat\u00f6r mellan politiska ansikten och partier och det svenska folket. F\u00e5r ni en s\u00e5dan reaktion ofta? Det vill s\u00e4ga \u00e5sikten att er bransch \u00e4r illegitim och b\u00f6r inte existera. Vad brukar vara era svar mot s\u00e5dana anklagelser?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Ja, jag tycker det finns gr\u00e4nser. Ett av New Republics k\u00e4rnv\u00e4rden \u00e4r ”\u00f6ppenhet”, vilket betyder att vi \u00e4r \u00f6ppna med alla v\u00e5ra samarbeten. Man kan se p\u00e5 v\u00e5r hemsida vilka uppdragsgivare vi jobbar \u00e5t. <\/p>\n\n\n\n \u00d6ppenheten g\u00e4ller \u00e4ven v\u00e5rt arbetss\u00e4tt. N\u00e4r vi h\u00f6r av oss till beslutsfattare eller debattredaktioner eller vad det nu kan vara, s\u00e4ger vi alltid att vi jobbar p\u00e5 New Republic och ber\u00e4ttar vilka vi h\u00f6r av oss p\u00e5 uppdrag fr\u00e5n. <\/p>\n\n\n\n D\u00e4rf\u00f6r v\u00e4lkomnar jag f\u00f6rslag som finns om ett s\u00e5 kallat ”lobbyregister”, allts\u00e5 att det ska vara tydligt vilka kontakter som f\u00f6rs mellan beslutsfattare och f\u00f6retag eller organisationer som f\u00f6rs\u00f6ker p\u00e5verka dem i olika fr\u00e5gor. Ett s\u00e5dant register finns p\u00e5 EU-niv\u00e5 och jag tycker det ska finnas i Sverige ocks\u00e5. <\/p>\n\n\n\n Nej, vi f\u00e5r inte ofta h\u00f6ra att v\u00e5r bransch \u00e4r illegitim eller att den inte b\u00f6r existera. D\u00e4remot f\u00f6rekommer det. Men jag tror det \u00e4r viktigt att t\u00e4nka p\u00e5 tv\u00e5 saker: 1) ”Branschen” \u00e4r inte en och samma, utan olika byr\u00e5er har olika arbetss\u00e4tt. Visst finns det akt\u00f6rer som jobbar p\u00e5 andra s\u00e4tt och som kanske inte har samma krav p\u00e5 \u00f6ppenhet och transparens som vi. Men de \u00e4r ganska f\u00e5. 2) Jag tror det finns en viss okunskap och myter om ”lobbyism”. Vi agerar inte i det dolda f\u00f6r ljusskygga intressen. Vad vi g\u00f6r \u00e4r att hj\u00e4lpa f\u00f6retag, organisationer, kommuner och andra att f\u00f6rb\u00e4ttra sina relationer med olika m\u00e5lgrupper. Det kan vara beslutsfattare, media eller allm\u00e4nheten. Jag tycker inte det \u00e4r konstigare \u00e4n att ett f\u00f6retag tar hj\u00e4lp av en IT-konsult f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra sina digitala och tekniska tj\u00e4nster. Jag och mina kolleger \u00e4r experter p\u00e5 spr\u00e5k, skrivande, politiska processer, att definiera och analysera m\u00e5lgrupper, omv\u00e4rldsanalys, trendspaning och att utforma politiska och kommunikativa strategier. Alla f\u00f6retag och ideella organisationer besitter inte den kompetensen och d\u00e5 tycker jag inte det \u00e4r konstigt att man tar hj\u00e4lp utifr\u00e5n. <\/p>\n\n\n\n B\u00f6r ett konsultf\u00f6retag ha en egen moralisk kompass, eller r\u00e4cker det att f\u00f6lja kundens uppdrag? Hur drar ni linjen mellan professionalismen, att helt enkelt \u201cg\u00f6ra ditt jobb\u201d och det som \u00e4r moraliskt korrekt att g\u00f6ra? Ni \u00e4r v\u00e4ldigt \u00f6ppna med att ni inte jobbar med alla, exempelvis Sverigedemokraterna. Vad var kriterierna som ledde till att ni best\u00e4mde er att utesluta id\u00e9en om att jobba med dem?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag tror man kan argumentera f\u00f6r b\u00e5de och, men jag sj\u00e4lv lutar \u00e5t att \u00e4ven ett konsultf\u00f6retag b\u00f6r ha en egen moralisk kompass. Vi lever i en allt mer v\u00e4rderingsstyrd tid och fler och fler varum\u00e4rken och bolag f\u00f6rv\u00e4ntas ta st\u00e4llning i politiska fr\u00e5gor. Det \u00e4r en utveckling som kan vara ganska farlig eftersom det riskerar att g\u00f6ra samh\u00e4llet mer polariserat. Men om man inte skulle ha n\u00e5gra v\u00e4rderingar alls tror jag snabbt man riskerar tappa trov\u00e4rdighet som bolag. Vi finns till f\u00f6r att g\u00f6ra samh\u00e4llet lite b\u00e4ttre varje dag, och f\u00f6r att g\u00f6ra ett bra jobb tror jag man m\u00e5ste brinna f\u00f6r det man g\u00f6r. <\/p>\n\n\n\n New Republic jobbar inte \u00e5t n\u00e5gra politiska partier alls. D\u00e4remot har flera av oss som jobbar p\u00e5 byr\u00e5n bakgrund inom politiken. Vi har kolleger som jobbat inom Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Milj\u00f6partiet och Liberalerna. Men inte Sverigedemokraterna och jag tror inte vi kommer ha det fram\u00f6ver heller. Anledningen \u00e4r att SD inte \u00e4r ett parti som andra. Partiet \u00e4r sprunget ur nynazismen och vit makt-milj\u00f6n och m\u00e5nga anser att den politik de st\u00e5r f\u00f6r idag \u00e4r fr\u00e4mlingsfientlig, populistisk och polariserande. <\/p>\n\n\n\n D\u00e4remot kan vi mycket v\u00e4l rekommendera v\u00e5ra uppdragsgivare att de beh\u00f6ver ha relationer med Sverigedemokraterna. Det \u00e4r trots allt Sveriges n\u00e4st st\u00f6rsta parti och besitter mycket makt, b\u00e5de som st\u00f6dparti \u00e5t regeringen och som del av majoriteter i flera regioner och kommuner. <\/p>\n\n\n\n N\u00e4r det kommer till enskilda uppdrag och kunder har vi en policy att man som enskild konsult kan v\u00e4lja att tacka nej till att jobba med vissa fr\u00e5gor man inte sympatiserar med. Det tror jag \u00e4r viktigt f\u00f6r att vi ska ha trov\u00e4rdighet och kunna jobba f\u00f6r det vi brinner f\u00f6r. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att avsluta den h\u00e4r intervjun med vill jag fr\u00e5ga dig om du har ett meddelande f\u00f6r de studenter som fick h\u00f6ra om public affairs idag tack vare dig. Har du n\u00e5gra tips f\u00f6r de som vill jobba i din bransch eller ett budskap du har l\u00e4rt dig p\u00e5 arbetet?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Man f\u00e5r g\u00e4rna mejla mig eller adda mig p\u00e5 LinkedIn om man har fr\u00e5gor eller \u00e4r nyfiken p\u00e5 public affairs eller New Republic. Min f\u00f6rhoppning \u00e4r att fler studenter ska l\u00e4ra sig vad public affairs \u00e4r och hur det ser ut i ”byr\u00e5-v\u00e4rlden”. Vi \u00e4r en viktig del av samh\u00e4llet och hj\u00e4lper f\u00f6retag och organisationer skapa b\u00e4ttre relationer med beslutsfattare och andra viktiga intressenter. Man kan se oss som en kanal f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra dialogen mellan v\u00e4ljare och politiker. Tack vare v\u00e5r r\u00e5dgivning kan politiker och andra fatta mer informerade beslut. Jag vill att fler ska vilja bli lobbyister – och jobba f\u00f6r det man tror p\u00e5. <\/p>\n\n\n\n Emin Kaplan<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n Jag sitter i ett grupprum p\u00e5 Lux, ett av de b\u00e4sta B239, och p\u00e5 sk\u00e4rmen dyker Sveriges f\u00f6re detta utbildningsminister Gustav Fridolin upp. Efter dryga femton \u00e5r i riksdagen och tv\u00e5 mandatperioder som milj\u00f6partiets ena spr\u00e5kr\u00f6r ska hans erfarenheter och kunskap i skolfr\u00e5gan diskuteras med Simona Mohamsson p\u00e5 studentaftons scen samma kv\u00e4ll. T\u00e5get ner till Lund g\u00e5r om tv\u00e5 timmar. Men f\u00f6rst grattar jag till honom till SM-guldet. Trots att han \u00e4r fr\u00e5n Sk\u00e5nes \u00f6stra spets \u00e4r han till allas stora besvikelse gnagare, jag retirerar. <\/p>\n\n\n\n Om vi d\u00e5 b\u00f6rjar fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan, hur s\u00e5g du p\u00e5 skolsystemet n\u00e4r du var ung?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag \u00e4r uppv\u00e4xt p\u00e5 90-talet, s\u00e5 skolfr\u00e5gan var ett hett \u00e4mne redan d\u00e5, skolsystemet skulle f\u00f6r\u00e4ndras. Det gjordes nedsk\u00e4rningar som motsvarade i l\u00e4rart\u00e4thet att var femte l\u00e4rare f\u00f6rsvann. P\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt har vi inte riktigt \u00e5terh\u00e4mtat oss fr\u00e5n de nedsk\u00e4rningar som d\u00e5 gjordes. Skolan kommunaliserades och man la grunden f\u00f6r de problem som vi har idag.<\/p>\n\n\n\n S\u00e5 det var skolpolitiken som v\u00e4ckte intresset f\u00f6r att aktivt organisera dig politiskt?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Ja, vi var f\u00f6rbannade p\u00e5 vad som h\u00f6ll p\u00e5 att h\u00e4nda. V\u00e5r l\u00e4rare uppmuntrade oss att g\u00e5 upp till de lokala politikerna. Det blev att milj\u00f6partiet var de enda som tog emot oss. Det var ganska h\u00e4ftigt f\u00f6rst\u00e5s, vi f\u00f6rstod d\u00e5 att politiker \u00e4r helt vanliga m\u00e4nniskor som har vanliga jobb men som \u00e4nd\u00e5 hade kraften att vilja f\u00f6r\u00e4ndra det lilla samh\u00e4lle som jag bodde i d\u00e5. Det var helt enkelt p\u00e5 den v\u00e4gen.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r mig har aldrig milj\u00f6partiet varit starkt f\u00f6rknippat med utbildingsfr\u00e5gan. Iallafall inte de \u00e5ren du inte har varit en stor del av partiet. Varf\u00f6r blev det just milj\u00f6partiet som du valde att engagera dig i, var det just f\u00f6r den h\u00e4r inbjudan tidigt i livet?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Milj\u00f6partiet var det parti, dels var de uppstickare, som h\u00e5rdast kritiserade G\u00f6ran Perssons nedsk\u00e4rningar. S\u00e5 eftersom skolfr\u00e5gan var den viktigaste fr\u00e5gan f\u00f6r mig, f\u00f6ll det sig naturligt.<\/p>\n\n\n\n Du kom in i rikspolitiken tidigt och blev Sveriges utbildningsminister 2014. Hur s\u00e5g du p\u00e5 skolan n\u00e4r du tog \u00f6ver? Vad hade f\u00f6r\u00e4ndrats, till det b\u00e4ttre och till det s\u00e4mre?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det b\u00e4ttre var ju den h\u00e4r kontinuerliga utvecklingen av skolan som numera hanterar en sv\u00e5rare omv\u00e4rld, med en tuffare arbetsmarknad som kr\u00e4ver mer kunskap ur varje person. Som p\u00e5g\u00e5r \u00e4n idag. Vilken kr\u00e4ver att skolan m\u00e5ste individualisera och ge olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar, det \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n det var f\u00f6r 20 \u00e5r sedan. Men n\u00e4r jag tog \u00f6ver hade vi f\u00e5tt \u00e4nnu mer nedsk\u00e4rningar, finanskrisen 2008 var bara f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan f\u00f6rbi. Min viktigaste prioritet var att bryta det m\u00f6nstret. <\/p>\n\n\n\n S\u00e5 det var nedsk\u00e4rningar och l\u00e4rart\u00e4thet som var ditt absoluta m\u00e5l n\u00e4r du v\u00e4l tog \u00f6ver?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Ja, man m\u00e5ste komma ih\u00e5g att i slut\u00e4ndan sker mycket av utbildning i en relation, det beh\u00f6ver inte betyda att det \u00e4r n\u00e5gon kompisrelation eller att det st\u00e5r i motsats till f\u00f6rmedlingsundervisning (katederundervisning (red.anm)). Men att det finns en relation d\u00e4r l\u00e4raren k\u00e4nner individen, k\u00e4nner gruppen och att det finns f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r de som har sv\u00e5rt att ge den tid och de resurser som kr\u00e4vs.<\/p>\n\n\n\n I vilken m\u00e5n k\u00e4ndes det som att du lyckats med dina m\u00e5l n\u00e4r du l\u00e4mnade riksdagen 2019?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Vi lyckades bryta trenden med nedsk\u00e4rningar och vi lyckades s\u00e4tta ett fokus p\u00e5 systemfr\u00e5gor, ist\u00e4llet f\u00f6r v\u00e4rderingsfr\u00e5gor om f\u00f6rbud mot kepsar med mera. Jag tillsatte Skolkommissionen som jag fortfarande tycker \u00e4r det mest genomarbetade f\u00f6rslaget att f\u00f6r\u00e4ndra sj\u00e4lva skolsystemet. D\u00e4remot gick vi inte i m\u00e5l med det, vi fick inte st\u00f6d i riksdagen om att ta bort vinstdriften i skolan till exempel som absolut inte \u00e4r den den enda olycksfaktorn men den hade l\u00f6st en del problem. <\/p>\n\n\n\n Jag l\u00e4ste ett citat av dig som det k\u00e4nns som du burit med dig l\u00e4nge<\/strong><\/p>\n\n\n\n \u201cI v\u00e5rt samh\u00e4lle har vi f\u00f6rvandlat det fantastiska vi f\u00e5tt i att leva n\u00e5gra \u00e5r p\u00e5 den h\u00e4r jorden till att vi ska t\u00e4vla och g\u00f6ra karri\u00e4r. D\u00e5 v\u00e4rderas inte den krokiga bildningsresan, men det \u00e4r ju den som \u00e4r rolig.\u201d<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag kan ju som filosofistudent inte r\u00e5 f\u00f6r att tolka det som att v\u00e4gen till kunskapen \u00e4r det intrinsikala m\u00e5let och inte sj\u00e4lva kunskapen i sig, \u00e4r jag helt ute och cyklar?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Bildning har ett mycket st\u00f6rre v\u00e4rde \u00e4n sj\u00e4lva examen. Bildade m\u00e4nniskor \u00e4r de som vet att det alltid finns mycket mer kunskap att h\u00e4mta \u00e4n den man har. Vilken kr\u00e4ver en nyfikenhet att man forts\u00e4tter lyssna p\u00e5 andra. Att man forts\u00e4tter l\u00e4sa. Den typen av bildningst\u00f6rst g\u00f6r oss f\u00e4rdiga f\u00f6r vad livet kr\u00e4ver mer \u00e4n vad ett examensbevis g\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n Om man t\u00e4nker p\u00e5 betyget F, som m\u00e5nga idag kritiserar, skulle inte det kunna vara en del i den krokiga bildningsresa som f\u00f6ljer? Eller \u00e4r det en allt f\u00f6r grov \u201cgallring\u201d?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Ja, jag tror det \u00e4r bra att vi f\u00f6r ut betyget F. Det finns inget sk\u00e4l att just Sverige av alla j\u00e4mf\u00f6rbara l\u00e4nder ska s\u00e4ga \u00e5t 20% procent i varje \u00e5rskull att de inte klarar av kunskaperna vid femton \u00e5rs \u00e5lder. V\u00e5rt skolsystem \u00e4r inte s\u00e5 pass mycket s\u00e4mre, v\u00e5ra femton\u00e5ringar kan inte mindre \u00e4n j\u00e4mf\u00f6rbara l\u00e4nder. <\/p>\n\n\n\n Men det finns tv\u00e5 saker som man inte f\u00e5r sk\u00e5pa ut. F\u00f6r anledning till att man inf\u00f6rde en godk\u00e4ndgr\u00e4ns \u00e4r att arbetsmarknaden idag kr\u00e4ver en helt annan kunskapsbas \u00e4n f\u00f6rr. S\u00e5 systemet m\u00e5ste finnas kvar i att de som inte klarar kunskaperna m\u00e5ste f\u00e5 hj\u00e4lp. Man f\u00e5r inte heller ge upp p\u00e5 stora grupper av m\u00e4nniskor, hela grundbulten av en slopning av F \u00e4r att inte mota ut m\u00e4nniskor ur systemet. Det f\u00e5r inte finnas nya \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nder f\u00f6r bildningsresan. <\/p>\n\n\n\n Men \u00e4r det verkligen ett m\u00e5l med bildningsresan f\u00f6r alla? Den komplexa v\u00e4rld som du n\u00e4mner j\u00e4mf\u00f6rt 80-talets arbetsmarknad d\u00e4r alla fick jobb utan utbildning. \u00c4r det skolsystemet som sviker eller \u00e4r det samh\u00e4llet i stort? <\/strong><\/p>\n\n\n\n B\u00e5de och ska s\u00e4gas. Bland den grupp m\u00e4nniskor som \u00e4r arbetsl\u00f6sa finns en \u00f6verrepresentation av m\u00e4nniskor som inte klarade av grundskolan eller gymnasiet. D\u00e4r finns en massa kraft p\u00e5 arbetsmarknaden som inte hyser ut dessa. Vi jobbade mycket mer med detta f\u00f6rr, det vill s\u00e4ga aktiv arbetsmarknadspolitik. Fram till 90-talet var arbetsmarknaden mer till\u00e5tande, sen s\u00e5 kom 90-talet med skarpa nedsk\u00e4rningar i offentlig sektor. Industrin tog inte samma samh\u00e4llsansvar utan s\u00f6kte endast produktivitet och effektivitet. D\u00e5 hade vi breda system f\u00f6r arbetsl\u00f6sa som f\u00e5ngade upp. Idag straffar vi arbetsl\u00f6sa och tror att det ska funka. Det \u00e4r egentligen ett st\u00f6rre problem \u00e4n F- betyget, men F-betyget hj\u00e4lper inte den ambitionen. F-betyget idag inneb\u00e4r utslagning i sig, det ger inte de f\u00f6ruts\u00e4ttningarna till mer hj\u00e4lp eller resurser som det var t\u00e4nkt.<\/p>\n\n\n\n Hur ser du p\u00e5 utredningen kring det nya betygssystemet?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det finns en del positiva delar av f\u00f6rlaget. Det finns flera niv\u00e5er, gr\u00e4nsen f\u00f6r underk\u00e4nt \u00e4r inte lika stark och att man f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 bukt med betygsinflationen. Men jag tycker att man riskerar att l\u00e4gga alltf\u00f6r stor vikt p\u00e5 enskilda provtillf\u00e4llen. L\u00e4nder som vi t\u00e4nker har st\u00f6rre utslagning \u00e4n Sverige jobbar mycket mer med att det finns olika v\u00e4gar in i h\u00f6gre utbildning. Vi k\u00e4nner fr\u00e4mst igen det fr\u00e5n amerikanska collegefilmer. <\/p>\n\n\n\n Om vi hela tiden st\u00e4nger d\u00f6rrar f\u00f6r andra bakgrunder \u00e4n de med akademiska hemf\u00f6rh\u00e5llanden tenderar vi att hamna i samma resultat som med F-betyget.<\/p>\n\n\n\n Det h\u00f6rs r\u00f6ster om att f\u00f6rstatliga skolan?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Ja, jag tycker det i betydelsen att staten ska ansvara f\u00f6r finansieringen av skolan. Det finns med i skolkommissionens f\u00f6rslag. Att kommuner har detta ansvar \u00f6kar eller i alla fall \u00f6kar risken f\u00f6r oj\u00e4mlikhet.<\/p>\n\n\n\n \u00c4r det dags att omstrukturera skolpengen?<\/strong> <\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r klart att antal elever m\u00e5ste p\u00e5verka finansieringen av skolan men idag har vi fr\u00e5nvalskolor som varje \u00e5r startar \u00e5ret med f\u00e4rre elever \u00e4n \u00e5ret innan, de m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6rja varje termin med en nedsk\u00e4rning. Det funkar inte. <\/p>\n\n\n\n I G\u00f6teborg har man testat \u201cklasspeng\u201d i syfte att minska risken f\u00f6r stora och tr\u00e5nga klasser. Men regler kring friskolor gjorde detta om\u00f6jligt, det tycker jag man borde \u00e4ndra. Skolan borde fokusera mer p\u00e5 gruppniv\u00e5 \u00e4n individniv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n Vad tror du \u00e4r den ultimata l\u00f6sningen p\u00e5 l\u00e4rarbristen? Status, antal utbildning?<\/strong><\/p>\n\n\n\n M\u00e5nga utbildningar ska vi ha men det \u00e4r f\u00f6r att m\u00e4nniskor ska vilja g\u00e5 l\u00e4rarutbildningen. Statusfr\u00e5gan och kanske upplevelsen om vad det \u00e4r f\u00f6r yrke \u00e4r viktig, kommer jag att trivas eller inte? Det m\u00e5ste finnas en utveckling, en frihet l\u00e4raryrket som \u00e4r viktig att bevara.<\/p>\n\n\n\n Tror du p\u00e5 \u00e5terg\u00e5ng till papper och penna?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Om du tvingar mig att svara ja eller nej, \u00e4r jag mer ja \u00e4n nej. Men digitaliseringen best\u00e5r egentligen av tv\u00e5 delar. Den ena delen d\u00e4r man allt f\u00f6r snabbt och chockartat introducerade digitala l\u00e4romedel utan att ta l\u00e4rarens auktoritet i beaktning att sj\u00e4lv kunna utv\u00e4rdera vilket l\u00e4romedel som funkar b\u00e4st. <\/p>\n\n\n\n Den andra delen av digitalisering handlar om kompetenser kring hur den digitala kulturen fungerar och hur den p\u00e5verkar oss. Det \u00e4r ett maktmedel som vi och v\u00e5ra ungdomar m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5. Den delen allts\u00e5 \u00f6kningen av den digitala kompetensen den f\u00e5r inte rullas tillbaka, s\u00e4rskilt n\u00e4r vi har en generation som v\u00e4xer upp med generativ AI i sin vardag. <\/p>\n\n\n\n Marknadsskolan introducerades p\u00e5 90-talet n\u00e4r du var ung. Hur var din inst\u00e4llning till det d\u00e5? Kunde du redan d\u00e5 se vad konsekvenserna skulle bli?<\/strong><\/p>\n\n\n\n <\/strong>Det var n\u00e4stan ingen som riktigt s\u00e5g hur det skulle g\u00e5 d\u00e5. Det fanns ju de som kom att rida p\u00e5 att utnyttja systemet och de hade ju en b\u00e4ttre bild p\u00e5 hur l\u00e5ngt det h\u00e4r kunde dras \u00e4n oss andra. Men nej d\u00e5 var du ju enbart en \u00f6kad frihetsgrad man s\u00e5g, men sen hamnade jag sj\u00e4lv p\u00e5 en gymnasieskola som var vinstdriven. Jag fattade ju inte riktigt hur den drevs, men det fanns ju v\u00e4ldigt m\u00e5nga brister.<\/p>\n\n\n\n \u00c4r du helt emot marknadsskolan som koncept eller \u00e4r du bara emot \u201cvinster i v\u00e4lf\u00e4rden\u201d?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag \u00e4r inte emot skolval. Men jag tror att skolvalet m\u00e5ste vara vettigt reglerat, man ska inte kunna v\u00e4lja skola fram och tillbaka. Idag \u00e4r skolvalet riggat f\u00f6r de rika, det \u00e4r inget fritt skolval, det finns urvalsmekanismer. Det ena \u00e4r k\u00f6tid och det andra adress. Det g\u00f6r att den som v\u00e4xer upp med b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar har en helt annan m\u00f6jlighet i skolvalsprocessen. S\u00e5 beh\u00f6ver det inte vara. Ute i Europa finns system som l\u00f6ser problemet med alltf\u00f6r segregerade skolor. <\/p>\n\n\n\n Kombinationen av fri etableringsr\u00e4tt och vinstdrift g\u00f6r att man kan spekulera i m\u00e4nniskors oro f\u00f6r segregation och d\u00e4rmed \u00f6ka segregationen som friskola. Det g\u00f6r att vi f\u00e5tt in oseri\u00f6sa akt\u00f6rer som kr\u00e4ver mer kontroll och regleringar. \u00d6kad kontroll p\u00e5verkar alla skolor och mer av l\u00e4rarens tid spenderas p\u00e5 detta och frihetsgraden minskar. Det \u00e4r inte v\u00e4rt det, den som f\u00e5r f\u00f6rtroendet att bedriva skola m\u00e5ste vara n\u00e5gon vi litar p\u00e5 och d\u00e5 litar jag inte p\u00e5 vinstdrift. Jag \u00e4r tillr\u00e4ckligt ekonomiskt skolad f\u00f6r att veta vad mekanismerna skapar, det handlar inte om onda m\u00e4nniskor, det handlar om att marknadsmekanismerna \u00e4r v\u00e4ldigt starka. <\/p>\n\n\n\n Men om man skulle g\u00f6ra om skolpengen till grupppeng eller klasspeng skulle man inte kunna d\u00e4mpa marknadsmekanismerna d\u00e5?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jo absolut du skulle kunna d\u00e4mpa marknadsmekanismerna p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Men du kommer inte fr\u00e5n det grundl\u00e4ggande problemet. F\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r att tj\u00e4na pengar \u00e4r sm\u00e5 i ett system som inte \u00e4r \u00f6verfinansierat. Jag tror inte att n\u00e5gon kommer till slutsatsen att svensk skola \u00e4r \u00f6verfinansierad, vi l\u00e4gger mindre pengar p\u00e5 utbildning \u00e4n genomsnittet i OECD. I vinstdrivande skolor vill du f\u00e5 ut s\u00e5 mycket av en l\u00e4rares tid som m\u00f6jlighet. Det \u00e4r ocks\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r som friskolor \u00f6kar segregationen, de lockar de elever med b\u00e4st f\u00f6ruts\u00e4ttningar och l\u00e4mnar kvar resten. Hela blandningen av m\u00e4nniskor f\u00f6rsvinner. <\/p>\n\n\n\n En rapport fr\u00e5n OECD kom fram till att alla elever missgynnas av dagens system. D\u00e4rf\u00f6r att de som kommer fr\u00e5n tuffare f\u00f6ruts\u00e4ttningar tappar helt effekten av peer-pressure. De barn som kommer fr\u00e5n akademikerhem kommer till skolor (friskolor (red anm.)) med l\u00e4gre l\u00e4rart\u00e4thet, l\u00e4gre l\u00e4rarl\u00f6ner, s\u00e4mre l\u00e4karkontinuitet \u00e4n andra skolor. De skulle inte f\u00e5 h\u00f6gre betyg p\u00e5 en kommunal skola p\u00e5 grund av betygsinflationen men troligen h\u00f6gre \u201ckunskapsbetyg\u201d. Det \u00e4r s\u00e5 klart en hypotetisk uppst\u00e4llning fr\u00e5n OECD men baseras \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 de data och resultat vi har. <\/p>\n\n\n\n Hugo Clarin<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n Fr\u00e5ga Freds!<\/strong><\/p>\n\n\n\n De senaste tv\u00e5 veckornas absolut hetaste potatis. Gr\u00f6nland och Trump. Danskarna har viftat med flaggor fr\u00e5n forna Kalmarunionen, Trump har gjort en Iwo- Jima referens och den danska utrikesministern har lyst med aura i klass med Churchill. F\u00f6r att reda ut denna komplexa situation tog jag hj\u00e4lp av n\u00e5gra v\u00e4nner fr\u00e5n Freds- och Konfliktprogrammet, de svarade diplomatiskt och med sk\u00e4rpa.<\/p>\n\n\n\n Hur f\u00f6rh\u00e5ller sig internationell r\u00e4tt till situationen p\u00e5 Gr\u00f6nland?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Fredsare p\u00e5 Lunds universitet l\u00e4ser under sin f\u00f6rsta termin en kurs i folkr\u00e4tt, vilket ger en grundl\u00e4ggande men tydlig \u00f6versikt \u00f6ver internationell lagstiftning. En stor del av internationell lagstiftning bygger p\u00e5 id\u00e9n om staters suver\u00e4nitet och sj\u00e4lvbest\u00e4mmander\u00e4tt. Artikel 2 i FN-stadgan anger hur hela organisationen vilar p\u00e5 medlemsl\u00e4ndernas likst\u00e4llda suver\u00e4nitet, och hur anv\u00e4ndning av v\u00e5ld mot en stats territoriella integritet \u00e4r f\u00f6rbjuden. <\/p>\n\n\n\n Det finns dock ett undantag till detta i artikel 51, som beskriver staters r\u00e4tt till individuellt eller kollektivt sj\u00e4lvf\u00f6rsvar i h\u00e4ndelse av ett v\u00e4pnat angrepp. D\u00e4remot kan artikel 51 endast \u00e5beropas i fall av v\u00e4pnade angrepp, och politiska konflikter eller rent ut av territoriella er\u00f6vringar kan allts\u00e5 inte utg\u00f6ra grund nog f\u00f6r att undanta artikel 2. Trumps agerande strider s\u00e5ledes mot internationell lag. <\/p>\n\n\n\n Alva Danielsson- T4<\/em><\/p>\n\n\n\n USA har ju uttryckligen r\u00e4tten att tills\u00e4tta hur mycket bevarande styrkor de vill f\u00f6r det p\u00e5st\u00e5dda \u201chotet mot egna nationen\u201d men detta \u00e4r ju inte det faktiska intresset. Milit\u00e4r intervention kr\u00e4ver konsensus fr\u00e5n FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d, och s\u00e5 kallat \u201cpreventivt sj\u00e4lvf\u00f6rsvar\u201d saknar i detta fall r\u00e4ttslig grund d\u00e5 det inte finns ett faktiskt milit\u00e4rt hot. Annektering av en suver\u00e4n stat \u00e4r ett folkr\u00e4ttsbrott utifr\u00e5n suver\u00e4nitetsprincipen. Det inskr\u00e4nker \u00e4ven m\u00e4nniskors r\u00e4tt till sj\u00e4lvbest\u00e4mmande, vilket USA genom ratificering av ICCPR \u00e4r juridiskt bundna att respektera. Nato:s stadga fastst\u00e4ller \u00e4ven att medlemsl\u00e4nder inte f\u00e5r angripa varandra och ska l\u00f6sa internationella tvister med fredliga Medel.<\/p>\n\n\n\n Thea Gerhardsson- T2<\/em><\/p>\n\n\n\n Kommer diplomati \u00f6ver huvud taget fungera?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Huruvida diplomati kommer att fungera eller inte \u00e4r v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att svara p\u00e5. Den amerikanska presidenten har g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng visat sig nyckfull och impulsiv, och har vid flertalet tillf\u00e4llen uppvisat en total avsaknad av respekt gentemot framf\u00f6rhandlade avtal och f\u00f6rpliktelser. D\u00e4rmed inte sagt att diplomatiska l\u00f6sningar \u00e4r uteslutna. <\/p>\n\n\n\n Om jag till\u00e5ts spekulera tror jag att diplomatin kommer att vara v\u00e4gen fram\u00e5t f\u00f6r att lindra sp\u00e4nningarna och n\u00e5 n\u00e5gon form av l\u00e5ngsiktig l\u00f6sning. En amerikansk invasion av Gr\u00f6nland tror jag \u00e4r osannolik; det vore alltf\u00f6r kostsamt f\u00f6r Trumpadministrationen, b\u00e5de p\u00e5 den globala arenan men \u00e4ven p\u00e5 hemmaplan.<\/p>\n\n\n\n Hugo Abrahamsson- T4<\/em><\/p>\n\n\n\n Diplomati \u00e4r en konstform som kr\u00e4ver skicklighet och inte minst att parten i andra \u00e4nden av relationen lyssnar. Under f\u00f6rsta \u00e5ret av hans andra mandatperiod har Trump g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng visat hur hans f\u00f6rm\u00e5ga att lyssna till andra inte direkt \u00e4r en av hans styrkor. Diplomati har s\u00e4llan tidigare framst\u00e5tt som en s\u00e5dan utmaning. <\/p>\n\n\n\n D\u00e4remot anser jag inte att det finns n\u00e5got alternativ b\u00e4ttre \u00e4n diplomati. Jag har sv\u00e5rt att se hur n\u00e5gon annan metod hade kunnat fungera b\u00e4ttre utan att samtidigt ocks\u00e5 eskalera situationen och \u00e4ventyra v\u00e4rldsordningen ytterligare. Vi b\u00f6r akta oss f\u00f6r att ge upp hoppet p\u00e5 diplomatins kraft. <\/p>\n\n\n\n Alva Danielsson- T4<\/em><\/p>\n\n\n\n Om du fick vara toppdiplomat idag, hur skulle du agera? S\u00e4tta h\u00e5rt mot h\u00e5rt eller Trumpviska?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag tror att Trumpviskandets tids\u00e5lder \u00e4r f\u00f6rbi. Europeiska ledare har under ett \u00e5rs tid f\u00f6rs\u00f6kt blidka Trump, g\u00e5 honom till m\u00f6tes, och vissa har till och med kallat honom f\u00f6r \u201cdaddy\u201d. Det har uppenbarligen inte fungerat. Trump \u00e4r besatt av makt; han talar maktens spr\u00e5k. Han k\u00f6r \u00f6ver dem som visar sig svaga, och d\u00e4rf\u00f6r tror jag att europeiska ledare m\u00e5ste st\u00e5 starka tillsammans, och tydligt markera mot amerikanskt beteende som korsar den r\u00f6da linjen. <\/p>\n\n\n\n Det inneb\u00e4r inte att \u00f6verge diplomatin och b\u00f6rja skramla med vapnen. EU och \u00f6vriga allierade m\u00e5ste gemensamt och kraftfullt ta avst\u00e5nd fr\u00e5n folkr\u00e4ttsvidriga \u00f6vertr\u00e4delser, och ist\u00e4llet s\u00f6ka diplomatiska l\u00f6sningar inom ramen f\u00f6r den regelbaserade v\u00e4rldsordningen som tidigare f\u00f6renat oss.<\/p>\n\n\n\n Hugo Abrahamsson- T4<\/em><\/p>\n\n\n\n Sv\u00e5r fr\u00e5ga! Det \u00e4r verkligen en \u00f6verv\u00e4gning i hur folkr\u00e4tt och Natos principer b\u00f6r f\u00f6rsvaras, samtidigt som relationen till USA b\u00f6r bevaras. I det stora hela har vi nu hamnat i ett v\u00e4gsk\u00e4l och tiden \u00e4r kommen f\u00f6r att v\u00e4lja riktning. P\u00e5 toppm\u00f6tet p\u00e5 v\u00e4rldsekonomiskt forum i Davos i veckan tyckte jag att Kanadas premi\u00e4rminister uttryckte sig v\u00e4rdigt och agerade p\u00e5 ett s\u00e4tt som jag hoppas att jag hade gjort som toppdiplomat. Han sa att \u201cmellanmakter\u201d s\u00e5som Kanada och EU har makten att sluta l\u00e5tsas och agera tillsammans, att den gamla v\u00e4rldsordningen med USA som hegemon inte l\u00e4ngre \u00e4r ett faktum. <\/p>\n\n\n\n Jag h\u00e5ller med om hans id\u00e9 om mellanmakternas m\u00f6jlighet att v\u00e4lja en ny, tredje v\u00e4g fram\u00e5t. En v\u00e4g d\u00e4r nya och fungerande institutioner och allianser kan byggas och balansera mot Trump och hans utmanande av en stabil v\u00e4rldsordning. P\u00e5 den nya v\u00e4gen fram\u00e5t finns inte utrymme f\u00f6r Trumpviskning.<\/p>\n\n\n\n Alva Danielsson- T4<\/em><\/p>\n\n\n\n Trumps retorik om geopolitiska hot menar jag fr\u00e4mst \u00e4r en f\u00f6rev\u00e4ndning f\u00f6r eget agerande, styrt av ekonomiska och imperialistiska intressen. Som tidigare n\u00e4mnt \u00e4r han sv\u00e5rber\u00e4knelig, d\u00e4rav m\u00e5ste diplomater st\u00e5 enade i bem\u00f6tandet och strategier. Trump styrs mycket av olika akt\u00f6rer i administrationen s\u00e5som Marco Rubio. <\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r av stor vikt att f\u00f6ra en dialog med de akt\u00f6rer som \u00e4r mer i linje med den regelbaserade v\u00e4rldsordningen, i syfte att genom interaktivt samspel p\u00e5verka Trump i en \u00f6nskad riktning. Det handlar om att gr\u00e4nss\u00e4tta och definiera egna intressen. Vi m\u00e5ste st\u00e5 starka och v\u00e5ga m\u00f6ta med h\u00e5rda medel. Samtidigt \u00e4r vi starkt beroende av USA, och f\u00f6r h\u00e5rda medel riskerar hota v\u00e5rt s\u00e4kerhetsl\u00e4ge och ekonomiska situation. Kanske kan det kr\u00e4vas en balansg\u00e5ng av piskor och mor\u00f6tter.<\/p>\n\n\n\n Thea Gerhardsson- T2<\/em><\/p>\n\n\n\n 25\/1<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n Richard Wahlstr\u00f6m arbetar idag som kommunikationsr\u00e5dgivare inom Public Affairs p\u00e5 byr\u00e5n Diplomat Communications. Han har en kandidatexamen i statskunskap fr\u00e5n Uppsala universitet och har praktiserat p\u00e5 Sveriges ambassad i Aten. Dessutom har han varit pressekreterare till Maria Malmer Stenergard under hennes tid som migrationsminister och d\u00e4refter utrikesminister. Douglas Johansson m\u00f6ter honom f\u00f6r en intervju.<\/p>\n\n\n\n Vad inneb\u00e4r din roll p\u00e5 Diplomat Communications och hur ser det dagliga arbetet ut? <\/strong><\/p>\n\n\n\n Vi \u00e4r en strategisk kommunikationsbyr\u00e5 som hj\u00e4lper f\u00f6retag och organisationer att bygga relationer, driva intern och extern f\u00f6r\u00e4ndring, och hantera aff\u00e4rsrisker. Fr\u00e5n min horisont kan det inneb\u00e4ra att hj\u00e4lpa till med positionering, omv\u00e4rldsanalys och strategisk r\u00e5dgivning. Vi brukar s\u00e4ga att vi arbetar i sk\u00e4rningspunkten mellan politiken och n\u00e4ringslivet. F\u00f6retag vill ofta ha hj\u00e4lp att f\u00f6rst\u00e5 olika politiska str\u00f6mningar, kommande lagstiftning eller vad som kan v\u00e4ntas efter n\u00e4sta val. Och politiken \u00e4r, p\u00e5 en bra dag, intresserad av vilka f\u00f6ruts\u00e4ttningar n\u00e4ringslivet beh\u00f6ver f\u00f6r att st\u00e4rka konkurrenskraften och bidra till \u00f6kad tillv\u00e4xt. Vi \u00e4r som b\u00e4st n\u00e4r vi kan m\u00f6jligg\u00f6ra ett s\u00e5dant utbyte mellan n\u00e4ringslivet och politiken, det \u00e4r dessutom riktigt roligt. <\/p>\n\n\n\n Jag \u00e4r Senior Associate p\u00e5 byr\u00e5n och vad det inneb\u00e4r i praktiken kan se v\u00e4ldigt olika ut. N\u00e5gra exempel fr\u00e5n min arbetsvardag som kommunikationsr\u00e5dgivare kan innefatta omv\u00e4rldsbevakning av en viss fr\u00e5ga, framtagande av en rapport, planering av ett koncept f\u00f6r ett seminarium eller genomf\u00f6rande av ett rundabordssamtal. Nu finns det en hel del f\u00f6retag som vill etablera sig p\u00e5 den svenska marknaden och d\u00e4r vi kan bidra med v\u00e4rdefull strategisk r\u00e5dgivning. Eftersom jag tidigare har arbetat med press, medietr\u00e4nar jag \u00e4ven f\u00f6retagsledningar i syfte att ge f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r medielandskapet, f\u00e5 strategier inf\u00f6r en medial intervju och praktiskt tr\u00e4na p\u00e5 att framf\u00f6ra budskap tryggt och f\u00f6rtroendeingivande. Ibland hoppar jag in som pressjour. <\/p>\n\n\n\n Finns det situationer d\u00e4r f\u00f6retag kontaktar dig f\u00f6r r\u00e5dgivning under p\u00e5g\u00e5ende kriser? <\/strong><\/p>\n\n\n\n V\u00e5r byr\u00e5 har tillg\u00e4nglighet dygnet runt och det kan ju h\u00e4nda att ett f\u00f6retag h\u00f6r av sig p\u00e5 kv\u00e4llen och beh\u00f6ver hj\u00e4lp p\u00e5 plats dagen efter, exempelvis eftersom f\u00f6retaget st\u00e5r inf\u00f6r en medial kris. Jag har ju jobbat politiskt och d\u00e4r kan ledtiderna vara betydligt kortare, inte minst i utrikespolitiken, s\u00e5 det \u00e4r egentligen inga konstigheter. Det kan s\u00e5klart bero p\u00e5 vilken typ av kommunikativ utmaning ett f\u00f6retag st\u00e4lls inf\u00f6r men att r\u00e5dgivningen ibland beh\u00f6ver g\u00e5 mycket fort \u00e4r en verklighet att f\u00f6rh\u00e5lla sig till. Det \u00e4r dynamiskt och kul! <\/p>\n\n\n\n Vad \u00e4r roligast med jobbet? <\/strong> Hur kommer det sig att du hamnade i politiken fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan? <\/strong> av plugg eller jobb har varit en hobby och samtidigt gett mig s\u00e5 mycket som inte kan m\u00e4tas i pengar, f\u00f6r det vore nog egentligen en f\u00f6rlustaff\u00e4r. Samtidigt har engagemanget \u00f6ppnat d\u00f6rrar och mycket kan jag h\u00e4rleda bak\u00e5t, att det d\u00e4r styrelseuppdraget gjorde att jag hamnade i det d\u00e4r sammanhanget som gjorde att jag l\u00e4rde k\u00e4nna de d\u00e4r personerna. Det var nog egentligen f\u00e5 i min n\u00e4rhet som f\u00f6rv\u00e5nades n\u00e4r jag sedan b\u00f6rjade jobba med politik efter att ha slutf\u00f6rt plugget. <\/p>\n\n\n\n Bild:<\/em> F\u00f6rdrink innan tysk statsbankett tillsammans med svenska kronprinsessparet<\/em>.<\/p>\n\n\n\n K\u00e4nner du att ditt engagemang har gynnat dig i arbetslivet?<\/strong> Min rektor i grundskolan sa en g\u00e5ng till mig att man aldrig kan veta n\u00e4r man st\u00f6ter p\u00e5 en person igen och i vilka nya sammanhang man kan ha nytta av det, vilket man alltid b\u00f6r ha med sig. Det har jag tagit fasta p\u00e5, f\u00f6r v\u00e4gar tenderar att korsas. Ett exempel \u00e4r n\u00e4r jag skulle g\u00f6ra prao i nian. Jag ville s\u00e5 himla g\u00e4rna g\u00f6ra min praovecka i Riksdagen och f\u00e5 se det politiska livet inifr\u00e5n, men det k\u00e4ndes om\u00f6jligt att f\u00e5 till. Efter m\u00e4ngder av samtal till olika riksdagsledam\u00f6ter blev jag till slut h\u00e4nvisad till den moderata ledamoten Dag Klackenberg som var ny i Riksdagen. \u00c4ven om Dag var en nykomling som politiker var han en senior profil i n\u00e4ringslivet, bland annat som VD f\u00f6r Svensk Handel. Under praktiken fick jag bland mycket annat h\u00e4ftigt f\u00f6lja med honom till ett lokalm\u00f6te med Kista-Moderaterna. D\u00e4r introducerade Dag mig f\u00f6r en ung kille med ett imponerade driv, \u201dl\u00e4gg hans namn p\u00e5 minnet, f\u00f6r han kommer g\u00e5 l\u00e5ngt\u201c. D\u00e4refter st\u00f6tte vi p\u00e5 varandra i m\u00e5nga olika sammanhang under \u00e5ren som f\u00f6ljde. N\u00e4r statsministern h\u00f6sten 2024 presenterade regeringsf\u00f6rklaringen och utrikesministern tilltr\u00e4dde fick hon \u00e4ven en ny statsr\u00e5dskollega p\u00e5 Utrikesdepartementet, och n\u00e4r de tv\u00e5 ministrarna strax d\u00e4refter skulle transporteras till statsministerns presstr\u00e4ff s\u00e5gs vi igen vid S\u00e4po-bilarna. Benjamin Dousa var ny bist\u00e5nds- och utrikeshandelsminister och mitt m\u00f6te med honom i Kista 10 \u00e5r tidigare gjorde sig p\u00e5mint. Och precis som Dag f\u00f6rutsp\u00e5dde d\u00e5, tror jag ocks\u00e5 att Benjamin kommer g\u00e5 l\u00e5ngt. <\/p>\n\n\n\n I slutet av din kandidat i Uppsala praktiserade du p\u00e5 Sveriges ambassad i Aten, hur var det? Hur var livet vid sidan om arbetet p\u00e5 ambassaden? <\/strong> Hur fick du jobbet som pressekreterare hos Migrationsministern? <\/strong> Bild: P\u00e5 plats i Odessa med de nordisk- baltiska utrikesministrarna. H\u00e4r med bland andra Lars L\u00f6kke Rasmussen och Ukrainas Andrij Sybinha som vi tr\u00e4ffade m\u00e5nga g\u00e5nger<\/em>.<\/p>\n\n\n\n Kunde du, som nyss avslutat din kandidat, k\u00e4nna ett impostersyndrom n\u00e4r du fick anst\u00e4llningen?<\/strong> Men pl\u00f6tsligt skedde en regeringsombildning och du blev ist\u00e4llet pressekreterare f\u00f6r utrikesministern. Hur var den \u00f6verg\u00e5ngen?<\/strong> Vad minns du fr\u00e5n tiden p\u00e5 UD? <\/strong> hans pressekreterare. Jag b\u00e4r verkligen med mig resan till Odessa i Ukraina, d\u00e4r vardagen p\u00e5gick trots att flyglarmet n\u00e4r som helst kunde ljuda. Det var ocks\u00e5 oerh\u00f6rt starkt att tr\u00e4ffa de ledare som k\u00e4mpar f\u00f6r sin frihet, och d\u00e4rmed v\u00e5r frihet, medan de samtidigt har ett pris p\u00e5 sitt huvud. Det t\u00e4nkte jag ofta p\u00e5 n\u00e4r vi var i samma rum som den oerh\u00f6rt imponerande belarusiska oppositionsledaren Sviatlana Tsikhanouskaya, som tvingats till exil, och s\u00e5klart ocks\u00e5 Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Det blev m\u00e5nga resor och framf\u00f6r allt m\u00e5nga m\u00f6ten och samtal med m\u00e4nniskor om deras \u00f6den. Men jobbet \u00e4r inte bara statsbanketter, statsflyg och toppm\u00f6ten utan ocks\u00e5 interpellationsdebatter i Riksdagen, tidiga mornar i Nyhetsmorgon, sena kv\u00e4llar i Agenda, f\u00f6rberedelser av talepunkter och intern koordinering och f\u00f6rhandling mellan regeringspartierna. H\u00f6gt och l\u00e5gt, men n\u00e4stan alltid h\u00f6gt tempo oavsett. <\/p>\n\n\n\n Samtidigt som jag jobbade d\u00e4r kom ocks\u00e5 en ny politisk dramaserie p\u00e5 TV4, Doktrinen, vars huvudperson har jobbet som utrikesministerns pressekreterare. Det k\u00e4ndes ganska absurt att komma hem fr\u00e5n jobbet och sl\u00e5 p\u00e5 serien om min arbetsvardag. Det fanns absolut en del likheter, men samtidigt ganska mycket fiktion som tur \u00e4r. S\u00e5 \u00e4ven med Dips p\u00e5 SVT. <\/p>\n\n\n\n Bild: F\u00f6rberedelse 46 v\u00e5ningar upp p\u00e5 svenska FN- reppen inf\u00f6r Sveriges anf\u00f6rande i FN:s generalf\u00f6rsamling<\/em>.<\/p>\n\n\n\n Vad har du f\u00f6r tips f\u00f6r n\u00e5gon som vill arbeta i eller runt omkring politiken? <\/strong> Avslutningsvis, har du n\u00e5got dr\u00f6mjobb? <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" En ny regeringskonstellation har sj\u00f6satts. Givetvis utan ballast. Enligt tradition s\u00e5 seglar de politiska skeppen med tydlig slagsida. \u00c4ven denna visar upp en p\u00e5taglig s\u00e5dan \u00e5t styrbord, vilket indikerar att Ulf Kristersson…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-50","page","type-page","status-publish","hentry"],"yoast_head":"\n
\n\n\n\nMed \u00f6rat mot r\u00e4lsen<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/lundppesociety.se\/appell\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/AdobeStock_291476481-1024x568.jpeg\")
Emin m\u00f6ter Tobias Eke Vestergren p\u00e5 New Republic<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
Intervju: Gustav Fridolin<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
Intervju: Richard Wahlstr\u00f6m<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/PNG-bild-1024x585.jpeg\")
<\/strong>Det roligaste \u00e4r variationen i mina uppdrag. Jag jobbar bland annat med f\u00f6rsvars- och s\u00e4kerhetsfr\u00e5gor, energifr\u00e5gor och utbildningsfr\u00e5gor. Det \u00e4r helt olika omr\u00e5den som rymmer m\u00e5nga nyanser och dimensioner. Jag har sv\u00e5rt att se en annan arbetsplats som kombinerar de politikomr\u00e5dena p\u00e5 daglig basis. F\u00f6r att jag ka kunna g\u00f6ra ett bra jobb beh\u00f6ver jag vara p\u00e5l\u00e4st och d\u00e4rf\u00f6r konsumerar jag mycket nyheter f\u00f6r vara uppdaterad p\u00e5 olika fr\u00e5gor, stort som sm\u00e5tt, i samh\u00e4llsutvecklingen. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00e5r jag anledning att fylla p\u00e5 mina egna perspektiv. Nu kan jag exempelvis v\u00e4ldigt mycket mer om vindkraft och vattenkraft \u00e4n f\u00f6r bara ett \u00e5r sedan. <\/p>\n\n\n\n
<\/strong>Jag har alltid engagerat mig och det grundar sig v\u00e4l i ett genuint samh\u00e4llsintresse, att vilja skapa f\u00f6r\u00e4ndring till det b\u00e4ttre. P\u00e5 h\u00f6gstadiet var jag elevr\u00e5dsordf\u00f6rande och p\u00e5 gymnasiet var jag elevk\u00e5rsordf\u00f6rande. Dessutom tog jag initiativ till ett ungdomsr\u00e5d p\u00e5 \u00d6stermalm, d\u00e4r jag \u00e4r uppvuxen, som jag var ordf\u00f6rande f\u00f6r under ett par \u00e5r. Mina engagemang vid sidan <\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/Image-from-CloudConvert-2-768x1024.png\")
<\/figure>\n\n\n\n
<\/strong>Jag har absolut slipat vissa f\u00f6rm\u00e5gor och gynnats av att jag valt att engagera mig, men det har aldrig varit huvudsyftet. Framf\u00f6r allt inneb\u00e4r ett ideellt engagemang att tr\u00e4ffa m\u00e4nniskor som i n\u00e5gon m\u00e5n delar id\u00e9n av vad vi h\u00e5ller p\u00e5 med och vart vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g. Det har m\u00f6jliggjort ett ganska stort n\u00e4tverk som best\u00e5r av m\u00e5nga olika personer att inspireras och l\u00e4ra sig av, men samtidigt ocks\u00e5 att diskutera och st\u00f6ta id\u00e9er med. Det \u00e4r kul att se var andra hamnar som jag tidigare suttit i olika styrelser med, och ibland korsas v\u00e5ra v\u00e4gar i nya sammanhang d\u00e4r vi f\u00e5r utbyte av varandra. Men det kan lika g\u00e4rna vara att vi hamnat i konkurrerande verksamheter, som i olika partier. Jag satt en g\u00e5ng i samma styrelse som en person som flera \u00e5r senare blev Magdalena Anderssons pressekreterare, men n\u00e4r vi jobbade tillsammans var det opolitiskt. S\u00e5 n\u00e4r utrikesministern och oppositionsledaren skulle m\u00f6tas i en debatt i Agenda sprang vi p\u00e5 varandra igen medan v\u00e5ra chefer satt i sminket hos SVT. <\/p>\n\n\n\n
<\/strong>Det var supersp\u00e4nnande p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt och Grekland \u00e4r ett v\u00e4ldigt h\u00e4ftigt land som m\u00e5nga svenskar har en anknytning till. Varje \u00e5r uppskattar ambassaden att hela 850 000 svenskar reser till Grekland, framf\u00f6r allt till \u00f6arna under sommarm\u00e5naderna men ganska f\u00e5 tar sig till huvudstaden. Fr\u00e5n mitt kontor hade jag utsikt \u00f6ver den antika olympiastadion och landets historiska arv var st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande. Grekland \u00e4r ju som bekant demokratins vagga med m\u00e5nga historiska monument. Landet geografiska lokalisering \u00f6ppnar ocks\u00e5 f\u00f6r en hel del intressanta politiska fr\u00e5gor, inte minst migrationsstr\u00f6mmarna till Europa fr\u00e5n Afrika och Mellan\u00f6stern. Bland mycket annat bevakade jag migrationsfr\u00e5gorna och energifr\u00e5gorna, och Greklands energimix \u00e4r v\u00e4ldigt intressant. De har exempelvis ingen k\u00e4rnkraft, vilket grundar sig i oron f\u00f6r de jordb\u00e4vningar landet uts\u00e4tts f\u00f6r, n\u00e5got jag sj\u00e4lv fick uppleva p\u00e5 plats. Ist\u00e4llet satsar de p\u00e5 vindkraften, framf\u00f6r allt den havsbaserade vindkraften som p\u00e5 grund av havsdjupet utg\u00f6rs av flytande vindturbiner. Som EU-l\u00e4nder har vi en hel del att g\u00f6ra med varandra, vilket f\u00f6r ambassadens politiska bevakning m\u00e4rks kopplat till de st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende ministerr\u00e5dsm\u00f6tena i Bryssel. Under min tid p\u00e5 ambassaden blev v\u00e5ra l\u00e4nder \u00e4ven allierade genom Sveriges intr\u00e4de i Nato. N\u00e4r ratificeringsdokumenten l\u00e4mnades in var v\u00e4lkomnandet varmt fr\u00e5n grekisk sida med m\u00e5nga glada tillrop i officiella kanaler. Det k\u00e4ndes gott att l\u00e4mna ambassaden i vetskap om att v\u00e5ra l\u00e4nders relationer d\u00e4rmed hade st\u00e4rkts. Hur mycket av det som var min egen f\u00f6rtj\u00e4nst l\u00e5ter jag vara osagt. Under min tid p\u00e5 ambassaden anordnades ocks\u00e5 f\u00f6rtidsr\u00f6stning f\u00f6r utlandssvenskar som ville r\u00f6sta i valet till EU-parlamentet. Det var ett kul och viktigt demokratiarbete. <\/p>\n\n\n\n
<\/strong>Aten \u00e4r en superh\u00e4ftig stad som jag verkligen kan rekommendera. Det finns v\u00e4ldigt mycket historia och kulturliv med pulserande bargator att uppt\u00e4cka. Jag passade p\u00e5 att g\u00f6ra en hel del utflykter till de n\u00e4rliggande \u00f6arna men ett starkt tips \u00e4r ocks\u00e5 att uppt\u00e4cka inlandet. Vid ett tillf\u00e4lle f\u00f6ljde jag med Sveriges ambassad\u00f6r till ett bilateralt m\u00f6te med Greklands turistminister som var angel\u00e4gen om att vrida bilden av Grekland som enbart en sommardestination, f\u00f6r det m\u00e4rks att p\u00e5 m\u00e5nga av \u00f6arna \u00e4r turismen stundvis \u00f6verv\u00e4ldigande. Hon \u00f6nskade d\u00e4rf\u00f6r marknadsf\u00f6ra Grekland \u00e4ven som en vinterdestination f\u00f6r turister fr\u00e5n de nordiska l\u00e4nderna. Man kan faktiskt \u00e5ka skidor i Grekland, och fr\u00e5n Aten kan man runt \u00e5rsskiftet se sn\u00f6t\u00e4ckta bergstoppar. Jag tror dock att det hade kr\u00e4vts en riktigt skicklig strategisk kommunikationsbyr\u00e5 f\u00f6r att f\u00e5 svenska familjer att v\u00e4nda sig till Grekland n\u00e4r en skidsemester ska planeras. <\/p>\n\n\n\n
<\/strong>Det b\u00f6rjade faktiskt n\u00e4r jag satt p\u00e5 ambassaden och skrev p\u00e5 en rapport om det aktuella migrationsl\u00e4get i Grekland. N\u00e4r jag tog en paus och scrollade LinkedIn fick jag upp ett inl\u00e4gg om att migrationsministern s\u00f6kte ny pressekreterare. Jag blev nyfiken och h\u00f6rde av mig direkt, och ber\u00e4ttade faktiskt i min ans\u00f6kan att jag i detta nu skrev migrationsrapport. Efter en l\u00e4ngre process med olika intervjuer, s\u00e4kerhetspr\u00f6vningar och samtal med ministern fick jag erbjudande om tj\u00e4nsten. Vi hade samsyn om mycket och klickade bra med varandra, det k\u00e4ndes helt r\u00e4tt s\u00e5 jag tackade ja.<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/Image-from-CloudConvert-4-768x1024.png\")
<\/figure>\n\n\n\n
<\/strong>Det k\u00e4ndes sj\u00e4lvklart stort och \u00e4rofyllt att f\u00e5 jobba s\u00e5 n\u00e4ra f\u00f6r ett statsr\u00e5d i Sveriges regering, men \u00e4ven som en fantastisk m\u00f6jlighet och en sp\u00e4nnande utmaning. N\u00e4r jag klev p\u00e5 uppdraget var regeringen halvv\u00e4gs in i mandatperioden med Tid\u00f6-samarbetet och fokus var p\u00e5 att leverera p\u00e5 l\u00f6ftena till v\u00e4ljarna. Det handlade framf\u00f6r allt om en stram migration f\u00f6r \u00f6versk\u00e5dlig framtid, f\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 vi kan minska utanf\u00f6rskapet och m\u00f6jligg\u00f6ra integrationen. Det handlar om att de som redan \u00e4r h\u00e4r, men som inte kan spr\u00e5ket och st\u00e5r utan syssels\u00e4ttning, ska bli en del av svensk samh\u00e4llsgemenskap. Det \u00e4r inget l\u00e4tt uppdrag men ett avg\u00f6rande s\u00e5dant och h\u00e4r var det bara att s\u00e4tta ig\u00e5ng direkt med att kommunicera syftet med oml\u00e4ggningen av migrationspolitiken. Talangattraktion var n\u00e5got vi tidigt pratade om, det vill s\u00e4ga att m\u00f6jligg\u00f6ra migration som ocks\u00e5 bidrar till Sverige och svensk tillv\u00e4xt. <\/p>\n\n\n\n
<\/strong>Det \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n en sj\u00e4lvklarhet att man f\u00e5r f\u00f6lja med n\u00e4r en minister byter post. En politisk anst\u00e4llning som ministerns n\u00e4rmaste har \u00e4r knuten till person och position, vilket g\u00f6r att en anst\u00e4llning tekniskt sett upph\u00f6r n\u00e4r en minister blir av med jobbet eller byter ministerpost. D\u00e5 g\u00e5r det till lite som i en film, att man direkt f\u00e5r l\u00e4mna ifr\u00e5n sig tj\u00e4nstetelefon, dator, passerkort och f\u00e5r samla ihop sina privata saker p\u00e5 kontoret innan man blir eskorterad ut fr\u00e5n Regeringskansliet. S\u00e5 ser f\u00f6ruts\u00e4ttningarna ut och s\u00e5 blev det f\u00f6r mina kolleger som inte f\u00f6ljde med till Utrikesdepartementet. Jag fick fr\u00e5gan av utrikesministern om jag ville f\u00f6lja med henne till UD och valde att tacka ja till erbjudandet p\u00e5 st\u00e5ende fot. Det var s\u00e5klart otroligt stort, ett \u00f6gonblick jag nog aldrig gl\u00f6mmer. P\u00e5 morgonen 10 september gick jag till jobbet p\u00e5 Justitiedepartementet d\u00e4r jag jobbade f\u00f6r migrationsministern och p\u00e5 kv\u00e4llen, efter en mycket omtumlande dag, gick jag hem fr\u00e5n jobbet p\u00e5 Utrikesdepartementet d\u00e4r jag jobbade f\u00f6r utrikesministern. Det blev en rivstart p\u00e5 et v\u00e4ldigt sp\u00e4nnande och intensivt \u00e4ventyr. <\/p>\n\n\n\n
<\/strong>Jag har s\u00e5 himla m\u00e5nga fina, roliga och knasiga minnen. Det var en v\u00e4ldigt intensiv och oerh\u00f6rt sp\u00e4nnande tid, det h\u00e4nder ju en del i omv\u00e4rlden just nu. Att jobba p\u00e5 det s\u00e4ttet \u00e4r inte ett jobb, utan en livsstil, men f\u00e5 f\u00f6runnat ska ocks\u00e5 s\u00e4gas. Under de f\u00f6rsta sex veckorna var vi i \u00e5tta l\u00e4nder. Dag tre p\u00e5 jobbet gick v\u00e5r f\u00f6rsta resa traditionsenligt till Finland d\u00e4r vi tr\u00e4ffade president Alexander Stubb och utrikesminister Elina Valtonen, som vi skulle umg\u00e5s mycket med kommande m\u00e5nader. Efter bara tio arbetsdagar var vi i New York f\u00f6r \u00f6ppnandet av FN:s generalf\u00f6rsamling, den s\u00e5 kallade UNGA-veckan, eller snarare den sjukaste versionen av Almedalsveckan du kan t\u00e4nka dig eftersom alla \u00e4r d\u00e4r. Det var nypa-sig-i-armen-l\u00e4ge att vara i samma sammanhang som Ursula von Der Leyen och Emmanuel Macron bland m\u00e5nga andra, det var bara det att man inte hann nypa sig i armen. Utrikesministern fick ocks\u00e5 m\u00f6jlighet att i enrum tacka USA:s president Joe Biden f\u00f6r hans personliga engagemang f\u00f6r v\u00e5r Nato-anslutning, det var v\u00e4ldigt speciellt och jag hann surra lite med <\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/Image-from-CloudConvert-768x1024.png\")
<\/figure>\n\n\n\n
<\/strong>Jag tror att det g\u00e4ller att f\u00f6rst\u00e5 sig sj\u00e4lv och sina egna drivkrafter f\u00f6r att kunna g\u00f6ra ett bra jobb f\u00f6r och med andra m\u00e4nniskor. Att jobba med politik kan ta m\u00e5nga olika former och uttryck, och tur \u00e4r v\u00e4l det. S\u00e5 det beror ju p\u00e5 vad man \u00e4r intresserad av och s\u00e5 l\u00e4nge man inte vet det stens\u00e4kert s\u00e5 tycker jag det \u00e4r en god id\u00e9 att utforska fritt. Jag har gjort oerh\u00f6rt mycket kul, men jag \u00e4r samtidigt s\u00e4ker p\u00e5 att jag har v\u00e4ldigt mycket roligt och utmanande framf\u00f6r mig. Jag tror mycket p\u00e5 att v\u00e5ga testa sig fram och ta chanser, men lika g\u00e4rna v\u00e5ga hoppa av och g\u00f6ra n\u00e5got annat. Man vet aldrig vad tycker om eller klarar av f\u00f6rr\u00e4n man har testat. Kliv in i en styrelse, st\u00e4ll fr\u00e5gan, maila en politiker, g\u00f6r praktiken i en politisk institution \u2013 eller g\u00f6r n\u00e5got helt annat, men nyttja ditt n\u00e4tverk. <\/p>\n\n\n\n
<\/strong>Det roliga och det fina med politik \u00e4r att det finns s\u00e5 m\u00e5nga olika niv\u00e5er, processer och institutioner som man kan arbeta med och i. N\u00e4r jag pluggade var jag v\u00e4ldigt intresserad av inrikespolitik, n\u00e4stan uteslutande faktiskt. N\u00e5gra m\u00e5nader senare jobbade jag n\u00e4stan uteslutande med utrikespolitik. Jag har nog egentligen m\u00e4ngder av dr\u00f6mjobb, och det \u00e4r b\u00e5de i politiken och i n\u00e4ringslivet. Men jag f\u00e5r avsluta med ett politikersvar h\u00e4r – framtiden f\u00e5r utvisa! <\/p>\n\n\n\n