{"id":743,"date":"2024-04-02T18:20:22","date_gmt":"2024-04-02T18:20:22","guid":{"rendered":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/?page_id=743"},"modified":"2025-11-01T08:57:40","modified_gmt":"2025-11-01T08:57:40","slug":"743-2","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/743-2\/","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"\n

Intervju<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

\u201cMan kan inte bygga sin plan p\u00e5 hopp\u201d<\/strong><\/h1>\n\n\n\n

Intervju med Sveriges \u00f6verbef\u00e4lhavare Micael Byd\u00e9n<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Sverige g\u00e5r med i NATO samtidigt som ett krig rasar i v\u00e5rt n\u00e4romr\u00e5de. Fr\u00e5gorna \u00e4r m\u00e5nga. Foto: Benjamin Bengtsson<\/p>\n\n\n\n

Rysslands krig i Ukraina har sagts vara materielkrigets \u00e5terkomst, och det \u00e4r ett krig med t\u00e4ta markstrider. Samtidigt s\u00e5 har Sverige ett f\u00f6rsvar som ibland beskrivs som litet men vasst, och i ditt r\u00e5d till regeringen om f\u00f6rsvarets utveckling anv\u00e4nds orden \u201cglest slagf\u00e4lt\u201d om framtidens slagf\u00e4lt. Det vi undrar \u00e4r: \u00c4r vi s\u00e4kra p\u00e5 att det ser ut s\u00e5? \u00c4r Sverige redo f\u00f6r morgondagens slagf\u00e4lt, eller m\u00e5ste vi ompr\u00f6va givet l\u00e4rdomarna fr\u00e5n Ukraina, och finns det kanske fog f\u00f6r att st\u00e4lla st\u00f6rre fokus p\u00e5 just markstridskrafterna?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 De d\u00e4r fr\u00e5gorna \u00e4r, de \u00e4r v\u00e4ldigt relevanta i alla sina delar. Vi har ju en tradition av att st\u00e5 sj\u00e4lva under m\u00e5nga m\u00e5nga \u00e5r n\u00e4r vi har tagit fram v\u00e5rt f\u00f6rsvar och v\u00e5rt koncept f\u00f6r hur vi jobbar. Det handlar ju om att vi har tittat p\u00e5 Ryssland, hur vi f\u00f6rv\u00e4ntar oss att Ryssland ska agera, med vilka kapaciteter de har, med vilka storheter de har, och s\u00e5 har vi f\u00f6rs\u00f6kt bygga mot det. Och s\u00e5 har vi alltid i modern tid haft insikten att vi kommer att beh\u00f6va sl\u00e5ss mot en \u00f6verm\u00e4ktig fiende, i numer\u00e4rer s\u00e5 att s\u00e4ga. Volymer och numer\u00e4rer, vi kommer aldrig att kunna m\u00f6ta det helt sj\u00e4lvt, den insikten har ju funnits. Och s\u00e5 har vi d\u00e5 en \u00e5terg\u00e5ng till att kriget \u00e4r tillbaka i Europa, s\u00e5 var det inte under ett antal \u00e5r. Vi levde med neddragningar och reduktioner, vilket gjorde att vi har h\u00e5llit ganska m\u00e5nga m\u00e5nga f\u00f6rm\u00e5gor, vi har ju en f\u00f6rm\u00e5gebredd, vi kan v\u00e4ldigt mycket, men vi har haft ett v\u00e4ldigt tunt f\u00f6rsvar som man s\u00e4ger, inte uth\u00e5lliga, utan mer byggt p\u00e5 m\u00e5nga f\u00f6rm\u00e5gor och p\u00e5 att vi ska va vassa. <\/p>\n\n\n\n

Det vi ser d\u00e5 nu i Ukraina, det \u00e4r ju dels en \u00e5terg\u00e5ng kanske till n\u00e5gon form av traditionell markstridsf\u00f6rfarande. Vi ser ocks\u00e5 ett krig med extremt h\u00f6ga konsumtioner av milit\u00e4rt materiel, ammunition, bomber, artilleri i m\u00e4ngder och vi ser hur sv\u00e5rt det \u00e4r  att n\u00e5 framg\u00e5ng. Och det \u00e4r klart att det m\u00e5ste vi ta med oss i v\u00e5r v\u00e4rdering l\u00e4ngre fram. I och med ett f\u00f6rsvarsbeslut 20 som vi fick med oss s\u00e5 kommer de st\u00f6rre satsningarna p\u00e5 en f\u00f6rsvarsmakt som beh\u00f6ver vara lite mer robust, mer uth\u00e5llig. Vi beh\u00f6ver bli fler, vi beh\u00f6ver klara av att sl\u00e5ss under l\u00e4ngre perioder. Det \u00e4r d\u00e4r vi bygger fram, och det kommer vi att beh\u00f6va ha i vilket fall, det vill s\u00e4ga oavsett om vi g\u00e5r in i NATO eller om vi st\u00e5r utanf\u00f6r s\u00e5 bygger det h\u00e4r p\u00e5 ett starkt nationellt f\u00f6rsvar d\u00e4r vi kan ta s\u00e5 att s\u00e4ga f\u00f6rsta sm\u00e4llen sj\u00e4lv. Den \u00e4r v\u00e4ldigt viktig och det g\u00f6r vi ocks\u00e5 inom ramen f\u00f6r det som \u00e4r totalf\u00f6rsvar, st\u00f6det fr\u00e5n civilt f\u00f6rsvar till f\u00f6rsvarsmakten kommer att vara avg\u00f6rande. <\/p>\n\n\n\n

Sen d\u00e5 till din fr\u00e5ga, tar vi med oss l\u00e4rdomar. Ja vi g\u00f6r det absolut, sen f\u00e5r man nog ocks\u00e5 vara medveten om att man f\u00e5r inte ta slutsatserna allt f\u00f6r l\u00e5ngt. Bara f\u00f6r att man nu f\u00f6r kriget p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet, i den h\u00e4r regionen, mot den h\u00e4r motst\u00e5ndaren, inneb\u00e4r det ju inte att man inte kommer att anv\u00e4nda andra medel och verktyg mot oss den dagen det sker. S\u00e5 det \u00e4r klart att n\u00e4r vi ser en Putin som \u00e4r villig att ta v\u00e4ldigt h\u00f6g risk, en Putin som, s\u00e5 som jag har sett senast idag h\u00e4r nu, som anv\u00e4nder ren terrorbombning av det som f\u00f6r oss har varit skydda., Sjukhus, sjukv\u00e5rdsinr\u00e4ttningar, ambulanser har ju blivit mer av m\u00e5l, ist\u00e4llet f\u00f6r att det \u00e4r skyddat.  Civilbefolkning blir m\u00e5l, som skulle vara skyddade av krigets lagar, Det \u00e4r ju n\u00e5gonting som vi verkligen m\u00e5ste ta med oss. Nu fick du liksom en bred pamflett h\u00e4r av olika delar, men dina fr\u00e5gor, det \u00e4r s\u00e5nt som vi funderar v\u00e4ldigt mycket p\u00e5 sj\u00e4lva nu, n\u00e4r vi g\u00e5r in med ett nytt milit\u00e4rt r\u00e5d<\/p>\n\n\n\n

Kan du, f\u00e5r du, s\u00e4ga n\u00e5got om vilken typ av information vi f\u00e5r om de vapensystem som vi skickat till Ukraina?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Ja, vi f\u00f6rs\u00f6ker att f\u00f6lja det h\u00e4r s\u00e5 gott det g\u00e5r, men det \u00e4r ju ocks\u00e5 s\u00e5 att vi \u00e4r inte p\u00e5 plats. Den rapportering vi f\u00e5r den bygger p\u00e5 att Ukraina sj\u00e4lva vill l\u00e4mna ifr\u00e5n sig information, och vi f\u00e5r det, men det \u00e4r inte s\u00e5 att vi finns p\u00e5 plats och f\u00f6ljer det h\u00e4r dagligdags. Men vi vet ju att till exempel ett system som stridsfordon 90 \u00e4r v\u00e4ldigt, v\u00e4ldigt uppskattat. De tillf\u00e4llen n\u00e4r de har f\u00e5tt utslagning av fordon s\u00e5 ser de att de har ett skydd som \u00e4r v\u00e4ldigt bra. Trots att man blir h\u00e5rt \u00e5tg\u00e5ngna s\u00e5 klarar sig personalen. S\u00e5 den typen av \u00e5termatning f\u00e5r vi.<\/p>\n\n\n\n

Har svensk f\u00f6rsvarsindustri f\u00f6rm\u00e5gan att t\u00e4cka de behov som uppst\u00e5r n\u00e4r vi b\u00e5de skickar st\u00f6d till Ukraina och rustar upp i Sverige, och hur p\u00e5verkas vi av eventuellt NATO-intr\u00e4de?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det finns en utmaning just nu, och nu \u00e4r det d\u00e5 inte bara just svensk f\u00f6rsvarsindustri utan f\u00f6rsvarsindustrin generellt har sv\u00e5rt att nu rampa upp produktionen i den takt som beh\u00f6vs, och man beh\u00f6ver ocks\u00e5 st\u00f6d i avtal eller i kontrakt f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att man ska v\u00e5ga \u00f6ppna upp mer produktionslinjer av olika typer, av vapensystem och ammunitionseffekter. S\u00e5 just nu s\u00e5 \u00e4r nog svaret nej, det \u00e4r inte givet att f\u00f6rsvarsindustrin klarar av det, men det h\u00e4r \u00e4r ju ocks\u00e5 ett omr\u00e5de som man tittar p\u00e5 v\u00e4ldigt v\u00e4l, f\u00f6rs\u00f6ker hitta v\u00e4gen fram med f\u00f6rsvarsindustrin. Att vi kan forts\u00e4tta att st\u00f6dja Ukraina med det de beh\u00f6ver, och samtidigt d\u00e5 kunna fylla p\u00e5 med det vi donerar och l\u00e4mnar ifr\u00e5n oss. <\/p>\n\n\n\n

Vad blir skillnaden n\u00e4r vi g\u00e5r in i NATO? Ja, jag svarade lite grann p\u00e5 fr\u00e5gan innan, det vill s\u00e4ga, vi beh\u00f6ver forts\u00e4tta ha ett starkt nationellt f\u00f6rsvar, men det kan ju ocks\u00e5 vara f\u00f6rm\u00e5gor som NATO st\u00e4ller krav p\u00e5 att vi ska ha som vi inte har p\u00e5 plats, att det f\u00f6rv\u00e4ntas att vi ska g\u00f6ra saker d\u00e4r vi inte riktigt har sett det. Men vi b\u00e4r ju ocks\u00e5 in s\u00e5nt som man kanske inte har f\u00f6rv\u00e4ntat sig att vi ska g\u00f6ra, s\u00e5 h\u00e4r blir det en dialog med NATO l\u00e4ngre fram. Vad \u00e4r det vi ska bidra med tidigt, och vad kan vi bidra med l\u00e4ngre fram?<\/p>\n\n\n\n

Givet den politiska utvecklingen p\u00e5 sistone i just den h\u00e4r fr\u00e5gan, vad kan och b\u00f6r f\u00f6rsvarsmakten g\u00f6ra f\u00f6r att st\u00f6dja polisen, vilka risker finns det?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Man ska komma ih\u00e5g att vi g\u00f6r r\u00e4tt mycket med polisen redan idag. Det finns fyra stycken lagar eller f\u00f6rordningar som styr det h\u00e4r, och det d\u00e4r kan man sl\u00e5 upp, men det handlar om att det finns en st\u00f6df\u00f6rordning, det finns en lag om skydd vid olycka, det finns en helikopterf\u00f6rordning, och s\u00e5 finns det en lag d\u00e4r vi ska kunna st\u00f6dja polisen vid h\u00e4ndelse av terrorism. D\u00e4r g\u00f6r saker. Polisen hemst\u00e4ller om v\u00e5rt st\u00f6d, och med befintliga resurser s\u00e5 g\u00e5r vi in. Vi g\u00f6r en hel del saker p\u00e5 den operativa niv\u00e5n, mer idag \u00e4n vad vi gjorde bara f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. <\/p>\n\n\n\n

Vad det handlar om \u00e4r att, f\u00f6rst och fr\u00e4mst, s\u00e5 m\u00e5ste det h\u00e4r ju bygga p\u00e5 polisens behov. Det \u00e4r inte s\u00e5 att f\u00f6rsvarsmakten p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4r klokare \u00e4n vad polisen sj\u00e4lva \u00e4r om vad de beh\u00f6ver, utan nu, nu f\u00e5r vi en uppgift, vi fick den idag, jag har inte sett den \u00e4nnu, men enligt uppgift s\u00e5 fattades det beslut idag om en gemensam uppgift f\u00f6r polisen och f\u00f6rsvarsmakten, d\u00e4r vi nu ska hitta former f\u00f6r samarbete mer \u00e4n det vi redan har gjort. Och den dialogen, den \u00e4r vi redan ig\u00e5ng med mellan v\u00e5ra myndigheter. S\u00e5 dels vad vi kan g\u00f6ra inom nuvarande lag och f\u00f6rordning, regelverket, och ocks\u00e5 vad vi beh\u00f6ver f\u00e5 ytterligare f\u00f6r styrningar f\u00f6r att kunna jobba ihop, s\u00e5 det p\u00e5g\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Foto: Benjamin Bengtsson, Appell<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rsvarsmakten \u00e4r en organisation som, likt m\u00e5nga organisationer, kr\u00e4ver och bygger p\u00e5 ordning och reda, samtidigt s\u00e5 m\u00e5ste man utvecklas och f\u00f6lja med tiden, ser du att det finns n\u00e5gon konflikt d\u00e4r? Vi fick den h\u00e4r fr\u00e5gan fr\u00e5n en l\u00e4sare som nyligen gjort v\u00e4rnplikten, han hade t\u00e4nkt p\u00e5 det h\u00e4r, grubblat p\u00e5 det h\u00e4r. S\u00e5 vi undrar, ser du ocks\u00e5 den h\u00e4r konflikten, mellan \u00e5 ena sidan ordning, stringens, \u00e5 andra sidan \u00f6ppenhet f\u00f6r nyt\u00e4nkande och utveckling? Och hur jobbar man med det?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Jo men, om jag ska ta ett exempel, nu vet jag inte om jag tr\u00e4ffar riktigt r\u00e4tt i svaret h\u00e4r, men vi \u00e4r ju en organisation som under v\u00e4ldigt m\u00e5nga \u00e5r jobbade under en situation med neddragningar och reduktioner. Vi hade massor av tid men vi hade bristande ekonomi och kunde inte g\u00f6ra s\u00e5 mycket \u00e5t det. S\u00e5 vi har ju byggt ett system och ett s\u00e4tt att jobba som g\u00f6r att vi kan h\u00e5lla p\u00e5 r\u00e4tt l\u00e4nge, vi kan f\u00f6rfina och vi forts\u00e4tter, det spelar liksom ingen roll om vi blir klara idag eller n\u00e4sta vecka, om jag ska vara lite raljant. Nu \u00e4r ju ekonomin p\u00e5 plats, och ambitionerna och kraven \u00e4r h\u00f6ga i och med f\u00f6rsvarsbeslut 20. Det vill s\u00e4ga tiden \u00e4r knapp, ekonomin \u00e4r p\u00e5 plats. Helt annat mindset, helt annat s\u00e4tt att jobba, och den h\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringen f\u00f6r oss, den \u00e4r sv\u00e5r, den \u00e4r jobbig, M\u00e5nga \u00e4r ju i min egen generation, vi \u00e4r ju uppv\u00e4xta under en annan tid, och det \u00e4r v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att frig\u00f6ra oss nu fr\u00e5n de metoder och rutiner och regelverk som vi har satt upp internt. S\u00e5 \u00e4r det det som han \u00e4r ute efter s\u00e5 kan jag s\u00e4ga att vi har att jobba med h\u00e4r, och alla de goda exemplen och personer, eller mina medarbetare och chefer som v\u00e5gar ta initiativ nu f\u00f6r att f\u00e5 fart i det h\u00e4r, det v\u00e4lkomnar jag \u00e5 det varmaste.<\/p>\n\n\n\n

Kommer m\u00e4nskligheten n\u00e5gonsin att f\u00e5 se en v\u00e4rld utan krig?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ja den d\u00e4r fr\u00e5gan, jag\u2026 Om vi g\u00e5r tillbaka bara n\u00e5gra \u00e5r. Ni tillh\u00f6r ju en ung generation. I hela min uppv\u00e4xt, jag \u00e4r f\u00f6dd p\u00e5 sextiotalet, s\u00e5 kan man ju s\u00e4ga s\u00e5; d\u00e5 var det kallt krig, och det var terrorism under n\u00e5gon period, och det kalla kriget fortsatta, men l\u00e4ngs resan d\u00e4r s\u00e5 blev ju v\u00e4rlden, f\u00e5r man d\u00e5 s\u00e4ga, b\u00e4ttre och b\u00e4ttre, mindre konflikter. Vi gick ju s\u00e5 l\u00e5ngt h\u00e4r s\u00e5 att vi s\u00e5g ju, man f\u00e5r nog inte s\u00e4ga den eviga freden, men vi tog ju det s\u00e5 l\u00e5ngt s\u00e5 att vi monterade ner mycket det milit\u00e4ra f\u00f6rsvaret och egentligen hela det civila f\u00f6rsvaret. F\u00f6r uppfattningen var ungef\u00e4r som du nu fr\u00e5gar; ja men det kommer inget krig igen, det \u00e4r liksom, det finns inga former f\u00f6r det, eller vi sitter ihop p\u00e5 ett annat s\u00e4tt idag i v\u00e4rlden s\u00e5 att ingen kommer att dra ig\u00e5ng n\u00e5got. <\/p>\n\n\n\n

Nu \u00e4r kriget tillbaka i Europa, och det kan jag s\u00e4ga, det \u00e4r nog ett uttryck som jag aldrig trodde p\u00e5, eller kanske hoppades p\u00e5, att jag inte skulle beh\u00f6va ta i min mun under min tid i det h\u00e4r jobbet. Men att g\u00e5 tillbaka nu fr\u00e5n det, resan \u00e4r v\u00e4ldigt, v\u00e4ldigt l\u00e5ng. Det \u00e4r snarare fler konflikter som ligger och bubblar \u00e4n att vi ser att m\u00e5nga f\u00f6rsvinner bort d\u00e5 man hanterar dem p\u00e5 ett s\u00e4tt s\u00e5 att vi kan s\u00e4ga att vi \u00e4r fria ifr\u00e5n dem. Det \u00e4r v\u00e4ldigt m\u00e5nga saker som h\u00e4nder, det \u00e4r milit\u00e4ra hot och konflikter, det \u00e4r konflikter som finns d\u00e4r p\u00e5 grund av terrorism, p\u00e5 grund av grov kriminalitet. Vi ser ju uppblossande konfliktytor kopplat till milj\u00f6 och klimat, man f\u00e5r inte gl\u00f6mma det allts\u00e5, det \u00e4r ju lite grann en konkurrens om resurser p\u00e5 ett s\u00e4tt som blir mycket mycket p\u00e5taglig. S\u00e5 n\u00e4r det h\u00e4nder n\u00e5gonting s\u00e5 g\u00e5r det v\u00e4ldigt snabbt. Verkligheten har en tendens att \u00f6vertr\u00e4ffa alla scenarier som vi \u00f6var emot eller f\u00f6rbereder oss f\u00f6r. S\u00e5 det \u00e4r en ganska dyster bild generellt sett, men d\u00e5 \u00e4r jag tillbaka allts\u00e5, man kan inte bygga sin plan p\u00e5 hopp, men samtidigt s\u00e5 m\u00e5ste det \u00e4nd\u00e5 vara s\u00e5 att hoppet, det m\u00e5ste vara det sista som \u00f6verger oss, f\u00f6r att, \u00f6verger vi det, och inte tror p\u00e5 att det ska kunna bli b\u00e4ttre, d\u00e5 hamnar vi i en v\u00e4ldigt sv\u00e5r situation. S\u00e5 det h\u00e4r \u00e4r, det h\u00e4r \u00e4r tufft.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

Intervju<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

\u201cVi har egentligen inte gjort n\u00e5gra eftergifter\u201d <\/strong><\/strong><\/h1>\n\n\n\n

Intervju med fd utrikesminister Ann Linde<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Det h\u00e4nder mycket inom utrikespolitiken idag. Allt fr\u00e5n Sveriges st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende Natoans\u00f6kan till Israel-Palestina konfliktens eskalering. Appell satte sig ner med Ann Linde, \u00f6ver en kopp kaffe, f\u00f6r att se vad hon, som f\u00f6re detta utrikesminister, EU- och Handelsminister hade f\u00f6r funderingar om l\u00e4get idag, och vad hennes nya uppdrag hos Apple egentligen inneb\u00e4r.<\/strong> Foto: Benjamin Bengtsson<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Under din tid som utrikesminister sv\u00e4ngde socialdemokraterna i natofr\u00e5gan och du som utrikesminister fick l\u00e4mna in ans\u00f6kan om medlemskap – nu, efter ett och ett halvt \u00e5r och flera eftergifter, s\u00e5 har vi fortfarande inte f\u00e5tt g\u00e5 med i Nato – med facit i hand, var det r\u00e4tt beslut?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Med facit i hand s\u00e5 var det verkligen r\u00e4tt beslut, d\u00e4rf\u00f6r att vi har sett hur Ryssland har fortsatt sitt fruktansv\u00e4rda invasionskrig, hur de inriktar sig p\u00e5 civilbefolkningen och hur de bryter alla internationella lagar som finns, och hur Finland ocks\u00e5 har g\u00e5tt med. Vi skulle hamna i en v\u00e4ldigt konstig situation om vi dels inte var tillr\u00e4ckligt skyddade, och dels var helt ensamma, bara Sverige runt \u00d6stersj\u00f6n av de demokratiska l\u00e4nderna som inte skulle ha n\u00e5got extra skydd, och skulle det v\u00e4rsta h\u00e4nda s\u00e5 skulle man beh\u00f6va anv\u00e4nda Gotland och d\u00e5 skulle vi vara i en utsatt situation.<\/p>\n\n\n\n

Sen \u00e4r det ju s\u00e5h\u00e4r, att vi lyckades ju genom de f\u00f6rhandlingar vi h\u00f6ll, som utmynnade i en fem timmar l\u00e5ng slutf\u00f6rhandling i Madrid, att f\u00e5 ett enh\u00e4lligt Nato att bjuda in oss till s\u00e5 kallad invitee-status, allts\u00e5 \u00e4ven av Turkiet och Ungern. D\u00e5 \u00f6ppnade sig i stort sett alla Natos ungef\u00e4r 300 kommitt\u00e9er och arbetsgrupper f\u00f6r svensk medverkan, plus svensk medverkan i Natos h\u00f6gsta best\u00e4mmande r\u00e5d, plus svensk medverkan i alla ministerm\u00f6ten – om det \u00e4r utrikesministersm\u00f6ten, f\u00f6rsvarsministerm\u00f6ten och s\u00e5 d\u00e4r – som du inte \u00e4r om du inte \u00e4r inbjuden, och det efter den i princip kortaste tiden av n\u00e5gra ans\u00f6karl\u00e4nder. <\/p>\n\n\n\n

Sen \u00e4r det ju s\u00e5 att n\u00e4r det g\u00e4ller ratificering – och det vet ju jag som \u00e4r tidigare handelsminister – det \u00e4r alltid v\u00e4ldigt bumpy, men man kan s\u00e4ga att det absolut viktigaste det \u00e4r att vi fick invitee-status, f\u00f6r det gjorde hela skillnaden. Sen beh\u00f6ver vi ocks\u00e5 ha artikel fem, men det kommer vi att f\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Fanns det en f\u00f6rv\u00e4ntan att Nato processen inte skulle bli l\u00e4tt?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Man vet ju, allts\u00e5, som sagt, inte minst jag sj\u00e4lv vet ju hur sv\u00e5rt ratificeringar kan bli, och d\u00e4rf\u00f6r s\u00e5 s\u00e5g vi till s\u00e5 l\u00e4nge jag var kvar att f\u00f6rs\u00f6ka pressa l\u00e4nder att ratificera snabbt, och b\u00e5de jag personligen och de duktiga svenska diplomaterna och v\u00e5ra ambassader jobbade stenh\u00e5rt f\u00f6r att f\u00e5 l\u00e4nder att snabba upp ratificeringsprocesserna. N\u00e4r vi l\u00e4mnade hade alla l\u00e4nder utom Ungern och Turkiet ratificerat. Jag v\u00e5gar n\u00e4stan inte t\u00e4nka p\u00e5 vad som hade h\u00e4nt om vi hade haft den utveckling som har h\u00e4nt, som finns i Tjeckien och s\u00e5 vidare, om vi inte hade jobbat s\u00e5 h\u00e5rt med det.<\/p>\n\n\n\n

Du tror det hade blivit \u00e4nnu sv\u00e5rare?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ja.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4nd\u00e5 har vi gjort vissa eftergifter, fr\u00e5gan \u00e4r helt enkelt: Var g\u00e5r gr\u00e4nsen f\u00f6r vad vi kan t\u00e4nka oss \u00e4r v\u00e4rt ett Natomedlemskap?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi har egentligen inte gjort n\u00e5gra eftergifter. Vi har gjort ett avtal. Det var i stort sett n\u00e5gra stora saker. Det ena var att vi inte skulle behandla Turkiet annorlunda \u00e4n andra natol\u00e4nder vad g\u00e4ller vapenexport. Det har aldrig funnits n\u00e5got vapenembargo mot Turkiet, men tolkningen av reglerna har varit h\u00e5rdare mot Turkiet efter att de gick in i nord\u00f6stra Syrien 2019, men det har aldrig funnits ett vapenembargo. Och dessutom att vi lovade att vi skulle arbeta h\u00e5rdare mot terroristorganisationer som PKK. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r ett faktum att det skedde finansiering av PKK fr\u00e5n Sverige, men Sverige hade inte tagit i med h\u00e5rdhandskarna d\u00e4r, f\u00f6r det g\u00e4llde inte att finansiera terroristaktiviter i Sverige, utan f\u00f6r att finansiera terroristaktiviteter i Turkiet. D\u00e4r lovade vi att vara v\u00e4ldigt mycket h\u00e5rdare. Sedan inledde vi ett n\u00e4rmare samarbete mellan myndigheter. Vi hade redan sedan flera decennier ett polissamarbete, men som folk tror \u00e4r nytt i och med det h\u00e4r. Det \u00e4r det inte, d\u00e4remot s\u00e5 har vi sagt att vi ska intensifiera det samarbetet.<\/p>\n\n\n\n

Vad tycker du om nuvarande regeringens politiska inriktning vad g\u00e4ller Israel och Palestina?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jag tycker att man kan vara tydliga med att vi m\u00e5ste ha humanit\u00e4ra pauser nu, f\u00f6r att det \u00e4r inte rimligt att den palestinska civilbefolkningen ska betala ett s\u00e5dant oerh\u00f6rt h\u00f6gt pris f\u00f6r Israels f\u00f6rs\u00f6k att sl\u00e5 ut Hamas, det \u00e4r orimligt. <\/p>\n\n\n\n

Var det r\u00e4tt att frysa utvecklingsbist\u00e5ndet till Palestina?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Nej, det tycker jag inte, jag tycker att det \u00e4r felaktigt. Man har ju fortsatt det humanit\u00e4ra bist\u00e5ndet, men stoppat – eller pausat som de s\u00e4ger – utvecklingsbist\u00e5ndet. Jag menar att det \u00e4r en felprioritering, d\u00e4rf\u00f6r att man m\u00e5ste st\u00f6dja de krafter som inte \u00e4r islamister i Palestina. Man m\u00e5ste st\u00f6dja frivilligorganisationer och s\u00e5 vidare, demokratiutveckla Fatah, som inte \u00e4r ett islamistiskt parti utan \u00e4r det partiet som \u00e4r mest emot Hamas. \u00c4ven om de har stora problem med korruption – och det \u00e4r verkligen stora problem – men de \u00e4r inte islamister. S\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r s\u00e5 tycker jag att det \u00e4r ett helt felaktigt beslut. <\/p>\n\n\n\n

Regeringen har slopat enprocentsm\u00e5let f\u00f6r bist\u00e5nd, samtidigt riktas kritik mot att svenskt bist\u00e5nd fortfarande g\u00e5r till l\u00e4nder med odemokratiska regimer och ibland en fientlig inst\u00e4llning till Sverige. Ibland hamnar pengarna fel. B\u00f6r Sverige vara mer selektiva i v\u00e5r utdelning av bist\u00e5nd, och hur kan vi se till att det inte hamnar i h\u00e4nderna p\u00e5 grupper som kr\u00e4nker m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och motverkar svenska intressen?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det \u00e4r ju v\u00e4ldigt v\u00e4ldigt viktigt att man har en stark kontroll av bist\u00e5ndet, och ibland hamnar det fel, det \u00e4r liksom oundvikligt n\u00e4r man ska jobba i sv\u00e5ra l\u00e4nder. Samtidigt \u00e4r det s\u00e5 att i de internationella organisationerna, d\u00e4r hamnar Sveriges bist\u00e5ndseffektivitet i topp j\u00e4mf\u00f6rt med andra bist\u00e5ndsl\u00e4nderna. Vi \u00e4r det land som har minst bist\u00e5ndsmedel som hamnar fel s\u00e5 att s\u00e4ga, men det kan h\u00e4nda naturligtvis. Men man ska ocks\u00e5 veta att vi ger v\u00e4ldigt lite budgetst\u00f6d, n\u00e4stan inget alls, det vill s\u00e4ga vi ger inte till regimer. <\/p>\n\n\n\n

Om man s\u00e4ger, n\u00e5got som inte \u00e4r p\u00e5 tapeten nu, men som ett exempel Zimbabwe. D\u00e4r vill man inte st\u00f6dja regimen p\u00e5 n\u00e5t s\u00e4tt, men ska man med det s\u00e4ga att vi ska inte st\u00f6dja befolkningen som lider under regimen? Ryssland till exempel. Vi vill inte st\u00f6dja ryska staten, men vi hade 400 miljoner f\u00f6r att st\u00f6tta kvinnoorganisationer, demokratiska organisationer och partier Demokratist\u00f6d till partier som utgjorde en motvikt till den auktorit\u00e4ra regimen. Nu har ju Ryssland f\u00f6rbjudit det, men skulle vi sj\u00e4lv f\u00f6rbjuda det? Allts\u00e5 att st\u00f6tta grupper i Ryssland som jobbar f\u00f6r demokrati och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter? <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6ljdfr\u00e5gan \u00e4r v\u00e4l d\u00e5, relaterad till Israel Palestinakonflikten, att det finns kritik som h\u00e4vdar att det kan vara sv\u00e5rt att se till att bist\u00e5ndet hamnar r\u00e4tt iom att det \u00e4r en v\u00e4ldigt kr\u00e5nglig situation i landet, och om bist\u00e5ndet d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r pausas, s\u00e5 att det exempelvis inte tillfaller Hamas?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det har inte kommit till Hamas, men d\u00e4remot s\u00e5 har en del, det \u00e4r v\u00e4ldigt v\u00e4ldigt lite, men i alla fall\u2026 V\u00e4nsterpartiet hade via sitt danska systerparti ett demokratiprojekt till ett parti som heter DFLP, och de gick sedan in och sade att de st\u00f6dde 7 oktober, och det \u00e4r ju helt f\u00f6rkastligt.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4r kan man enkelt omrikta det? <\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Ja, men man kan inte g\u00e5 in och s\u00e4ga att alla andra ska lida f\u00f6r det. Det \u00e4r samma sak som att vi inte vill st\u00f6dja talibanerna, men betyder det d\u00e5 att vi ska dra bort allt det st\u00f6d som har g\u00e5tt till att st\u00f6dja kvinnor och flickor i Afghanistan? Det kom samma krav p\u00e5 att man skulle stoppa bist\u00e5ndet f\u00f6r att talibanerna styr Afghanistan, men det var inte de som skulle st\u00f6djas, utan de som lider under Talibanv\u00e4ldet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"\/<\/figure>\n\n\n\n

Pandemin ledde snabbt till ett protektionistiskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt i v\u00e4rlden, bland annat mellan EU-l\u00e4nder, det blev snabbt restriktioner p\u00e5 export och gr\u00e4nser som st\u00e4ngdes, hur f\u00f6rhindrar vi att det sker igen?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 <\/strong>Det som h\u00e4nde d\u00e5 var helt katastrofalt, och inte minst inom norden. Fr\u00e5n att vi hade en gemensam m\u00e5ls\u00e4ttning som alla de nordiska statsministrarna skrivit under, att norden ska vara v\u00e4rldens mest integrerade region, s\u00e5 st\u00e4ngde framf\u00f6rallt Norge och Finland gr\u00e4nserna, och dessutom betedde sig mot svenskar p\u00e5 ett s\u00e4tt som \u00e4r helt oacceptabelt. Svenskar som skulle jobba p\u00e5 byggen till exempel i Norge fick ha gula v\u00e4star f\u00f6r att de var smittb\u00e4rare, och i Finland satte man upp taggtr\u00e5d och hade skjutvapen f\u00f6r att hindra svenskar fr\u00e5n att komma dit, jag tycker att det \u00e4r s\u00e5 fruktansv\u00e4rt.<\/p>\n\n\n\n

Sedan visade det sig att Sverige var ett av de l\u00e4nder som hade l\u00e4gst \u00f6verd\u00f6dlighet \u00f6ver huvud taget, plus att v\u00e5ra ungdomar inte ligger efter nu i flera \u00e5rskurser, eftersom att vi inte st\u00e4ngde skolor. S\u00e5 att i slut\u00e4nden visade det sig att den linjen vi valde, med stor tillit till befolkningen, och att jobba med ingen lockdown utan ist\u00e4llet h\u00e5lla avst\u00e5nd och alla de h\u00e4r insatserna vi hade, det var en v\u00e4ldigt effektiv linje. Jag gjorde \u00f6ver femtio internationella intervjuer d\u00e4r de bara sk\u00e4llde p\u00e5 oss f\u00f6r att vi hade fel.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Inte bara fr\u00e5n v\u00e5rt perspektiv i Sverige utan i hela EU fick det stora konsekvenser f\u00f6r hur man s\u00e5g p\u00e5 EU-projektet, det ledde till att EU s\u00e5gs som mindre sammanh\u00e5llet.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 P\u00e5 den nordiska sidan har man sett till att ha n\u00e4rmare och t\u00e4tare kontakter mellan de tj\u00e4nstepersoner som \u00e4r ansvariga f\u00f6r olika fr\u00e5gor, allting ifr\u00e5n att g\u00f6ra bed\u00f6mningar om ett sjukv\u00e5rdsf\u00f6rlopp till n\u00e4r saker fastnar. Det var masker och s\u00e5 d\u00e4r som fastnade, vi fick ringa til franska myndigheter till och med p\u00e5 politisk niv\u00e5 f\u00f6r att f\u00e5 loss till exempel svenska kuv\u00f6ser som  inte kom vidare.<\/p>\n\n\n\n

Vilka konkreta \u00e5tg\u00e4rder har skett p\u00e5 EU-niv\u00e5?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det har varit j\u00e4ttem\u00e5nga saker som EU gjort efter det h\u00e4r f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra arbetss\u00e4ttet, men det \u00e4r framf\u00f6rallt socialministrarna som hanterar det.<\/p>\n\n\n\n

Pandemin p\u00e5skyndade \u00e4ven deglobaliseringen, inte minst med Kina. \u00c4r inte \u00f6kad handel det b\u00e4sta s\u00e4ttet att gynna en mer l\u00e5ngsiktig och fredlig utveckling?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Jag tror v\u00e4ldigt mycket p\u00e5 handel, d\u00e4remot tror jag inte p\u00e5 att handel specifikt ger en mer fredlig utveckling. Vi trodde ju l\u00e4nge – vi lika med Sverige i n\u00e5gon stor bem\u00e4rkelse – trodde l\u00e4nge att om man bara hade mer handel och l\u00e4t Kinas befolkning f\u00e5 en b\u00e4ttre ekonomisk standard s\u00e5 skulle de ocks\u00e5 kr\u00e4va mer demokratiska r\u00e4ttigheter. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 blev det inte. Det var tv\u00e4rtom s\u00e5 att man anv\u00e4nde den ekonomiska levnadsniv\u00e5h\u00f6jningen f\u00f6r att kanske vara \u00e4nnu tuffare och s\u00e4ga, okej ni f\u00e5r forts\u00e4tta att ha en h\u00f6gre standard, men vi kommer ha en h\u00e5rdare repression n\u00e4r det g\u00e4ller medborgerliga fri och r\u00e4ttigheter. S\u00e5 d\u00e4r hade vi ju fel, vi trodde verkligen att handel skulle leda till \u00f6ppnare samh\u00e4lle, men det gjorde det inte, men jag tror \u00e4nd\u00e5 att handel \u00e4r v\u00e4ldigt viktigt.<\/p>\n\n\n\n

Du skulle d\u00e5 s\u00e4ga att den strategi som Tyskland l\u00e4nge hade mot Ryssland helt enkelt var felaktig?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Ja, det har visat sig att den var felaktig, Tyskland har helt \u00e4ndrat sin syn, d\u00e4remot s\u00e5 trodde jag ocks\u00e5 p\u00e5 att man skulle ha dialog. Vi hade en tv\u00e5sp\u00e5rspolitik i svensk rysslandspolitik, och det g\u00e5r inte att forts\u00e4tta. Det innebar att vi skulle forts\u00e4tta ha sanktioner, vi skulle forts\u00e4tta att inte ha toppm\u00f6ten, vi skulle forts\u00e4tta att inte samarbeta om \u00e4mnen, om vi inte hade n\u00e5got att \u00f6msesidigt vinna, till exempel i brottsf\u00f6rebyggande i \u00d6stersj\u00f6n, eller save and rescue vid fartygsolyckor i \u00d6stersj\u00f6n, arktiska fr\u00e5gor, vissa kulturfr\u00e5gor som handlade om f\u00f6rs\u00e4kringar av ryska m\u00e5lningar som svenska museer och s\u00e5dana saker, och man de d\u00e5 genom det \u00f6ppnade arkiven d\u00e4r det stod vissa saker om Wallenberg och s\u00e5dana saker. <\/p>\n\n\n\n

Men sedan har det visat sig att det hj\u00e4lpte ingenting i det l\u00e5nga loppet, men jag m\u00e5ste s\u00e4ga att jag tror \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 att man m\u00e5ste ha dialog med grannl\u00e4nderna, p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt, \u00e4ven om det inte fungerar idag<\/p>\n\n\n\n

Man t\u00e4nker ofta att handel och pengar verkligen kan motivera \u00e4ven de mest ideologiskt skilda l\u00e4nder att sluta sig h\u00e5rt till varandra, om inte ens det kan garantera en l\u00e5ngsiktig form av utveckling, vad \u00e4r d\u00e5 v\u00e4gen fram\u00e5t?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Jag tror \u00e4nd\u00e5 att man m\u00e5ste forts\u00e4tta att bygga upp de multilaterala organisationerna, och nu s\u00e5 tror jag att vi m\u00e5ste se till att f\u00e5 en utvidgning av EU av geopolitiska sk\u00e4l. <\/p>\n\n\n\n

Utvidgning hur d\u00e5 menar du?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Allts\u00e5 att man l\u00e5ter resten av Balkan, men \u00e4ven s\u00e5 sm\u00e5ningom Moldavien, Georgien, Ukraina bli medlemmar. Det kommer ta l\u00e5ng tid, men innan s\u00e5 hade vi ett system d\u00e4r antingen \u00e4r du med oss eller s\u00e5 \u00e4r du inte med, s\u00e5 kan man inte forts\u00e4tta. <\/p>\n\n\n\n

Nu har det kommit id\u00e9er om att man ska till\u00e5ta Ukraina, Moldavien och Georgien att vara med i den inre marknaden f\u00f6r att f\u00e5 b\u00e4ttre ekonomier och komma upp i levnadsstandard och d\u00e4rmed f\u00e5 det l\u00e4ttare att ocks\u00e5 sedan f\u00f6lja med i resten, s\u00e5 att det inte \u00e4r allt eller inget utan vi kan ta det i olika steg. Man ser ju att l\u00e4nder som h\u00e5ller p\u00e5, som Serbien till exempel som l\u00e4nge, l\u00e4nge f\u00f6rhandlat om medlemskap, men s\u00e5 blev det ingenting, att d\u00e5 v\u00e4nder de sig till slut till Ryssland.<\/p>\n\n\n\n

Du arbetar numera som r\u00e5dgivare \u00e5t Apple<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Jag har en massa r\u00e5dgivning och f\u00f6rel\u00e4sningsuppdrag, Apple \u00e4r ett, men jag \u00e4r ocks\u00e5 special advisor on foreign affairs p\u00e5 den st\u00f6rsta progressiva tankesmedjan i Bryssel, S&D-gruppens tankesmedja, och jag f\u00f6rel\u00e4ser p\u00e5 olika st\u00e4llen, kulturhus, f\u00f6retag, och s\u00e5 vidare, jag g\u00f6r massa olika saker.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r kanske en bisyssla?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Nej verkligen inte!<\/p>\n\n\n\n

Vad inneb\u00e4r det? <\/strong><\/p>\n\n\n\n

De h\u00e4r olika sakerna?<\/p>\n\n\n\n

Det med apple.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det finns m\u00e5nga f\u00f6retag som beh\u00f6ver hj\u00e4lp med att tolka politiken, och till exempel Apple har d\u00e5 ett europeiskt advisory network, allts\u00e5 ett r\u00e5dgivarn\u00e4tverk, d\u00e4r man helt enkelt har ett n\u00e4tverk av policy makers s\u00e5 att s\u00e4ga, f\u00f6re detta ministrar och s\u00e5 vidare, d\u00e4r de f\u00e5r hj\u00e4lp att tolka politiken. Allts\u00e5, hur t\u00e4nker politiker? N\u00e4r detta h\u00e4r h\u00e4nder i mellan\u00f6stern, och det h\u00e4r h\u00e4nder och s\u00e5d\u00e4r, och f\u00e5r d\u00e5 hj\u00e4lp med att tolka samtiden. Det \u00e4r ingen lobbyverksamhet, det \u00e4r helt enkelt att tolka den politiska samtiden. S\u00e5nt h\u00e4r har flera av de andra f\u00f6retagen, som Facebook och Google sysslat med l\u00e4nge, men f\u00f6r Apple \u00e4r det ganska nytt, att de ocks\u00e5 beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5; hur t\u00e4nker politiker? <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r som jag brukar s\u00e4ga n\u00e4r jag pratar med f\u00f6retag, inom f\u00f6retag t\u00e4nker man h\u00e4r har vi A, h\u00e4r har vi B, hur kommer man kortast v\u00e4g fr\u00e5n A till B? Men om det \u00e4r politiker som t\u00e4nker h\u00e4r har vi A och d\u00e4r har vi B, d\u00e5 b\u00f6rjar vi med jaha, liberalerna vill ha in n\u00e5gonting annat, och d\u00e5 m\u00e5ste vi g\u00e5 dit, Jaha, EU-parlamentet vill att man ska t\u00e4nka p\u00e5 klimataspekter, och d\u00e5 m\u00e5ste man g\u00e5 dit. S\u00e5 f\u00f6r att komma mellan A och B f\u00f6r en politiker och en regering d\u00e5 g\u00e5r det s\u00e5h\u00e4r, medan ett f\u00f6retag bara t\u00e4nker s\u00e5, och s\u00e5 kan man inte t\u00e4nka, och s\u00e5 blir de v\u00e4ldigt f\u00f6rv\u00e5nade. <\/p>\n\n\n\n

Som handelsminister s\u00e5 h\u00e4nde det ofta att de sade, varf\u00f6r sk\u00f6ter ni inte Sverige som ett f\u00f6retag?  D\u00e4rf\u00f6r att det inte \u00e4r demokratiskt. Vi \u00e4r ett land med v\u00e4ldigt m\u00e5nga, man m\u00e5ste ta h\u00e4nsyn till v\u00e4ldigt m\u00e5nga saker som ett f\u00f6retag som i princip ska tj\u00e4na pengar inte beh\u00f6ver t\u00e4nka p\u00e5. Det h\u00e4r s\u00e4ttet att t\u00e4nka som politiker, vad man m\u00e5ste ta h\u00e4nsyn till, att man har olika intressegrupper, att man har olika lagstiftning, och att man har olika till exempel remissinstanser och allting s\u00e5nt d\u00e4r, det \u00e4r s\u00e5nt som f\u00f6retag ofta inte vet.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4r det n\u00e5got nytt som f\u00e5r Apple att ge sig in i detta, n\u00e5got anknutet till deras verksamhet?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Nej, det \u00e4r inte n\u00e5got specifikt, det \u00e4r att Apple sedan ett par \u00e5r tillbaka har velat f\u00f6rst\u00e5 mer hur politiken fungerar.<\/p>\n\n\n\n

Kan det vara att de sj\u00e4lva k\u00e4nner att de har ett ansvar?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Apple har alltid varit v\u00e4ldigt mycket s\u00e5, till exempelvis s\u00e5 jobbar man otroligt mycket med milj\u00f6fr\u00e5gor, klimatfr\u00e5gor och s\u00e5d\u00e4r. Det har varit n\u00e5got som de har varit v\u00e4ldig, v\u00e4ldigt stolta \u00f6ver, och fortfarande \u00e4r v\u00e4ldigt stolta \u00f6ver, att de verkligen g\u00e5r in f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra skillnad. De har ett m\u00e5l ocks\u00e5 om att bli carbon neutral 2030 Det \u00e4r bara att  f\u00f6lja Tim Cook p\u00e5 hans X-konto, twitterkonto. Att man st\u00f6ttar utbildningsverksamhet och s\u00e5d\u00e4r, man har v\u00e4ldigt m\u00e5nga s\u00e5dana stora projekt. Jag tycker att det \u00e4r v\u00e4ldigt, v\u00e4ldigt positivt att v\u00e4rldens st\u00f6rsta f\u00f6retag, som Apple \u00e4r, vill ha r\u00e5d om hur politiker och policy makers t\u00e4nker, jag tycker det \u00e4r v\u00e4ldigt positivt.<\/p>\n\n\n\n

Har de h\u00e4r f\u00f6retagen n\u00e5got inflytande p\u00e5 utrikespolitiken och s\u00e4kerhetspolitiken?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Utrikespolitiken tror jag inte de har s\u00e5 stort inflytande p\u00e5, d\u00e4remot \u00e4r det v\u00e4ldigt viktigt att, och det g\u00e4ller n\u00e5gonting som har varit det i flera \u00e5r nu, till exempel som att inte sprida hat och hot. Det \u00e4r ju mer de som har programvaror, det \u00e4r ju inte Apple fr\u00e4mst. Men de stora techbolagen m\u00e5ste ta ansvar f\u00f6r att inte sprida hat, att man har modereringseffekter. Det \u00e4r det som \u00e4r problematiskt nu med Elon Musk som har tagit bort det. Vad han s\u00e4ger \u00e4r yttrandefrihet, att han d\u00e5 till\u00e5ter en flod av hat och antisemitism och s\u00e5d\u00e4r, som man tidigare f\u00f6rs\u00f6kte h\u00e5lla ifr\u00e5n sig. Det tycker jag \u00e4r ett stort problem.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4r det verkligen f\u00f6retagens roll att avg\u00f6ra det?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det \u00e4r hela samh\u00e4llets roll. Man kan inte s\u00e4ga s\u00e5 h\u00e4r att vi har ett samh\u00e4lle d\u00e4r vi har demokrati och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, och s\u00e5d\u00e4r men d\u00e4r vissa delar av samh\u00e4llet s\u00e4ger vi har inget ansvar. Allts\u00e5, s\u00e5 kan man inte g\u00f6ra, det \u00e4r inte s\u00e5 att man kan friskriva sig fr\u00e5n ansvar fr\u00e5n hur ett samh\u00e4llet ser ut och hur ett samh\u00e4lle ska utvecklas, och det \u00e4r inget konstigt. Man har haft i \u00e5ratal, social contract till exempel, d\u00e4r f\u00f6retagen inom tex FN-system st\u00f6djer STG, allts\u00e5 de globala h\u00e5llbarhetsm\u00e5len och s\u00e5 vidare, det \u00e4r inget konstigt. F\u00f6retag ska inte kunna bete sig precis som helst, skita i arbetsmilj\u00f6regler eller fackliga regler, milj\u00f6regler eller s\u00e5d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Nu menar du f\u00f6retagens egna verksamhet?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det \u00e4r b\u00e5de och, de bidrar till samh\u00e4llets utveckling p\u00e5 olika s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 kan man allts\u00e5 som f\u00f6retag inte s\u00e4ga att tekniken \u00e4r neutral? Att det bara \u00e4r de som anv\u00e4nder den till att sprida hat som b\u00e4r ansvar f\u00f6r deras anv\u00e4ndning av tekniken?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det vore totalt naivt, f\u00f6r det vore att man is\u00e5fall inte vet att det finns algoritmer. Det \u00e4r inte verklighetsf\u00f6rankrat tycker jag.<\/p>\n\n\n\n

Tekniken blir d\u00e5 politisk?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Politiskt beh\u00f6ver man inte s\u00e4ga att det blir p\u00e5 det s\u00e4ttet, utan helt enkelt: vilket ansvar har man [som f\u00f6retag] f\u00f6r att inte sprida hot och hat? S\u00e5 som har h\u00e4nt i olika delar av v\u00e4rlden, att man till och med har sett att det blivit upplopp f\u00f6r de algoritmer som man har. S\u00e5 det \u00e4r d\u00e5 ett ansvar som techbolagen m\u00e5ste ta. <\/p>\n\n\n\n

Som alla andra.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

Reportage<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

\u201cC kommer aldrig att bli ett femte Tid\u00f6parti\u201d <\/strong><\/strong><\/h1>\n\n\n\n

En afton med Muharrem Demirok<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"\/<\/figure>\n\n\n\n

Foto: Malte Edman<\/p>\n\n\n\n

Centerpartiets ledare Muharrem Demirok g\u00e4stade i m\u00e5ndags studentafton i AF-borgen, Appell var d\u00e4r och bevakade (samt intervjuade!) den nyblivne partiledaren. I samtal med Moa Bergl\u00f6f talade han om varf\u00f6r han blev centerpartist, om de utmaningar han och partiet st\u00e5r inf\u00f6r, och om den liberala borgerlighetens framtid i tid\u00f6avtalets Sverige.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det ekar lite l\u00e4tt i AF Borgens lilla sal n\u00e4r mumlet b\u00f6rjar d\u00f6 ut. N\u00e5gon kollar lite hastigt p\u00e5 klockan och som p\u00e5 best\u00e4llning, efter studentaftons sedvanliga introduktion, s\u00e5 staplar kv\u00e4llens huvudg\u00e4st in. Appl\u00e5derna forts\u00e4tter tills han sl\u00e5r sig ner lite l\u00e4tt p\u00e5 scen. I f\u00f6rv\u00e4ntan s\u00e5 blir det pl\u00f6tsligt lite tyst i salen. Samtalet kan b\u00f6rja.<\/p>\n\n\n\n

 Moa fr\u00e5gar raskt om vad han tycker om Lund och efter att f\u00f6rst ha hyllat det Link\u00f6ping d\u00e4r han en g\u00e5ng studerade, och sedan l\u00e4nge styrde som KSO, tvingades han pliktskyldigt att medge att Lund har mer att erbjuda som studentstad. Men sen till\u00e4ts partiledaren \u00e4ntligen tala om politik; hur han blev politiskt involverad.Det hela b\u00f6rjade med att en kompis tr\u00f6ttnat p\u00e5 att lyssna p\u00e5 hans eviga tjat om \u00e4mnet och bett honom g\u00e5 med i ett parti. Centern var det parti som rimmade b\u00e4st med hans \u00f6vertygelse, \u00e4ven om han som f\u00f6rortsunge till en svensk mor och en turkisk far, uppvuxen i V\u00e5rby g\u00e5rd, till en b\u00f6rjan k\u00e4nde sig n\u00e5got malplacerad i det gamla landsbygdspartiet. Vad som dock lockade var bland annat centerns krav p\u00e5 att \u201chela landet ska leva\u201d; en tanke som Demirok menar att \u00e4ven partiet internt beh\u00f6vt utveckla, p\u00e5 ett inverterat vis j\u00e4mf\u00f6rt med det land som det \u00e4mnar p\u00e5verka, d\u00e5 partiet vuxit dels till att bli mer \u00e4n bara ett landsbygdsparti, och dels till ett landsbygdsparti som ser till hela landsbygden och alla dess behov, och inte bara fokuserar p\u00e5 jord och skogsfr\u00e5gorna, som Demirok sj\u00e4lvkritiskt n\u00e4mner ibland har \u00f6verprioriterats. Sj\u00e4lvkritiken och reflektionen \u00f6ver var centern befinner sig som parti och vad som kr\u00e4vs f\u00f6r att n\u00e5 ut till v\u00e4ljarna b\u00e4ttre \u00e4n i valet, och d\u00e4rmed v\u00e4nda de dystra opinionssiffrorna, \u00e4r konstant p\u00e5taglig och tynger hela samtalet. Samtidigt finns det en stark tilltro till den egna politiken, och till de val partiet gjort under senare \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n

I sin eftervalsanalys noterade centerpartiet att de under valet talade v\u00e4rderingar, medan v\u00e4ljarna ville ha svar p\u00e5 sakfr\u00e5gorna. Demirok konstaterar lite efterklokt att alla redan visste att de var emot SD, men vad ville de sj\u00e4lva g\u00f6ra? Det n\u00e5dde de inte ut med.Det r\u00e4cker inte att st\u00e4lla sig emot andra partiers politik f\u00f6r att forma en egen. Demirok ber\u00e4ttar om hur han i valstugorna vid kampanjer ofta kunde k\u00e4nna precis n\u00e4r de tappade en v\u00e4ljare: \u201cmen de andra jag talade med, de vill bygga mer k\u00e4rnkraft\u201d, och \u00e5terger en anekdot som han menar visar tydligt vad partiet gjorde fel, d\u00e5 han samtalade med en ung tjej (hans \u00e5lder), som b\u00e5de brydde sig om klimatet och var kunnig och engagerad i fr\u00e5gan, men som p\u00e5 grund av br\u00e4nslepriserna inte l\u00e4ngre hade r\u00e5d att k\u00f6ra och bes\u00f6ka mormor. Om hon var tvungen att v\u00e4lja mellan att r\u00e4dda en isbj\u00f6rn eller fika med mormor, s\u00e5 skulle hon alltid v\u00e4lja mormor, som vilken m\u00e4nniska som helst. Att C inte kunde n\u00e5 ut med svaret om hur vi kan g\u00f6ra b\u00e5da saker \u00e4r en besvikelse f\u00f6r Demirok, samtidigt \u00e4r han ocks\u00e5 arg, arg p\u00e5 de partier som nu utg\u00f6r regeringen och dess underlag, som han menar medvetet lj\u00f6g v\u00e4ljarna rakt upp i ansiktet, allt f\u00f6r makten. Det finns en viss dysterhet n\u00e4r Demirok talar om valet.<\/p>\n\n\n\n

Men Demirok tar direkt avstamp i detta n\u00e4r han pl\u00f6tsligt f\u00f6rmedlar en oerh\u00f6rd stolthet. Stoltheten \u00f6ver att ha st\u00e5tt fast vid partiets liberala v\u00e4rderingar, och att inte ha fallit till att kampanja populistiskt, eller att s\u00e4lja sig f\u00f6r makten, \u00e4r stor, och ses som en sj\u00e4lvklarhet. Beslutet att inte samarbete med SD som Annie L\u00f6\u00f6f fattade, och att ist\u00e4llet samarbeta med S och tr\u00e4da in i december\u00f6verenskommelsen och sedan skriva p\u00e5 januariavtalet menar han ocks\u00e5 g\u00e5r djupt ned i partiets gr\u00e4sr\u00f6tter. Demirok lovar att att centern under honom aldrig kommer att bli ett femte tid\u00f6-parti, och kallar dessutom avtalet ett \u201chafsverk\u201d, skapat av fyra partier som inte \u00e4r ense om n\u00e5got annat \u00e4n om att migrationen ska minska och att de brottsbek\u00e4mpande \u00e5tg\u00e4rderna ska skruvas upp, n\u00e5got annat har de inte svar p\u00e5. Att det \u00e4r just SD:s politik som \u00e4r styrande r\u00e5der det enligt Demirok heller ingen tvivel om, deras retorik har tagit \u00f6ver inte bara tid\u00f6samarbetet utan det politiska samtalet p\u00e5 ett vis som han s\u00e5g som ot\u00e4nkbart bara f\u00f6r ett antal \u00e5r sedan. Ulf Kristerssons regeringsf\u00f6rklaring anv\u00e4nder sig av SD:s retorik s\u00e5 pass mycket att Demirok undrar om Kristersson sj\u00e4lv tror p\u00e5 vad han s\u00e4ger. G\u00e4llande Liberalerna och Kristdemokraterna undrar han uppriktigt hur de t\u00e4nker. P\u00e5 samma vis som Centern har beh\u00f6vt g\u00e5 en l\u00e5ng inombords resa iom. sitt samarbete med S, som annars alltid varit motpolen i centerns l\u00e5nga historia, s\u00e5 kommer L och KD att beh\u00f6va omidentifiera sig sj\u00e4lva iom. samarbetet med SD. \u00c4r de beredda att g\u00f6ra det? Att ge upp alla liberala och och humanit\u00e4ra principer, om exempelvis bist\u00e5ndet, f\u00f6r att beh\u00e5lla makten? <\/p>\n\n\n\n

\u201cJag och Jomshof h\u00e5ller i grunden med varandra\u201d. Demirok vet uppenbarligen hur man f\u00e5ngar publikens uppm\u00e4rksamhet. Han preciserar i n\u00e4sta andetag att det handlar om deras syn p\u00e5 hanteringen av  koranbr\u00e4nningar, som b\u00f6r f\u00f6rbli lagliga, d\u00e5 vi g\u00e4llande yttrandefrihetinskr\u00e4nkningar b\u00f6r forts\u00e4tta luta oss mot brottsbalken s\u00e5 som vi i Sverige historiskt sett alltid har gjort. Samtidigt s\u00e5 g\u00e5r han h\u00e5rt \u00e5t att SD som han menar, trots att de kan \u201cha r\u00e4tt i sak\u201d, p\u00e5 ett oansvarigt vis utnyttjar detta till egen vinning och till Sveriges nackdel, d\u00e5 de medvetet eldar p\u00e5 konflikter i samh\u00e4llet. Det h\u00e5rdnande klimatet i form av \u00f6kande rasism och antimuslimska st\u00e4mningar ses p\u00e5 med stor oro av Demirok, som beskriver sig som icke-praktiserande kulturell muslim. Han lyfter att trots hans egna uppv\u00e4xt i Sverige och trots att hans barn f\u00f6tts h\u00e4r, s\u00e5 kommer han och hans barn aldrig ses som \u201criktiga\u201d svenskar av SD, och han st\u00e4ller sig fr\u00e5gan hur muslimer n\u00e5gonsin ska kunna integreras och bli en del av Sverige, om de st\u00e4ndigt f\u00e5r h\u00f6ra att de inte kan bli det. Motst\u00e5ndet mot SD \u00e4r s\u00e5ledes personligt, och till skillnad fr\u00e5n motst\u00e5ndet mot V, som han f\u00e5r fr\u00e5gor om och kallar \u201cideologiskt\u201d, \u00e4r motst\u00e5ndet mot SD \u201cexistentiellt\u201d f\u00f6r Demirok. Att en v\u00e4nsterpartist skulle ifr\u00e5gas\u00e4tta hans r\u00e4tt att engagera sig i politiken, eller hans barns svenskhet \u00e4r ot\u00e4nkbar, att han f\u00e5r hot och hat i mailkorgen fr\u00e5n SD:anh\u00e4ngare och h\u00f6gerextremister \u00e4r dock vardagsmat.Demirok \u00e4r p\u00e5tagligt s\u00e4ker i sin existentiella syn mot SD, och han \u00f6vertygar verkligen p\u00e5 ett definitivt s\u00e4tt att han inte kommer vackla p\u00e5 denna punkt.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att kunna ge svar p\u00e5 tidens fr\u00e5gor \u00e4r Centern i behov av en omst\u00e4llning, som Demirok menar \u00e4r p\u00e5 god v\u00e4g. Dels har man valt en annan linje i k\u00e4rnkraftsfr\u00e5gan \u00e4n den som partiet historiskt st\u00e5tt f\u00f6r. De som k\u00e4nner till Centerns historia vet att detta \u00e4r ett stort steg. M\u00e5let p\u00e5 max tio reaktorer i landet, som centern under Maud Olofsson lyckades g\u00f6ra till svensk lag ska bort, och g\u00e4llande friskolorna m\u00e5ste partiet erk\u00e4nna att det finns avarter, oseri\u00f6sa akt\u00f6rer som vill lura samh\u00e4llet p\u00e5 pengar, och att kraven d\u00e4rmed m\u00e5ste sk\u00e4rpas. P\u00e5 fr\u00e5gan om vilken g\u00e4st han vill bjuda in v\u00e4ljer han Internationella Engelska Skolans Barbara Bergstr\u00f6m, s\u00e5 hon kan f\u00f6rklara varf\u00f6r hon tar barns skolpeng och finansierar h\u00f6gerextrema medier (detta svar f\u00e5r en p\u00e5taglig appl\u00e5d fr\u00e5n publiken). Centern utvecklar dessutom politiken f\u00f6r klimat, landsbygd, brottsbek\u00e4mpning och inte minst framh\u00e5lls ett antal reformer f\u00f6r s\u00e4nkta skatter och en mer f\u00f6retagarv\u00e4nlig och effektivare ekonomisk politik, och f\u00f6r b\u00e4ttre infrastruktur, och \u00e4nnu mer. Detaljerna f\u00e5r vi se i framtiden. G\u00e4llande frestelsen att bli populist och lova enkla l\u00f6sningar p\u00e5 allt menar Murre att det skulle fungera bra f\u00f6r opinionssiffrorna p\u00e5 kort sikt, men p\u00e5 l\u00e5ng sikt skulle det undergr\u00e4va f\u00f6rtroendet. Jobbet som politiker liknar han vid en ryggs\u00e4ck, som \u00e4r fylld med allt hans f\u00f6retr\u00e4dare givit honom, och som han m\u00e5ste b\u00e4ra vidare till n\u00e4sta generation, vad han l\u00e4gger i den \u00e4r ett stort ansvar. <\/p>\n\n\n\n

Som en politisk idol, n\u00e4r publiken till\u00e5ts st\u00e4lla fr\u00e5gor, n\u00e4mner han, ut\u00f6ver Torbj\u00f6rn F\u00e4lldin, och ut\u00f6ver Obama med sitt budskap om hopp och att \u201cyes we can\u201d, \u00e4ven Centerpartiets Karin S\u00f6der, som var minister i F\u00e4lldins regering, och som Demirok menar spr\u00e4ckte l\u00e5ngt fler glastak \u00e4n statsministern, och vars syn p\u00e5 poltiken resonerar med honom. Han f\u00e5r \u00e4ven fr\u00e5gan om vilka fem ministerposter han skulle ge Centern, och om han ej f\u00e5r byta ut de alla mot statsministerposten, s\u00e5 \u00e4r svaret landsbygdsminister, finans-, klimat-, kultur- och rymdminister (som Maud Olofsson en g\u00e5ng var i egenskap av n\u00e4ringsminister). Han lyfter kulturens vikt som demokratib\u00e4rare i denna tid av bokundanplockningar p\u00e5 bibliotek och flagghalningar utanf\u00f6r kommunhus. <\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5gan om angiveriplikt f\u00f6r l\u00e4rare och sjukv\u00e5rdspersonal kommer givetvis upp fr\u00e5n en av studenterna och den \u00e4r han emot. Att det tas med i utredningen som best\u00e4llts \u00e4r on\u00f6digt. Han hejdar sig dock ett \u00f6gonblick, bet\u00e4nker fr\u00e5gan, och f\u00f6rklarar att universitetsl\u00e4rare d\u00e4remot, som m\u00f6ter vuxna och inte barn, dvs m\u00e4nniskor som sj\u00e4lva valt att stanna trots att de f\u00e5tt avslag p\u00e5 asylas\u00f6kan eller indraget uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd, \u00e4r annorlunda och kan tas med i utredningen. Centern v\u00e4rnar \u00e5 ena sidan om barn och ser anm\u00e4lningspliktens skadliga verkningar, \u00e5 andra sidan st\u00e5r de f\u00f6r en reglerad invandring och d\u00e4rmed att avslagsbeslut fullf\u00f6ljs. Han hade inte beh\u00f6vt n\u00e4mna denna sista, lite kontroversiella tillsatts, men han g\u00f6r det \u00e4nd\u00e5, f\u00f6r att vara konsekvent med partiets politik. Svarar att han inte kan se att en f\u00f6rhandling med V skulle vara fruktbar. Han undviker helt fr\u00e5gan g\u00e4llande om det skulle vara f\u00f6rdelaktigt att g\u00e5 med i Euron, n\u00e5got som vi p\u00e5 Appell givetvis fick honom att svara p\u00e5, om \u00e4n lite motvilligt, i v\u00e5r intervju efter eventet. G\u00e4llande om huruvida livsstilsf\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r n\u00e5got n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att klara klimatkrisen svarar han ja, men framh\u00e5ller att det inte \u00e4r n\u00e5got att frukta, utan tv\u00e4rtom kan det g\u00f6ra livet b\u00e4ttre, och \u00e4r vad som f\u00f6r oss fram\u00e5t som civilisation. <\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om det h\u00e4nger flera fr\u00e5gor i luften s\u00e5 n\u00e5r kv\u00e4llen \u00e4nd\u00e5 sitt slut och de h\u00e4nder som innan str\u00e4ckte sig ivrigt mot taket f\u00e5r n\u00f6ja sig med att dela ut en l\u00e4tt appl\u00e5d. Murre st\u00e4ller sig upp lite raskt med fokuserad min, det \u00e4r trotts allt en del kvar innan han helt kan slappna av f\u00f6r dagen. Kanske t\u00e4nker han p\u00e5 den kommande intervjun med Appell, kanske (troligen) t\u00e4nker han p\u00e5 pytt i panna.<\/p>\n\n\n\n

Malte Edman<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

Intervju<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

\u201cMan kan inte bygga sin plan p\u00e5 hopp\u201d<\/strong><\/h1>\n\n\n\n

Intervju med Sveriges \u00f6verstebef\u00e4lhavare Micael Byd\u00e9n<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Intervju<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Ny f\u00f6rening f\u00f6r freds och konflikt<\/h1>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

F\u00f6reningen f\u00f6r freds- och konfliktstudier, FFK, startades denna h\u00f6st av lundastudenter p\u00e5 programmet, Appell tr\u00e4ffade f\u00f6reningens ordf\u00f6rande f\u00f6r en intervju om f\u00f6reningens uppkomst, syfte och verksamhet, samt om att l\u00e4sa freds- och konfliktstudier.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det \u00e4r fantastisk gemenskap, det \u00e4r s\u00e5 h\u00e4rligt att vi lyckats f\u00e5 det p\u00e5 banan!<\/p>\n\n\n\n

Victor Samuelsson \u00e4r lyrisk <\/strong>n\u00e4r han beskriver grundandet av f\u00f6reningen inf\u00f6r oss d\u00e4r vi st\u00e4mt tr\u00e4ff p\u00e5 Eden, d\u00e4r snacket gick hett under v\u00e5ren, innan han och en v\u00e4n till sist gjorde slag i saken under en kv\u00e4ll p\u00e5 Ariman tv\u00e5 dagar innan hemf\u00e4rd. Hela sommaren satt han uppe p\u00e5 kv\u00e4llarna efter jobbet och filade p\u00e5 ett f\u00f6rslag, vid h\u00f6stens f\u00f6rsta f\u00f6rel\u00e4sning grabbade han tag i blivande, och fantastiska, vice ordf\u00f6rande Thea Schedin. De b\u00f6rjade skriva stadgar och kolla vilka som ville vara med, intresset var \u00f6ver f\u00f6rv\u00e4ntan och sedan dess har det bara rullat p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Utvecklingen fr\u00e5n och med nu har bara varit helt fantastisk! Det \u00e4r extremt bra v\u00e4nner. Det \u00e4r fantastisk gemenskap. Det sk\u00f6na \u00e4r att vi kan sitta och gnabba om n\u00e5gonting p\u00e5 ett styrelsem\u00f6te, om vad vi tycker eller t\u00e4nker, s\u00e5 fort man g\u00e5r d\u00e4rifr\u00e5n s\u00e5, minsta lilla gnabb, det sl\u00e4pps.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6reningen grundades f\u00f6r att<\/strong> erbjuda studenter som l\u00e4ser freds och konflikt en plattform f\u00f6r att tr\u00e4ffas, att f\u00e5 tips och r\u00e5d om utbildning, karri\u00e4r och praktik, att anordna f\u00f6rel\u00e4sningar och studieresor samt att fr\u00e4mja gemenskapen mellan kurserna, och den utg\u00f6r n\u00e5got som saknades vid programmet innan. F\u00f6reningens verksamhet vilar som Victor uttrycker det p\u00e5 tv\u00e5 pelare, \u00e5 ena sidan det studierelaterade, och \u00e5 andra sidan det sociala.<\/p>\n\n\n\n

Det studierelaterade<\/strong> kan handla om att bes\u00f6ka ambassaden i K\u00f6penhamn eller att f\u00e5 en inblick inifr\u00e5n hur UD arbetar, visionerna \u00e4r m\u00e5nga och stora, men innefattar ocks\u00e5 f\u00f6rel\u00e4sningar p\u00e5 hemmaplan. Den nionde november f\u00e5r f\u00f6reningen bes\u00f6k av Per Knutsson, verkst\u00e4llande direkt\u00f6r p\u00e5 Dag Hammarskj\u00f6ldstiftelsen, och med erfarenhet fr\u00e5n bland annat FN och SIDA.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Den h\u00e4r f\u00f6rel\u00e4sningen \u00e4r t\u00e4nkt att han ska kunna erbjuda oss inblick, tips och r\u00e5d om hur vi ska n\u00e5 dit. M\u00e5nga av oss vill jobba internationellt och inom just de organ han har jobbat inom, och d\u00e5 tror vi det h\u00e4r kan vara extremt viktigt att h\u00f6ra. Vilka utbildningar man ska g\u00e5, vilka man ska n\u00e5 ut till, hur de f\u00f6rsta \u00e5ren i arbetslivet kan se ut, det \u00e4r en labyrint i sig, vad ska man g\u00f6ra f\u00f6r att nischa sig, vad ska man g\u00f6ra f\u00f6r att bli specialiserad?<\/p>\n\n\n\n

Den inblick f\u00f6rel\u00e4sningen ger<\/strong> kan vara av intresse \u00e4ven f\u00f6r studenter som l\u00e4ser PPE eller Pol.Kand, oavsett om de g\u00e5r med diplomatdr\u00f6mmar eller ej, och \u00e4r \u00f6ppen f\u00f6r alla och gratis. Uppmaningen \u00e4r tydlig, kom om du kan och vill, till Eden 236, kl 17:00 torsdagen den nionde.<\/p>\n\n\n\n

Den andra pelaren, <\/strong>det kamratskapliga med Victors ord, handlar om att skapa en gemenskap och ett umg\u00e4nge mellan studenter p\u00e5 olika kurser inom programmet, ett sammanhang d\u00e4r de kan tr\u00e4ffas och f\u00e5 tips av varandra eller ta en \u00f6l tillsammans, eller en valfri dryck, f\u00f6reningen \u00e4r \u00e4nnu inte medlem i AF men jobbar p\u00e5 det.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Jag uppskattade v\u00e4ldigt mycket att tr\u00e4ffa nytt folk, hitta folk som pluggade det jag pluggade, att hitta n\u00e5gon gemenskap i det. Det beh\u00f6ver inte vara s\u00e5 att man tr\u00e4ffar sina b\u00e4sta v\u00e4nner det f\u00f6rsta man g\u00f6r, men jag tror att det \u00e4r en v\u00e4ldigt bra hj\u00e4lp p\u00e5 v\u00e4gen att f\u00e5 den typen av m\u00f6jlighet, att h\u00e4nga med p\u00e5 saker, att hitta sin klass, och i och med att vi \u00e4r s\u00e5 sm\u00e5 klasser s\u00e5 tror jag att det \u00e4r en v\u00e4ldigt bra m\u00f6jlighet att tr\u00e4ffas kring det.<\/p>\n\n\n\n

Antalet studenter per \u00e5rskull <\/strong>uppskattar Victor till omkring 45-50 p\u00e5 grundkursen, varav ungef\u00e4r 30 l\u00e4ser inom programmet. I f\u00f6reningens styrelse sitter det just nu sju, snart kanske \u00e5tta, en stor styrelse vilket \u00e4r helt fantastiskt enligt Victor. Alla \u00e4r j\u00e4mlika p\u00e5 sina poster, och ordf\u00f6rande har inte utslagsr\u00f6st, utan konsensus kr\u00e4vs mellan ordf\u00f6rande och vice ordf\u00f6rande, f\u00f6r att undvika att det blir, hur ska man s\u00e4ga\u2026<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att fr\u00e4mja fred och undvika konflikter?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

– Exakt! Exakt! Lite applicering av teorier i praktik, p\u00e5 mindre skala, det k\u00f6r vi p\u00e5 och det tycker jag \u00e4r sjukt bra, och n\u00e4r vi ska arrangera de h\u00e4r evenemangen som nu i veckan och i framtiden \u00e4r det extremt bra att vi har s\u00e5 m\u00e5nga som \u00e4r n\u00e4rvarande och liksom har samma ambition.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Freds och konfliktstudier<\/strong> skiljer sig fr\u00e5n andra program p\u00e5 statsvetenskapliga institutionen genom att det inte inkluderar ekonomi. Det kretsar i grundkursen kring hur krig och fred utvecklats historiskt, s\u00e4rskilt p\u00e5 senare tid, och med starkt avstamp i Mary Caldors forskning, och forts\u00e4tter med delkurser om krigets orsaker, internationell lag, och sedan fredsbyggande och konfliktl\u00f6sning, d\u00e4refter kommer grundkursen i statsvetenskap, varifr\u00e5n kunskap om staten som akt\u00f6r tas med. P\u00e5 forts\u00e4ttningskursen blir det mer specialiserat, och d\u00e4refter f\u00f6ljer valfria kurser i alltifr\u00e5n historia, ekonomisk historia, statsvetenskaplig forts\u00e4ttning eller, som Victor valde, geografiska informationssystem, grundl\u00e4ggande f\u00f6r bilden av kriget p\u00e5 kartan och i kvantitativ forskning. D\u00e4refter f\u00f6ljer utbyte och praktik och sedan kandidatkurs.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi har tyv\u00e4rr inget masterprogram, det \u00e4r n\u00e5gonting som hade varit fantastiskt om Lunds universitet hade kunnat erbjuda, det finns tyv\u00e4rr inte p\u00e5 n\u00e5got annat universitet, s\u00e5 det hade varit kul att vara f\u00f6rst p\u00e5 det ocks\u00e5!<\/p>\n\n\n\n

Det fr\u00e4msta som<\/strong> studenter vid freds och konflikt tar med sig och kan bidra med \u00e4r enligt Victor den analytiska f\u00f6rm\u00e5gan. Oavsett om det \u00e4r internationell lag eller historia som studeras handlar det om att analysera konflikter, konfliktm\u00f6nster, historia, narrativ och media, samt om att ha en f\u00f6rst\u00e5else av stater och grupper, samt en f\u00f6rm\u00e5ga att se komponenter som inte framtr\u00e4der vid f\u00f6rsta anblick, och hur dessa samspelar dynamiskt i konflikter<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Man ska ha i \u00e5tanke att konflikter \u00e4r extremt, extremt komplicerade till sin natur. Den simplaste konflikten kan ha hur m\u00e5nga orsaker som helst, och det \u00e4r n\u00e4stan s\u00e5 att man k\u00e4nner sig mer okunnig ju mer man l\u00e4r sig, men jag skulle s\u00e4ga att, utifr\u00e5n de olika teorierna vi har, m\u00f6jligheten att bryta upp en konflikt och f\u00f6rklara den i lite mer simpla ordalag, det skulle jag s\u00e4ga \u00e4r det vi kan bidra med.<\/p>\n\n\n\n

FFK ser enligt Victor <\/strong>v\u00e4ldigt positivt p\u00e5 samarbete med andra f\u00f6reningar, b\u00e5de LPPES och LUPEF, vars stadgar och styrdokument han framh\u00e5ller \u00e4r mycket bra, och var till stor hj\u00e4lp vid utformandet av FFK:s stadga, och han uttrycker sin tacksamhet f\u00f6r det st\u00f6d f\u00f6reningen f\u00e5tt.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Lupef har varit v\u00e4ldigt, v\u00e4ldigt hj\u00e4lpsamma, och det vill jag verkligen understryka, de har varit extremt hj\u00e4lpsamma! De har hejat p\u00e5 oss och erbjudit massvis med hj\u00e4lp, blivande ordf\u00f6rande Adrian har varit v\u00e4ldigt, v\u00e4ldigt hj\u00e4lpsam, det samma g\u00e4ller Thea och Emma Wicander. Jag m\u00e5ste rikta ett stort tack till dem.<\/p>\n\n\n\n

Samarbete med LPPES<\/strong> ses som en sj\u00e4lvklarhet.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi k\u00e4nner extremt m\u00e5nga fr\u00e5n PPE, vi har g\u00e5tt samma kurser, man ser folk springa runt p\u00e5 stan, man h\u00e4lsar p\u00e5 folk. Det \u00e4r ju j\u00e4ttem\u00e5nga av oss som \u00e4r polare med varandra, s\u00e5 det \u00e4r klart, samarbeten vill vi ha, och helt \u00e4rligt, \u00f6verlag, bara f\u00e5 en starkare gemenskap p\u00e5 hela samh\u00e4llsvetenskapliga fakulteten, att alla ska kunna trivas och hj\u00e4lpa varandra p\u00e5 v\u00e4gen, det tror jag \u00e4r en v\u00e4ldigt stor och viktig aspekt fr\u00e5n v\u00e5rt h\u00e5ll.<\/p>\n\n\n\n

Lever Jesus?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Jesus lever, han bor p\u00e5 Parran, han k\u00f6r en Crescent och l\u00e4ser freds!<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n


<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Reportage<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

\u201dRyssland \u00e4r h\u00e4r f\u00f6r att stanna\u201d<\/strong><\/h1>\n\n\n\n

Frankrikes President, Emmanuel Macron g\u00e4star Studentafton<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Macron f\u00f6rde kv\u00e4llens samtal med s\u00e4ker hand. Foto: Benjamin Bengtsson, Appell<\/p>\n\n\n\n

M\u00f6rkret hann falla runt Universitetshuset innan Emmanuel Macron ens kunde s\u00e4tta sig ner i den vinr\u00f6da g\u00e4ststolen. Med sin kompletterande bl\u00e5-vita utstyrsel man\u00f6vrerade han kv\u00e4llens studentafton, trotts att det var han som fick fr\u00e5gorna, till att cirkulera kring Europas s\u00e4kerhet. Utanf\u00f6r ringlade polisfordonen, en efter en annan, runt Lunds ranglande gator. S\u00e4kerhet stod sannerligen p\u00e5 agendan.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ett bekant sorl spred sig I Universitetshuset, som s\u00e5 brukar n\u00e4r Studentafton flyttar in studenterna i dess luftiga aula. Denna g\u00e5ng var dock alla platser fyllda l\u00e5ngt innan g\u00e4sten ens satt sin fot p\u00e5 Lundag\u00e5rd. M\u00e5 h\u00e4nda att g\u00e4sten f\u00f6r denna kv\u00e4ll bar p\u00e5 ett helt eget gravitationsf\u00e4llt, m\u00e5h\u00e4nda att kv\u00e4llens g\u00e4st kanske hade v\u00e4ckarklockan ost\u00e4lld. Men \u00e4ndock fann sig tv\u00e4rt studenten st\u00e5ende n\u00e4r Frankrikes President t\u00e5gade in efter Svenska Kungens s\u00e4llskap runt och en halv timme efter utsatt starttid. Kanske f\u00e5r vi tacka de \u00e5terkommande repetitionerna av Joe Dassins klassiska \u201dLes Champs-Elys\u00e9es\u201d som k\u00f6rdes om och om igen, som ett mantra av studenterna \u2013 en sorts magisk ramsa f\u00f6r att trolla fram v\u00e5r Franske g\u00e4st \u2013 f\u00f6r att ingen d\u00e5sade till.<\/p>\n\n\n\n

Kv\u00e4llens moderator, Sylwia Schwaag Serger, inleder med att fr\u00e5ga om hoten mot den v\u00e4sterl\u00e4nska demokratin. \u00c4r de yttre eller \u00e4r de inre? Macron till syntes utan andetag ord direkt och n\u00e4mner n\u00e4stan uteslutande problem som \u00e4r v\u00e4ldigt specifika f\u00f6r just v\u00e5r tid. De \u00e4r alla problem med v\u00e5r informationsteknologi (\u00e4ven om han ej ben\u00e4mner det som s\u00e5dant). Det \u00e4r s\u00e4kerhetsproblem som manipulering av val via cyberattacker, destabilisering av informationsfl\u00f6det och sociala medier som ger lika r\u00f6st \u00e5r alla. Macron m\u00e4rkte nog att en del h\u00f6jde nog p\u00e5 \u00f6gonbrynen p\u00e5 den sista punkten f\u00f6r han g\u00e5r direkt in p\u00e5 att f\u00f6rklara vad han menar. \u00c4r inte lika r\u00f6st \u00e5t alla sj\u00e4lva grunden i en demokrati, som ju utg\u00f6rs av folkets r\u00f6st?<\/p>\n\n\n\n

Nej, s\u00e4ger Macron. \u201dV\u00e5r demokrati utg\u00f6rs av rationella r\u00f6ster. Grunden till upplysningen. Ni som g\u00e5r p\u00e5 universitetet vet s\u00e4kert att er professor inom lag och r\u00e4tt vet betydligt mer \u00e4n de flesta om just lag och r\u00e4tt, s\u00e5ledes \u00e4r dennes r\u00f6st priviligierad att uttala sig om vad som \u00e4r r\u00e4tt och fel inom detta omr\u00e5de. Att ni som studenter utan vidare skulle g\u00e5 ihop och en dag best\u00e4mma att er f\u00f6r att er professor helt enkelt har fel, att er r\u00f6st \u00e4r lika v\u00e4rd, skulle skapa ett nytt samh\u00e4lle d\u00e4r vi inte l\u00e4ngre kan h\u00e5lla fast vid kriterier f\u00f6r vad som \u00e4r sant och vad som \u00e4r falskt. En total destabilisering av v\u00e5r demokrati.\u201d Tonfallet \u00e4r ovant f\u00f6r svenska studenters \u00f6ron. Sorlet tassar sig fram i bakgrunden igen.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4mnet g\u00e5r raskt vidare till om vi i Europa, med v\u00e5r tr\u00f6ga, reglerade marknad, kan h\u00e4vda oss som innovat\u00f6rer i Tech sektorn (allts\u00e5 samma sektor som Macron precis pekat ut som en av demokratins stora destabilisat\u00f6rer), mot giganter s\u00e5 som USA och Kina.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u201dJa det kan vi, och det kommer vi!\u201d. Macron tror p\u00e5 Europas system som en f\u00f6rdel. \u201dDet s\u00e4kerst\u00e4ller institutioner, friheter och r\u00e4ttigheter som vi inte hittar i andra system, \u00e4ven om reglerandet av dessa g\u00f6r systemet tungt i en konkurrenskraftig sektor. Det \u00e4r dock denna tyngd som \u00e4ven agerar stabiliserande f\u00f6r v\u00e5rt samh\u00e4lle.\u201d Det \u00e4r n\u00e4stan som att Macron, med hans egna m\u00e5tt m\u00e4tt, kan s\u00e4gas tala med Europeisk retorik. Han talar p\u00e5 ett p\u00e5fallande balanserat och stabilt s\u00e4tt, utan ryckighet och med r\u00e4tt m\u00e4ngd iver, men s\u00e5 pl\u00f6tsligt harklar han sig lite, innan han ger Kalifornien som ett exempel p\u00e5 motpol till Europa. Ett samh\u00e4lle som i Presidentens \u00f6gon f\u00f6rfaller i sin ostabilitet och os\u00e4kerhet. \u00c4ven h\u00e4r tycks tonl\u00e4get fr\u00e4mmande. Det \u00e4r sv\u00e5rt att t\u00e4nka sig en svensk statsminister tala s\u00e5 om USAs viktigaste stat.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt s\u00e5 betonar han, lite paradoxalt, att vi nog m\u00e5ste pausa v\u00e5rt fokus p\u00e5 reglering i denna sektor om vi ska kunna utmana bl.a. silicon valley i denna kappl\u00f6pning (ett underligt p\u00e5st\u00e5ende f\u00f6r dem som f\u00f6ljt Frankrikes m\u00e5nga s\u00e4kerhetsmotiverade regleringar i tech-sektorn de senaste \u00e5ren). Det m\u00e5ste ske st\u00f6rre investeringar privat, betonar han. Det \u00e4r n\u00e5got han \u00e5terkommer till g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng. Vi m\u00e5ste investera mer. Annars hamnar Europa efter och g\u00f6r vi det, ja d\u00e5 har vi ingenting kvar att reglera l\u00e4ngre, all teknikproduktion kommer att bel\u00e4ggas utomlands och Europa kommer st\u00e5 kvar som \u00f6verkvalificerade konsumenter.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4sta fr\u00e5ga handlar om Sverige. Om hur statistiskt s\u00e4tt positivt vi st\u00e4ller oss till Europa, till ambiti\u00f6sa klimat\u00e5tg\u00e4rder och till integration inom europa, men hur vi samtidigt, till skillnad fr\u00e5n Frankrike och Macron, inte riktigt har den d\u00e4r gl\u00f6den, det d\u00e4r vurmet f\u00f6r Europa som projekt. S\u00e5 vad kan vi Svenskar tillf\u00f6ra i v\u00e5r apati?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Macron tar n\u00e4stan fr\u00e5gan som ett appell. \u201dBe passionate about Europe!\u201d uppmanar han. Det finns inget annat projekt som liknar Europa, vars historia pr\u00e4glas av konstanta krig; krig mot oss sj\u00e4lva. B\u00e5da v\u00e4rldskrigen startade ju faktiskt \u00e4ven de som europeiska krig. Alla v\u00e5ra tidigare ledare agerade utefter motivation att dominera, men idag agerar vi utefter respekt f\u00f6r v\u00e5ra olikheter. Att leva i balans och harmoni. Europa \u00e4r ett unikt projekt f\u00f6r att stoppa cykeln av konstanta krig, att neutralisera nycklarna till dem s\u00e5 som i st\u00e5l och kol unionen. Europas samarbete handlar om att bli sj\u00e4lvst\u00e4ndiga, om att ta tillbaka kontrollen. Han n\u00e4mner tre omr\u00e5den specifikt: F\u00f6rsvar, forskning och energi. Det sistn\u00e4mna \u00e4r kritiskt. F\u00f6r att kunna l\u00f6sa klimatkrisen s\u00e5 m\u00e5ste vi elektrifiera v\u00e5rt samh\u00e4lle. \u201dMen hur ska vi kunna bygga n\u00e4sta generations elektriska samh\u00e4lle utan att kontrollera v\u00e5ra egna energik\u00e4llor?\u201d. Att elektrifiera p\u00e5 gas och kol \u00e4r d\u00f6dsd\u00f6mt. I detta ser han \u00e4ven den st\u00f6rsta utmaningen till att klimatkrisen, i de l\u00e4nder som fortvarande anv\u00e4nder dessa energik\u00e4llor. M\u00e5nga kanske sneglar p\u00e5 v\u00e4xande l\u00e4nder s\u00e5 som Indien och Kina, men Macron \u00e4r tydlig med att USA st\u00e5r f\u00f6r det \u00f6verl\u00e4gset st\u00f6rsta hindret h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Tre studentfr\u00e5gor viftar i luften, varav den sista kanske var av st\u00f6rst personligt intresse f\u00f6r presidenten. N\u00e4r kriget i Ukraina \u00e4r \u00f6ver, hur ska vi hantera Ryssland? Kan de bli en del av oss, en del av Europa, en del av NATO? Med tanke p\u00e5 hur vi har hanterat v\u00e5ra fiender under historiens g\u00e5ng, har vi l\u00e4rt oss n\u00e5got om hur vi ska hantera Ryssland efter att kriget \u00e4r \u00f6ver?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Macron po\u00e4ngterar att detta kriget, som nu sk\u00f6ljt \u00f6ver oss som lite av en chock, egentligen redan startade med v\u00e5ra egna misslyckanden \u00e5r 1990, med Sovjetunionens kollaps och v\u00e5r oben\u00e4genhet att skapa ett l\u00e5ngsiktigt och h\u00e5llbart ramverk f\u00f6r v\u00e5r framtid med Ryssland d\u00e5. Idag ser dock Frankrikes ledare endast en v\u00e4g fram\u00e5t och det \u00e4r att ge Ukraina allt st\u00f6d vi kan ge, att s\u00e4tta ig\u00e5ng v\u00e5r f\u00f6rsvarsindustri och nationella produktion f\u00f6r att bev\u00e4pna Ukraina, f\u00f6r att hj\u00e4lpa dem skapa de b\u00e4sta f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r dem sj\u00e4lva i den f\u00f6rhandling mellan de tv\u00e5 stridande sidorna som enligt Macron oundvikligen kommer att \u00e4ga rum. \u201dN\u00e4r vet vi inte. Det kan ta m\u00e5nga \u00e5r. Men Europa har, givet dess historia och givet att Ukraina \u00e4r en del av Europa, ett speciellt ansvar f\u00f6r denna konflikt\u201d. Det m\u00e4rks att Ukraina varit h\u00f6gt p\u00e5 agendan i Macrons s\u00e4kerhetst\u00e4nk de senaste tv\u00e5 \u00e5ren. Orden flyter p\u00e5 utan hinder. N\u00e4r han st\u00e4ller sig fr\u00e5gan vad som g\u00e4ller f\u00f6r Ryssland dagen efter krigets slut s\u00e5 g\u00f6r dock Macron en okarakt\u00e4ristisk liten paus igen. \u201d[\u2026] because the Russian geography will not change. Russia will be here.\u201d Det mumlar till lite I salen, men han forts\u00e4tter med att f\u00f6rklara att vi m\u00e5ste g\u00f6ra det vi inte gjorde efter Sovjetunionens fall. Vi m\u00e5ste skapa en ny, stabil s\u00e4kerhetsarkitektur med Ryssland, d\u00e4r vi i Europa sj\u00e4lva s\u00e4tter villkoren f\u00f6r v\u00e5r egen s\u00e4kerhet. Inga fler satellitstater, inga fler hot mot v\u00e5r demokrati, ingen mer aggression och s\u00e4kerhetsgarantier som vi i Europa sj\u00e4lva hanterar och kontrollerar. Macron vill inte se europeiska s\u00e4kerhetsfr\u00e5gor hanteras, som de gjort historiskt, av andra stormakter. P\u00e5 det s\u00e4ttet kan vi komma att leva i fred, \u00e4ven med Ryssland som granne. \u00c4ven om Macron vid detta laget bara s\u00e5g ut att ha v\u00e4rmt upp och verkade vara sugen p\u00e5 fler fr\u00e5gor, s\u00e5 var nog pyttipannan redan p\u00e5 v\u00e4g att svalna och s\u00e5 led aftonen mot sitt slut, under tonerna av \u201dLes Champs-Elys\u00e9es\u201d och en s\u00e4llan sk\u00e5dad sjungande Fransk President, omgiven av Lundastudenter.<\/p>\n\n\n\n

Benjamin Bengtsson<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

Intervju<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

En stund med statsministern <\/h1>\n\n\n\n

Intervju med Ulf Kristersson<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Sveriges statsminister Ulf Kristersson g\u00e4stade studentafton i Lund, och l\u00e4t sig intervjuas av Appell<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga ur dagens studenters f\u00f6r\u00e4ldrageneration har gjort en v\u00e4ldigt bra aff\u00e4r p\u00e5 att \u00e4ga sitt eget boende, politiken har bidragit, med minusr\u00e4ntor ett tag, avskaffad fastighetsskatt, r\u00e4nteavdrag och s\u00e5 vidare, samtidigt ser vi en situation d\u00e4r det f\u00f6r unga blir allt sv\u00e5rare att komma in p\u00e5 bostadsmarknaden, \u00e4ven f\u00f6r medelklassen blir det allt viktigare vad f\u00f6r\u00e4ldrarna kan bidra med. Vi undrar, ser du risken att vi blir ett samh\u00e4lle som allt mer delas upp i de som har och inte har, och det beror p\u00e5 mycket p\u00e5 vilka dina f\u00f6r\u00e4ldrar var. \u00c4r de akademiskt utbildade? \u00c4r de f\u00f6dda Sverige? \u00c4r det en risk att samh\u00e4llet dras is\u00e4r, att vi blir \u00e4n mer av ett klassamh\u00e4lle?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Den risken tycker jag att man ska ta p\u00e5 allvar, Sverige har tv\u00e4rtom en historia av just motsatsen, av klassresor, att det \u00e4r dina egna anstr\u00e4ngningar som ska r\u00e4knas snarare \u00e4n dina f\u00f6r\u00e4ldrars pl\u00e5nb\u00f6cker eller akademiska meriter, och i h\u00f6g grad \u00e4r det fortfarande s\u00e5. Bara tillg\u00e5ngen till utbildning talar sitt tydliga spr\u00e5k. Sen har bostadsmarknaden varit ett problem under mycket l\u00e5ng tid, jag tror att l\u00e4rdomen \u00e4r, att \u00e4ga sitt boende tidigt, det \u00e4r en l\u00e5ngsiktigt bra id\u00e9, en bra aff\u00e4r, och skapar ocks\u00e5 stabilitet och trygghet, men det kommer att ta tid att g\u00f6ra den bostadskarri\u00e4ren, och kanske kommer ta l\u00e4ngre tid \u00e4n det tog f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldragenerationen<\/p>\n\n\n\n

Har vi gjort ett misstag med den politiken, har vi gett f\u00f6r mycket till den f\u00f6rra generationen p\u00e5 bekostnad av nuvarande?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Ja, det d\u00e4r skrivs det st\u00e4ndigt b\u00f6cker om, generationsaspekter.<\/p>\n\n\n\n

Och byggs det f\u00f6r lite bost\u00e4der?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Ja, det byggs f\u00f6r lite bost\u00e4der. Sen ibland finns det sk\u00e4l till det, i en l\u00e5gkonjunktur och med h\u00f6ga svenska byggkostnader, d\u00e5 finns det ingen efterfr\u00e5gan, inte ens i st\u00e4llen som vi vet v\u00e4xer snabbt. Sen har vi ju sj\u00e4lva ocks\u00e5 skapat problem. Nu har v\u00e5r bostadsminister och civilminister precis lagt fram f\u00f6rslag som handlar om att till exempel f\u00f6r studentl\u00e4genheter s\u00e5 kan man i l\u00e4ngden inte till\u00e4mpa samma krav p\u00e5 precis allting, p\u00e5 all handikappanpassning, p\u00e5 alla ljudvolymkrav och s\u00e5dana saker. S\u00e5 vi har ocks\u00e5 satt regler, helt sj\u00e4lvmant i Sverige, som har drivit upp kostnaderna, och s\u00e5 menar ocks\u00e5 m\u00e5nga att det \u00e4r den d\u00e5liga konkurrensen i byggsektorn som har skapat en v\u00e4ldigt h\u00f6g kostnad. S\u00e5 allt kan vi inte bara skylla p\u00e5 omv\u00e4rlden, utan ocks\u00e5 egna saker<\/p>\n\n\n\n

Du ber\u00f6rda skolan, att utbildning \u00e4r en v\u00e4ldigt viktig investering, personligen och f\u00f6r landets framtid, men vi ser samtidigt att det r\u00e5der en stor segregation beroende p\u00e5 var man bor, om man f\u00e5r g\u00e5 en bra skola eller inte, att friskolesystemet inte fungerar s\u00e5 bra som man kanske hade hoppats. och vi ser, fr\u00e5n min generation, att betygsinflation \u00e4r ett problem. Det finns en bristande tillit till att betygen speglar kunskaper, Handelsh\u00f6gskolan i Stockholm talar exempelvis om att inf\u00f6ra antagningsprov. \u00c4r det h\u00e4r ocks\u00e5 ett stort problem f\u00f6r tilliten i samh\u00e4llet?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Ja, f\u00f6r tilliten, men det \u00e4r ocks\u00e5 ett sakligt problem. Det \u00e4r klart. Gl\u00e4djebetygen \u00e4r p\u00e5 alla t\u00e4nkbara s\u00e4tt rent f\u00f6rf\u00e4rliga, det enda som \u00e4r bra, det \u00e4r att de \u00e4r uppm\u00e4rksammade, s\u00e5 att man f\u00e5r statistik p\u00e5 det, s\u00e5 att man tydligt visar vilka skolor som missbrukar systemet, det \u00e4r bara bra, och d\u00e4r kommer vi\u2026 Vi kommer helt enkelt utrota m\u00f6jligheten till gl\u00e4djebetyg, genom mycket, mycket striktare krav, s\u00e5 det tycker jag \u00e4r mycket viktigt.<\/p>\n\n\n\n

Men hur d\u00e5? F\u00f6r ni vill inte inf\u00f6ra ett normerande system?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Nu ligger det utredningar hur vi ska g\u00f6ra detta, s\u00e5 jag t\u00e4nker inte f\u00f6regripa dem, men i grund och botten ska man inte kunna s\u00e4tta h\u00f6gre betyg \u00e4n vad man kan bevisa i form av olika objektiva m\u00e4tningar, i praktiken nationella prov och den sortens objektiva data. Det h\u00e4r \u00e4r b\u00e5de f\u00f6r individen och f\u00f6r hela tilltron till myndighetsut\u00f6vningen alldeles f\u00f6r viktiga saker, s\u00e5 det \u00e4r ett problem. Sen har vi de problem vi haft p\u00e5 l\u00e5ng tid. F\u00f6r svagt fokus p\u00e5 kunskap, f\u00f6r mycket oordning i m\u00e5nga skolor, allts\u00e5 ganska basala saker. Jag tycker allt det h\u00e4r \u00e4r vi p\u00e5 just nu, det g\u00e5r heller inte \u00f6ver en natt, men Lotta Edholm, som \u00e4r ansvarig f\u00f6r detta, inklusive missbruk av friskolesystemet, alla de h\u00e4r stora systemfr\u00e5gorna \u00e4r vi p\u00e5, och jag tror att vi inom n\u00e5gra \u00e5r kommer att se stora resultat p\u00e5 det<\/p>\n\n\n\n

Du talade under kv\u00e4llen om amerikaniseringen av svensk politik, om \u00f6kande polarisering och splittring, tror du att vi kommer att kunna komma tillbaka till det som annars har utm\u00e4rkt svensk politik, samf\u00f6rst\u00e5nd och breda \u00f6verenskommelser, eller \u00e4r det n\u00e5got svensk demokrati har l\u00e4mnat bakom sig?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 N\u00e4r jag har min glada hatt p\u00e5 mig d\u00e5 t\u00e4nker jag vi bevisar det d\u00e5 och d\u00e5, NATO-processen tycker jag \u00e4r ett tecken p\u00e5 att vi vid riktigt allvarliga tider kan det, f\u00f6ra en process fr\u00e5n en regering till en annan i samf\u00f6rst\u00e5nd. Det tycker jag \u00e4r ett bra exempel, underskatta inte det skulle jag s\u00e4ga, dessutom i en fr\u00e5ga som \u00e4r k\u00e4nslig, d\u00e4r man kan t\u00e4nka sig inblandning fr\u00e5n andra stater. I andra fr\u00e5gor f\u00e5r v\u00e4l framtiden utvisa det, det \u00e4r ett antal stora fr\u00e5gor d\u00e4r jag tror det skulle vara bra med samsyn, energisystem till exempel \u00e4r en s\u00e5dan fr\u00e5ga, d\u00e4r kommer framtiden utvisa, vi l\u00e4gger om politiken nu, jag tror att det finns en ganska god chans att den blir permanent och best\u00e5ende efter fyrtio \u00e5r av oenighet i energifr\u00e5gorna, det \u00e4r ett exempel. Att hantera l\u00e5ngsiktiga migrations och integrationsfr\u00e5gor har varit en stridsfr\u00e5ga i Sverige under l\u00e5ng tid, jag tror att den strama migrationspolitik som vi l\u00e4gger fram just nu kommer att bli den nya standarden som i praktiken blir bred enighet, men s\u00e5dant d\u00e4r \u00e4r sv\u00e5rt att s\u00e4ga f\u00f6rr\u00e4n efter\u00e5t, n\u00e4r man ser resultatet.<\/p>\n\n\n\n

Intervju: Malte Edman<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Foto: Benjamin Bengtsson<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

Reportage<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Finns det rum f\u00f6r \u00f6ppen diskussion?<\/h1>\n\n\n\n

Statsministerafton med Ulf Kristersson<\/strong> <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

V\u00e4l inne i salen, kunde man uttyda kamps\u00e5ngernas melodi genom stadshallens v\u00e4ggar, en f\u00f6raning av kv\u00e4llens tema. Demonstranter med plakat och slagvisor om klimatfr\u00e5gan s\u00e5v\u00e4l som situationen i Gaza stod utanf\u00f6r och h\u00f6ll tonen tills l\u00e5ngt efter att studentaftonen dragit sig till sitt slut.<\/h3>\n\n\n\n

Ulf Kristersson som stigit upp p\u00e5 scenen efter en introduktion av Studentaftons Frida Eriksson, hade knappt b\u00f6rjat tala d\u00e5 en kvinna fr\u00e5n l\u00e4ktaren st\u00e4llt sig upp;<\/p>\n\n\n\n

\n

<\/p>\n30 000 m\u00e4nniskor har m\u00f6rdats i Gaza. 13 000 barn har m\u00f6rdats i Israels folkmord som du, Ulf Kristerssons regering har st\u00f6ttat hela v\u00e4gen. Ni har assisterat Israel att sv\u00e4lta ut Gazas befolkning. Ni \u00e4r medskyldiga till folkmord!<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

Hon eskorteras ut ur salen och f\u00f6rvirring tycktes pr\u00e4gla de n\u00e4stkommande minuterna d\u00e5 det br\u00f6t ut en v\u00e5g med andra aktivister som tog ton mot regeringen.<\/p>\n\n\n\n

\n

<\/p>\nUlf Kristersson! Din politik d\u00f6dar! […] Hur v\u00e5gar du tala till studenter n\u00e4r du f\u00f6rst\u00f6r v\u00e5r framtid!<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

Sp\u00e4nningen fortsatte stiga d\u00e5 ett flertal b\u00f6rjade bua i protest till upproret, medan Ulf Kristersson satt och smuttade p\u00e5 sitt vattenglas tills uppst\u00e5ndelsen dog ut.<\/p>\n\n\n\n

\n

<\/p>\nDet \u00e4r en fin tradition i Sverige att alla f\u00e5r tycka olika och att alla f\u00e5r komma till tals. Men det \u00e4r ocks\u00e5 en tradition att man talar en i taget, sade han, och satte ned sitt glas.<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

Tillslut n\u00e4r kv\u00e4llens moderator, numera kulturchefen p\u00e5 Svenska Dagbladet, Ida \u00d6lmdal slog sig ned i den r\u00f6da stolen motsatt Ulf Kristersson, tycktes det sp\u00e4nda l\u00e4get sl\u00e4ppa lite, d\u00e5 hon konstaterade att hon sj\u00e4lv st\u00e4ller sig kritiskt till statsministern, och kommer ta upp de \u00e4mnen som tagits upp av demonstranterna, med betoning p\u00e5 fr\u00e5gestunden.<\/p>\n\n\n\n

\n

<\/p>\nDet kommer finnas m\u00f6jlighet att st\u00e4lla fr\u00e5gor om situationen i Gaza.<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

Men trots det, uppkom inte konflikten under fr\u00e5gestunden, eller snarare, mikrofonen n\u00e5dde aldrig de som ville ta upp \u00e4mnet.<\/p>\n\n\n\n

Ut\u00f6ver de vanliga fr\u00e5gorna om konkreta politiska \u00e5tg\u00e4rder, som hon specificerade s\u00e4kert skulle vara av intresse f\u00f6r oss studenter, fokuserade \u00d6lmdal ist\u00e4llet p\u00e5 den ideologiska synvinkeln. I bem\u00e4rkelse fr\u00e5gorna som r\u00f6rde \u201csvenskhet\u201d och medborgarskap tycktes koka ner till vilka skyldigheter man har som medborgare f\u00f6r att ta del av de r\u00e4ttigheter som tilldelas en i ett s\u00e5dant kontrakt. Vilka r\u00e4ttigheter b\u00f6r str\u00e4ckas till de som \u00e4nnu inte \u00e4r svenska medborgare? Det uppst\u00e5r, i hans mening, en konflikt n\u00e4r en person som vill ha svenskt medborgarskap och p\u00e5 andra sidan motverkar \u201csvenska intressen\u201d. Det undg\u00e5r honom hur nya medborgare kan bryta mot dessa intressen, s\u00e5 fort de f\u00e5r ta del av de r\u00e4ttigheter medborgarskapet inneb\u00e4r, genom att medverka i extremism eller allm\u00e4n kriminalitet. <\/p>\n\n\n\n

Men, bem\u00f6ter \u00d6lmdal vasst, vad i s\u00e5 fall g\u00f6r skillnaden mellan en extremist f\u00f6dd i Sverige och en ny-svensk extremist? G\u00f6r detta skillnad f\u00f6r Ulf Kristersson? \u00c4r det inte ett lika stort \u00f6vertramp p\u00e5 de medborgerliga r\u00e4ttigheterna i vardera fallen? <\/p>\n\n\n\n

Diskussionen tycktes aldrig r\u00f6ra sig mot en slutsats, s\u00e5 f\u00f6r den knappa tidens skull fick de g\u00e5 vidare till andra \u00e4mnen.<\/p>\n\n\n\n

\u00d6lmdal styrde samtalet runt \u00e4mnen som inkluderade medborgarskap och svensk tillh\u00f6righet, klimatfr\u00e5gan och s\u00e4nkt br\u00e4nsleskatt, NATO-medlemskapet och dess konsekvenser f\u00f6r Sveriges f\u00f6rsvarsstyrka, och Israels och Palestinas konflikt. <\/p>\n\n\n\n

Kanske p\u00e5verkad av sp\u00e4nningen som fortfarande pulserade, kanske en k\u00e4nsla av skyldighet att f\u00f6retr\u00e4da r\u00f6sterna som ekat genom salen, \u00d6lmdal fr\u00e5gar Kristersson rakt ut, \u00e4r hans regering medverkare till folkmord?<\/p>\n\n\n\n

Och Ulf Kristersson, en sann politiker, man\u00f6vrerade skickligt  hans svar till att cirkulera kring m\u00e5nga av dessa fr\u00e5gor ist\u00e4llet f\u00f6r att ge direkta svar p\u00e5 \u00d6lmdals direkta fr\u00e5gor. F\u00f6rrutom om den d\u00e4r om folkmord, d\u00e4r blev svaret ett tydligt nej.<\/p>\n\n\n\n

Under fr\u00e5gestunden uppkom klimatfr\u00e5gan \u00e4nnu en g\u00e5ng; tror Ulf Kristersson att ni fortfarande hade f\u00e5tt den m\u00e4ngden r\u00f6ster som ni fick, i fall ni var tydliga med hur er milj\u00f6politik egentligen skulle se ut? Dansande kring fr\u00e5gan framh\u00f6ll Kristersson att det \u00e4r \u201cfysikaliskt om\u00f6jligt\u201d att n\u00e5 de klimatm\u00e5l de utsatt under sin kampanj under en mandatperiod, och detta m\u00e5ste ha framg\u00e5tt till v\u00e4ljarna. Vad hans regering f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra \u00e4r att l\u00e4gga grunden f\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttring, man m\u00e5ste helt enkelt  etablera ett mer stabilt eln\u00e4t innan omvandlingen av samh\u00e4llet till el kan ske. <\/p>\n\n\n\n

Sveriges st\u00e4llning till regimen i Iran ifr\u00e5gas\u00e4tts av en juridikstudent, d\u00e5 Sverige tycks ha uppfattning om ledningens f\u00f6rtryck men fortfarande leker medg\u00f6rliga medspelare. Ulf Kristersson medger detta men att det endast \u00e4r s\u00e5 p\u00e5 grund av att det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att h\u00e5lla sig foglig i relation till de allm\u00e4nna internationella spelreglerna.<\/p>\n\n\n\n

En flykting fr\u00e5n Ukraina tackade Kristersson f\u00f6r asyl, och undrade om vad som skulle ske n\u00e4r EU tillf\u00e4lliga skydd f\u00f6r ukrainska migranter tog slut. Kristersson f\u00f6rs\u00e4krade honom att Sverige, oberoende av EU, kan f\u00f6rl\u00e4nga detta skydd och forts\u00e4tta erbjuda asyl till de som flyr undan kriget.<\/p>\n\n\n\n

En student fr\u00e5gade om studenternas st\u00f6d inf\u00f6r den \u00f6kande inflationen. Detta bem\u00f6tte Kristersson med ett direkt svar om hur ist\u00e4llet f\u00f6r att erbjuda ekonomiskt st\u00f6d, g\u00f6r man g\u00f6r allt f\u00f6r att minska inflationen. Att ekonomiskt kompensera alla utsatta \u00e4r inte h\u00e5llbart\u2013 man vill inte \u00e5teruppleva 90-tals krisen.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5gestunden tog slut och aftonen b\u00f6rjade runda av d\u00e5 en hand str\u00e4cktes upp<\/p>\n\n\n\n

\n

<\/p>\nJag har en fr\u00e5ga om Palestina!<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

Snabbt avslutade man aftonen, och Ulf Kristersson avl\u00e4gsnade sig fr\u00e5n scenen.<\/p>\n\n\n\n

M\u00f6rkret hade hunnit falla, men trots kylan som hade lagt sig \u00f6ver torget, k\u00e4nde man av v\u00e5ren i luften. N\u00e4stan lite omtumlad, satte man sig ned f\u00f6r att sm\u00e4lta kv\u00e4llen.<\/p>\n\n\n\n

Om man skulle r\u00e4kna den sista fr\u00e5gan som en protest, var det totalt sju g\u00e5nger d\u00e5 aftonen avbr\u00f6ts av aktivister som br\u00f6t ut i kamps\u00e5ng och rop. <\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5gan som tycktes \u00e5terst\u00e5 var den: var det produktivt?<\/p>\n\n\n\n

Finns det rum f\u00f6r \u00f6ppen diskussion, eller g\u00f6r omst\u00e4ndigheterna att rummet inte kan eller b\u00f6r finnas? <\/p>\n\n\n\n

Mathilda Lowegren<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n\n\n\n\n

Interview<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Interview with Morten Kjaerum<\/h1>\n\n\n\n

Director at the Raul Wallenberg Institute for Human Rights<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

We brought up some of todays emerging challenges to Human rights (Post-covid, China and Hong Kong, mining in Africa, western neo-colonialism, economic arguments) and although Morten did seem troubled at some points, he had answers to most of our worries and he seemed confident that some of these challenges would perhaps even help strengthen Human rights in the future.<\/p>\n\n\n\n

Morten, you have done some work on the human rights issues of the Covid crisis. We do not have that many of them here in the west, but Covid did truly bring a crisis upon us. Edward Snowden famously said that \u201cA crisis is like a mirror for society, reflecting back it\u2019s weaknesses and inequalities\u201d. What weaknesses did this reveal of our system?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

I think it revealed a number of issues. First of all it demonstrated a need for institutions, that can protect and fulfill human rights. Especially is the US you have the notion of freedom as the absence of the state, while we in Europe can see the need for institutions that can guarantee the rights to education, health and so on. Offcourse, to prevent any misuse these need a good Human rights framework, and one of the things covid showed us is how weak this framework is for an emergency situations is, especially in protecting those that where left behind during the crisis. Persons with disabilities, ethnic minorities, children and others.<\/p>\n\n\n\n

Do you have any concrete examples of what and when human rights were violated during the crisis, that stand out to you?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

The right to health and the right to life. How do you reach out to the vulnerable groups? Do you even know who they are? That brings not only the individual in high risk due to lack of information but also the entire community since they unknowingly may spread the the virus.<\/p>\n\n\n\n

So the problem was in communication of important information?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Yes, but also just taking it seriously! Seeing those groups! I mean, when the prime minister in Denmark was asked \u201cWhat will you do with the ethnic minorities?\u201d she basically looked at the journalist and said \u201cWhen you live in Denmark you speak Danish\u201d. That is simply not very helpful. I mean as a society, it is not very sound, since practically if they do not know, they may then spread the virus, simply because they where not sufficiently informed.<\/p>\n\n\n\n

Another one has to do with what is called \u201ctriage\u201d, when a doctor has to say \u201cOk, now we will treat you, but not you\u201d. When you suddenly have a major influx of patients, what can you do? There are some court cases in the US and Germany arguing that the staff and doctors where simply not equipped for this situation; the legislation was weak and they where not trained to do this from a human rights perspective. So who where the ones left out? Well, off course the ones with disabilities. They have a worse life expectancy. But that is not the sort of judgement that you should do in that situation. <\/p>\n\n\n\n

We also saw a lot of immigrants living in slave like conditions in Europe, where you had massive outbreaks of covid, because they where not protected. So the whole issue of workers exploitation in the labor market became apparent.<\/p>\n\n\n\n

And then off course the built in racism in our societies. Who is being treated? Who is on the front lines? <\/p>\n\n\n\n

And then finally I will also point out the global inequality when it came to rights to the covid vaccinations. The roll out did not respect the right to health for people in the global south to the same extent. But I could go on and on\u2026 I made a whole book about it.<\/p>\n\n\n\n

In some countries more than others, but across the board, the information about the virus and it\u2019s response where heavily moderated. The flow of information was not extended down to the public and the public debate. Most people where not privy to participate. Even some professionals where threatened for merely asking questions. It made it hard to find and discuss certain information as citizens. Is this not troublesome in a human rights perspective, considering the rights to information, freedom of expression and these sorts of things?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Yes definitely, we saw cases of this across the globe, also in Europe. You had medical doctors and others with diverting views, who were laid off, basically lost their jobs. Journalists who were asked to not write certain things. It became a very narrow discourse of only certain health-specialists. Economists, political scientists etc. had great difficulties entering into that space. There was a big discussion in the European parliament that took part on exactly that issue of freedom of expression during a crisis. It\u2019s enormously important that when you are confronted with something you do not really know, that you do not tie yourself into a narrow perspective. Then you may actually miss some very important things. Yes, you may not want to hear it. Yes, it may divert from the main gospel, but maybe there is something anyway that you need to consider.<\/p>\n\n\n\n

With all crisis usually, afterwards, we see major improvements and initiatives take place. What sort of improvements and initiatives do you see after covid?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

It\u2019s a completely different discourse now, than before covid. There is a completely different understanding. Before there was the sort of \u201c What kind of planet do you come from?\u201d when raising these sorts of issues. There is now an acceptance that the human rights based approach in the health sector, emergencies and education actually has a lot to contribute. An example is the interest in how education can be secured to all, not just the well of kids, during a crisis like this.<\/p>\n\n\n\n

Also there is an interest in how we roll back initiatives, legislation and policies that where put in place during crisis. How do we avoid that they actually remain, like they have in some countries like China. I was in China in November and it was quite obvious that a lot of the emergency legislation was still in place there and there are no plans to roll it back because it adds another layer of control. We need to be aware of this and have mechanisms in place that registers what things need to be rolled back.<\/p>\n\n\n\n

The Raul Wallenberg Institute had successful Human rights programs in China before, but today you are not active in the country anymore. What exactly brought this on and how do you view working in difficult countries such as China, where perhaps your work is needed the most?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

We where in China for about 20 years or so, so we have a lot of good relations there, but increasingly we did not get permissions to have certain programs etc. there. When we had to stop our programs there then we sort of knew that \u201cnow it is time\u201d. At that point we where the last human rights organization left in China. The lessons learned depends on what sort of organization you are, but if possible, stay as long as possible. You are so sort of a lifeline, the oxygen for all the people that want to work with human rights there. <\/p>\n\n\n\n

Continuing with China, Hong Kong recently has and is still going through a major democratic slide back where a large part of the citizens took it upon themselves to stand up for their human rights. What started as a peaceful student protest quickly escalated into ever more desperate and violent attempts to move the Chinese authorities. When defending ones human rights, what means are legitimate and do you think the students had better means at their disposal?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

It\u2019s difficult to see these days. When the system is massively closing down on the student environments, their organizations and so on. The means available to actually control this\u2026 I don\u2019t know, honestly I don\u2019t know. It is not easy to organize. That is what we see over in Russia too. I speak weekly with a friend in Russia and we very often come back to statements made here in the west like: \u201cWhy don\u2019t they just do X or do Y\u201d, \u201cWhy don\u2019t they demonstrate\u201d I mean come on, look. Off course we can demonstrate, but then we will be in prison two minutes later. What are the other means? We saw what happened to Navalny. I mean the totalitarian states of today have very powerful means we have to recognize. We saw what happened in Iran. They where able to quell the demonstrations. So honestly, I don\u2019t have the magic powder. But we have to keep up the interaction and the constant dialogue. We have a big program in Afghanistan here with a lot of Afghanistan scholars, where we try to mobile this way of thinking. To the future.<\/p>\n\n\n\n

When you have a lot of states like even the US, that take a lot of liberties, in the name of liberty, how does an organization stand in relation to that? How do you actively work against big states trespassing of human rights?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

There are 3 incidents that has created a lot of cynicism about human rights. The first one being the Iraq-war, the other one is covid and the vaccination roll-out and now the third, Gaza. These three incidents alone have an enormous impact on the support or lack of support for human rights. Because they see as what they perceive as the west working with double standards. Our counter argument to this is that just because the United States with Bush, the covid masters, some big industries, Israel or Europe misuse human rights or do not live up to human rights in the way we think they should, does not mean that human rights are bad! This is a conflation of the two. \u201cNow the US, in the name of human rights, invade Iraq so now we don\u2019t like neither the US nor human rights. I mean that is clearly a misuse of Human rights, so please don\u2019t undermine it. Human rights can still be extremely helpful. Then we have to address these issues as they occur as a lot of organizations and certain institutions also do. I think we are making progress here. Human rights are not just western values, that they are there as a value for everybody, and that is more understood now. <\/p>\n\n\n\n

You have a mission in sub-Saharan Africa where there are companies such as Glencore in Zambia that are accused of exploiting natural resources and workers there in the mining industry. What can you as an organization do there? Are there any economic policies of accountability to adhere to?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

We started that discussion already back in the 90\u2019s, about human rights in business. People then sort of looked at us and said \u201cC\u2019mon this is ridiculous. Human rights is all about states and nothing to do with business\u201d. We kept on pushing and today this is a very big area. Today we have for example the UN principles of due diligence and so called \u201csoft laws\u201d; EU has a lot of legislation that unfortunately is not yet on print, but we will get there and it will have a global impact on companies. <\/p>\n\n\n\n

We have a very close collaboration with the office of the UN High Commissioner for Human Rights where we work on what we call \u201cHuman rights economy\u201d. There we try to open he ears of the economists, the world bank, IMF and finance ministers of the world to take human rights seriously. The growing economic inequalities in the world will create more crime, conflicts, wars and other instabilities after all. <\/p>\n\n\n\n

So to get them to take human rights seriously you strictly use consequential arguments then? <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Yes, you could say so. We have actually worked towards having better economic arguments. It is something we have lacked. Together with the Islandic government we worked out economic arguments like \u201cWhat does it cost to invest more in children, in schools, kindergardens etc.? What is the return rate? Businesses know the return rate of building a bridge. There are methods to calculate that for the coming thirty years. However there are hardly any methods of calculating value invested in children and the profits of that for society. But our work has shown that if you want to put your money where there is good interest rates, then you should put it on the children. But today we see bridges as investments and children as tax burdens.<\/p>\n\n\n\n

Is this not a diversion from ethical motivations that Human rights are founded on? <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Well, we are not saying that if there are no economical gains, you should not invest in education etc. some of it will cost the society, but that is the society we want, is it not? Sure if we don\u2019t then yes, we can live in gated communities with vastly unequal societies, where we bus our children around because they can not walk around safely, but is that what we want? That is not the model we have developed in the Nordic countries or Europe for that matter.<\/p>\n\n\n\n

If we should look at a place to inspire, very often we look at the nordic countries. The problem is that we may very well be eroding it.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

The Raul Wallenberg institute celebrates it\u2019s 40 years anniversary this year. It is an institute that was opened during the cold war, to address the human rights discussion at the time. It started with research and education about human rights. After the fall of the wall, when dramatic changes happened in the area of human rights it found its place in the process of democratization of many eastern and central European nations. People called the institute in need for help with more than just the usual foundations of democracy with elections, institutions etc. What is the value base in democracy? Is it just a recipe for how to make decisions? It is surely much more to it in a modern state. The institution basically helped in advice and support to new democracies who wanted to take human rights onboard. As it grew it continued on this path and now it has opened several offices globally with three regional offices, in which Lund is the headquarter of Europe. <\/em><\/p>\n\n\n\n

Interview: Matilda Lowegren and Benjamin Bengtsson<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

Debatt<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Replik till Alexander Losj\u00f6 Dahlstr\u00f6m<\/strong><\/h1>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Fredrik Kopsch, <\/strong>chefsekonom p\u00e5 Timbro, och stolt Foodoraliberal<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Bild: Fredrik Kopsch<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Alexander Losj\u00f6 Dahlstr\u00f6m g\u00e5r i sin debattartikel till h\u00e5rt angrepp mot b\u00e5de gig-ekonomin och de som f\u00f6rsvarar den, d\u00e4ribland jag sj\u00e4lv. Men det \u00e4r som vanligt helt utan verklighetsf\u00f6rankring. Det \u00e4r naturligtvis enkelt att dr\u00f6mma om hur idealsamh\u00e4llet skulle se ut. Och visst har vi alla dagdr\u00f6mt. Men de flesta av oss l\u00e4mnar dagdr\u00f6mmarna utanf\u00f6r debatten. De flesta av oss \u00e4r inte Alexander Losj\u00f6 Dahlstr\u00f6m. <\/p>\n\n\n\n

Jag vill framf\u00f6r allt inv\u00e4nda mot tv\u00e5 felaktiga uppfattningar som Losj\u00f6 Dahlstr\u00f6m framf\u00f6r. Det f\u00f6rsta har att g\u00f6ra med det bef\u00e4ngda i att t\u00e4nka sig att alla skulle ha ett jobb att g\u00e5 till, om vi samtidigt st\u00e4ller v\u00e4ldigt h\u00f6ga krav p\u00e5 l\u00f6n, arbetstider och anst\u00e4llningstrygghet. Det andra har att g\u00f6ra med den vanliga men skadliga synen p\u00e5 de som idag f\u00f6rs\u00f6rjer sig p\u00e5 bidrag.<\/p>\n\n\n\n

*<\/p>\n\n\n\n

Losj\u00f6 Dahlstr\u00f6m skriver att han ser \u201darbete som en r\u00e4ttighet\u201d. Han vill att alla ska ha r\u00e4tt till ett jobb d\u00e4r l\u00f6nen \u00e4r h\u00f6gre, arbetstimmarna mer bekv\u00e4ma och anst\u00e4llningstryggheten b\u00e4ttre \u00e4n vad de \u00e4r f\u00f6r m\u00e5nga idag existerande jobb. Men det \u00e4r ett \u00f6nsket\u00e4nkande utan verklighetsf\u00f6rankring. Med \u00f6kade krav i de dimensioner som Losj\u00f6 Dahlstr\u00f6m m\u00e5lar upp skulle vi f\u00e5 betydligt f\u00e4rre jobb. Jobbet som cykelbud \u00e4r ett mycket bra exempel. <\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t oss b\u00f6rja med l\u00f6nen. Orsaken till att det idag alls finns cykelbud beror p\u00e5 framf\u00f6r allt tv\u00e5 saker. Det f\u00f6rsta \u00e4r att det finns en efterfr\u00e5gan p\u00e5 tj\u00e4nsten att leverera mat, och att det finns m\u00e4nniskor som \u00e4r villiga att offra sin fritid f\u00f6r att g\u00f6ra just det. Det andra \u00e4r att det finns akt\u00f6rer, som Foodora, Uber eats och Wolt, som skapat tj\u00e4nster d\u00e4r de som \u00e4r villiga att betala f\u00f6r tj\u00e4nsten, och de som \u00e4r villiga att utf\u00f6ra tj\u00e4nsten, kan m\u00f6tas. <\/p>\n\n\n\n

Men den h\u00e4r marknaden \u00e4r inte s\u00e5 annorlunda att den bryter mot lagarna om efterfr\u00e5gan och utbud. Om vi kr\u00e4ver att l\u00f6nerna ska vara h\u00f6gre kommer det oundvikligen att inneb\u00e4ra att tj\u00e4nsten blir dyrare. Det kommer f\u00f6rvisso inneb\u00e4ra att fler vill b\u00f6rja jobba som cykelbud, men det spelar ingen roll i ljuset av att betydligt f\u00e4rre kommer vilja betala f\u00f6r det. Antalet jobb kommer att bli f\u00e4rre. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 en felaktighet att l\u00f6nen skulle vara l\u00e5g. Under min korta tid som cykelbud tj\u00e4nade jag som mest 176 kronor i timmen, en l\u00f6n som \u00f6verstiger kollektivavtalsenliga l\u00f6ner i exempelvis hotell och restaurangbranschen. <\/p>\n\n\n\n

Hur ser det d\u00e5 ut med antalet arbetade timmar? Kan vi inte kr\u00e4va heltid f\u00f6r alla cykelbud? \u00c4ven h\u00e4r f\u00f6r Losj\u00f6 Dahlstr\u00f6m en f\u00f6rlorande kamp mot verkligheten. Det \u00e4r enkelt att f\u00f6rst\u00e5 att efterfr\u00e5gan p\u00e5 matleveranser inte \u00e4r j\u00e4mnt spridd \u00f6ver dygnets timmar eller veckans dagar. De flesta av oss \u00e4ter lunch n\u00e5gon g\u00e5ng mellan 11 och 13 och middag n\u00e5gon g\u00e5ng efter klockan 17. Under veckans dagar lagar m\u00e5nga mat sj\u00e4lva, och unnar sig best\u00e4lld mat under helgen. <\/p>\n\n\n\n

Som cykelbud kan man inte jobba n\u00e4r m\u00e4nniskor inte vill ha mat best\u00e4lld. L\u00e5t mig illustrera med ett extremt exempel. Vi s\u00e4ger att vi inf\u00f6r krav p\u00e5 r\u00e4tt till heltid, och att cykelbud ska jobba som alla andra, mellan 8 och 17 under veckodagar. F\u00f6r det mesta skulle de inte ha n\u00e5got att g\u00f6ra. N\u00e4r m\u00e4nniskor p\u00e5 helgen vill best\u00e4lla hem mat skulle det inte finnas n\u00e5gon som kan leverera den. Exemplet \u00e4r extremt, men illustrerar po\u00e4ngen med hur d\u00e5ligt det skulle fungera att reglera arbetstiden. Marknaden skulle snabbt f\u00f6rsvinna. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 sist anst\u00e4llningstryggheten. \u00c4r det inte bra om man \u00e4r s\u00e4ker p\u00e5 att man inte kan f\u00e5 sparken om man inte jobbar tillr\u00e4ckligt h\u00e5rt? Naturligtvis \u00e4r det bra f\u00f6r den som har f\u00e5tt ett jobb. Men n\u00e4r det blir sv\u00e5rt att s\u00e4ga upp personal, blir det ocks\u00e5 mycket sv\u00e5rare f\u00f6r m\u00e4nniskor som inte har jobb att f\u00e5 ett. <\/p>\n\n\n\n

En arbetsgivare som anst\u00e4ller en person tar en risk. Det \u00e4r om\u00f6jligt att bilda sig en fullst\u00e4ndig uppfattning om hur den man vill anst\u00e4lla kommer att sk\u00f6ta sitt jobb. \u00c4r det mycket sv\u00e5rt att s\u00e4ga upp n\u00e4r anst\u00e4llningsbeslutet v\u00e4l \u00e4r fattat kommer arbetsgivaren att dra sig f\u00f6r att anst\u00e4lla. Man kommer att genomf\u00f6ra fler tester och kr\u00e4va mer utbildning och erfarenhet. Det drabbar m\u00e4nniskor som st\u00e5r l\u00e5ngt fr\u00e5n arbetsmarknaden och inte har n\u00e5gon erfarenhet eller utbildning att visa upp. <\/p>\n\n\n\n

Om vi i st\u00e4llet g\u00f6r det mycket enklare att s\u00e4ga upp personal kommer fler f\u00f6retag att bli villiga att anst\u00e4lla. Risken att dra p\u00e5 sig stora kostnader blir mindre. Det ger m\u00e4nniskor en chans. <\/p>\n\n\n\n

* <\/p>\n\n\n\n

Den andra felaktiga bilden som Losj\u00f6 Dahlstr\u00f6m f\u00f6r fram har att g\u00f6ra med gruppen som f\u00f6rs\u00f6rjer sig p\u00e5 olika bidrag. Det \u00e4r otvetydigt s\u00e5 att antalet personer som f\u00f6rs\u00f6rjs av det offentliga har minskat \u00f6ver tid. En stor f\u00f6rklaring till det \u00e4r Alliansregeringens reformer som inneb\u00e4r att arbetsf\u00f6ra m\u00e4nniskor inte l\u00e4ngre fastnade i sjukf\u00f6rs\u00e4kringar. Men det \u00e4r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 att gruppen som f\u00f6rs\u00f6rjer sig p\u00e5 bidrag har f\u00f6r\u00e4ndrats under de senaste decennierna. <\/p>\n\n\n\n

Vi har i Sverige ungef\u00e4r 1,3 miljoner m\u00e4nniskor i arbetsf\u00f6r \u00e5lder som inte kan f\u00f6rs\u00f6rja sig sj\u00e4lva, och som i st\u00e4llet lever p\u00e5 det offentliga. Strax \u00f6ver h\u00e4lften, 700 000 personer, har l\u00e5ngvarigt befunnit sig i den situationen. De kan inte f\u00f6rs\u00f6rja sig sj\u00e4lva idag, och det kunde de inte heller f\u00f6r fem \u00e5r sedan. Ungef\u00e4r h\u00e4lften \u00e4r sjuka och kan inte jobba, men resten, en bit \u00f6ver 300 000 personer, \u00e4r i arbetsf\u00f6r \u00e5lder och skulle mycket v\u00e4l kunna arbeta, om det bara fanns jobb \u00e5t dem. <\/p>\n\n\n\n

En mycket stor andel av de h\u00e4r personerna kommer fr\u00e5n andra l\u00e4nder, med mycket l\u00e4gre utbildningsniv\u00e5 \u00e4n de som \u00e4r f\u00f6dda i Sverige. Det \u00e4r ett stort problem med tanke p\u00e5 att den svenska arbetsmarknaden har l\u00e4gst andel enkla jobb, jobb som inte kr\u00e4ver h\u00f6gre utbildning \u00e4n svensk grundskola, i hela EU. F\u00f6r att f\u00e5 de h\u00e4r m\u00e4nniskorna i arbete, och l\u00f6sa utanf\u00f6rskapet, beh\u00f6ver vi allts\u00e5 betydligt fler enkla jobb. <\/p>\n\n\n\n

Om Losj\u00f6 Dahlstr\u00f6m fick best\u00e4mma skulle vi inte ha n\u00e5got Foodora, n\u00e5got Uber eats eller n\u00e5got Wolt. M\u00e5nga fler skulle tvingas leva p\u00e5 bidrag. Och m\u00e5nga fler skulle aldrig f\u00e5 en chans att komma in i samh\u00e4llet. F\u00f6r att f\u00e5 alla m\u00e4nniskor som kan arbeta i arbete skulle vi i st\u00e4llet beh\u00f6va ungef\u00e4r 70 f\u00f6retag som erbjuder samma enkla tj\u00e4nster som Foodora. D\u00e5 kan vi bryta utanf\u00f6rskapet. <\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

Aktuellt<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

”Liberalerna s\u00e4tter alltid h\u00e5rt mot h\u00e5rt”<\/strong><\/h1>\n\n\n\n

Intervju med klimat- och milj\u00f6minister Romina Pourmokhtari (L)<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Romina Pourmokhtari (L) g\u00e4stade under fredagen Lunds Universitets Politiska och Ekonomiska F\u00f6rening, LUPEF. Klimat- och milj\u00f6ministern stannade upp i EU-valskampanjen i centrala Lund f\u00f6r en intervju med Appell, innan hon \u00e5kte vidare till Malm\u00f6. – Av Malte Edman och Benjamin Bengtsson – Publicerad 3\/6\/2024<\/p>\n\n\n\n

M: Hur ska vi n\u00e5 nettonoll till 2045?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi ska n\u00e5 nettonoll till 2045 genom att ge alla som beh\u00f6ver minska sina utsl\u00e4pp f\u00f6ruts\u00e4ttningarna att g\u00f6ra det. Klimatomst\u00e4llningen sker genom miljoner och miljoner beslut som fattas i f\u00f6retag, i bolagsstyrelser och hemma vid k\u00f6ksborden i varje hush\u00e5ll, och de besluten ska vara i riktning med de som \u00e4r bra f\u00f6r klimatet. S\u00e5 vi g\u00f6r det genom att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r klimatomst\u00e4llningen, g\u00f6r det l\u00e4tt att g\u00f6ra r\u00e4tt<\/p>\n\n\n\n

Har ni gjort nog d\u00e4r? F\u00f6r det klimatpolitiska r\u00e5det kom med sin rapport i v\u00e5ras, och den var r\u00e4tt stark i sin kritik, det stod att er handlingsplan brast i konkretion, brast i saklighet. S\u00e5 har ni en plan p\u00e5 plats som \u00e4r tillr\u00e4cklig f\u00f6r 2045, eller m\u00e5ste mer p\u00e5 plats?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det m\u00e5ste alltid mer p\u00e5 plats, annars hade jag inte beh\u00f6vt ha det h\u00e4r jobbet, d\u00e5 hade jag kunnat vara milj\u00f6minister ist\u00e4llet, om vi hade varit klara. Vi har fortfarande en klimatkris, vi har inte l\u00f6st alla fr\u00e5gor, men vi \u00e4r p\u00e5 r\u00e4tt kurs, och vi \u00e4r p\u00e5 en b\u00e4ttre kurs \u00e4n vad vi var tidigare, tycker den h\u00e4r regeringen, eftersom vi v\u00e4lkomnar alla fossilfria kraftslag och l\u00e4gger om energipolitiken. Vi beh\u00f6ver alltid g\u00f6ra mer, s\u00e5 kritiken beh\u00f6ver ocks\u00e5 alltid finnas d\u00e4r, f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra politiken, s\u00e5 att den kan bli s\u00e5 bra som m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n

Men \u00e4ven om vi \u00e4r p\u00e5 r\u00e4tt kurs p\u00e5 l\u00e5ngt h\u00e5ll s\u00e5 medgav du sj\u00e4lv uppe p\u00e5 LUPEF att vi har tagit steg tillbaka, och s\u00e4rskilt vad g\u00e4ller utsl\u00e4ppen inom transportsektorn, n\u00e4r ni minskat reduktionsplikten till 6% och s\u00e4nkt bensin och dieselskatt. Kommer vi att kunna n\u00e5 etappm\u00e5let 2030?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Ja, det kommer vi att kunna, men det kommer att kr\u00e4va mycket h\u00f6gre elektrifieringstakt \u00e4n vad vi har nu, och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste vi p\u00e5 olika s\u00e4tt stimulera elektrifieringstakten i fordonsflottan p\u00e5 ett b\u00e4ttre s\u00e4tt \u00e4n vad vi har gjort hittills. Den tidigare regeringen hade ju ett bonus-malus-system som skulle bidra till elektrifieringen av fordonssektorn, det menade vi inte gav tillr\u00e4ckligt mycket effekt eftersom det kostade sju miljarder i utgifter och mest handlade om att finansiera nybilsk\u00f6p och det \u00e4r ju en ganska begr\u00e4nsad grupp som har r\u00e5d att k\u00f6pa en helt ny elbil. S\u00e5 jag \u00e4r intresserad av att stimulera andrahandsmarknaden med samma pengar och ocks\u00e5 se till att vi har laddinfrastruktur runtom i hela landet s\u00e5 att fler ser elbilar som ett alternativ s\u00e5 p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt vill jag fr\u00e4mja elbilar.<\/p>\n\n\n\n

Men samtidigt s\u00e5 st\u00e4mmer det v\u00e4l att ni d\u00e5 l\u00e4gger ert hopp till elektrifieringen d\u00e5 och ger upp den v\u00e4g vi hade innan med att bland in biodrivmedel som l\u00f6sning, bygger inte det p\u00e5 en r\u00e4tt stor teknikoptimism?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Jag skulle inte s\u00e4ga att vi l\u00e4gger allt v\u00e5rt hopp till elektrifieringen, men absolut, vi ser elektrifieringen som det fr\u00e4msta verktyget, och sk\u00e4let till det \u00e4r att elektrifieringen tar oss hela v\u00e4gen ner till noll, fordon f\u00f6r fordon. Reduktionsplikt kan bara g\u00f6ra s\u00e5 mycket, och d\u00e4r finns fortfarande fossila utsl\u00e4pp, och om det \u00e4r noll vi ska n\u00e5, d\u00e5 \u00e4r jag intresserad av nolltekniken. Men absolut, vi kommer forts\u00e4tta att beh\u00f6va br\u00e4nsleskatter, reduktionsplikt, och det har ocks\u00e5 Sverige idag, vi har br\u00e4nsleskatter och vi har reduktionsplikt.<\/p>\n\n\n\n

M: Men f\u00f6r att komma tillbaks till r\u00e5dets kritik\u2026<\/strong><\/p>\n\n\n\n

B: Kan jag hoppa in med en fr\u00e5ga<\/strong>, f\u00f6r du n\u00e4mnde laddinfrastruktur\u2026<\/strong><\/p>\n\n\n\n

M: …Okej<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Han var i ett flow h\u00e4r!<\/p>\n\n\n\n

B: \u2026 f\u00f6r du n\u00e4mnde laddinfrastruktur, och du n\u00e4mnde det \u00e4ven vid LUPEF och du sade att det n\u00e4stan g\u00e5tt f\u00f6r bra, vi har gjort v\u00e4ldigt stora framsteg i elektrifieringen, som vi inte hade r\u00e4knat med. Ser du n\u00e5gon risk med att det kan g\u00e5 f\u00f6r snabbt?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Jag ser en risk med om vi l\u00e4gger alla \u00e4gg i elektrifieringskorgen helt pl\u00f6tsligt, s\u00e5 jag t\u00e4nker p\u00e5 dieselkrisen i Europa n\u00e4r alla hade investerat s\u00e5 mycket i dieselbilar och sen m\u00e4rkte vi att det var v\u00e4ldigt skadligt och kalkylerna f\u00f6r hur mycket det p\u00e5verkar utsl\u00e4ppen var, ja, korrupta. S\u00e5 jag \u00e4r v\u00e4ldigt m\u00e5n om att vi alltid ska ha j\u00e4mf\u00f6rbara spelregler f\u00f6r olika kraftslag, v\u00e4lkomna alla tekniker, ha teknikneutralitet i s\u00e5 h\u00f6g utstr\u00e4ckning som m\u00f6jligt. Men att det g\u00e5r f\u00f6r snabbt? Nej, batteridriven bil var n\u00e5gonting man b\u00f6rjade med n\u00e4r bilen uppfanns, men sen s\u00e5 fl\u00f6g ju inte de svenska f\u00f6retagen, utan det blev ist\u00e4llet andra f\u00f6retag som inte gjorde elbilar som vann. S\u00e5 tekniken finns d\u00e4r, och v\u00e5r kapacitet att v\u00e4rna innovationen \u00e4r bra.<\/p>\n\n\n\n

Konkurrensverket tog fram en rapport p\u00e5 vissa risker med att bygga ut laddinfrastrukturen via marknaden. Det ska v\u00e4xa av sig sj\u00e4lv, och det ska finnas en organisk marknad f\u00f6r det, men sj\u00e4lva grundprodukten \u00e4r ju el, och en kilowatt \u00e4r en kilowatt, oavsett vem som s\u00e4ljer det. Det kan leda till d\u00e5lig differensiering och konkurrans mellan akt\u00f6rerna. Hur f\u00e5r man en marknad att frodas i laddinfrastruktursutbyggnaden?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 J\u00e4ttebra fr\u00e5ga. Man g\u00f6r det genom att som politiker ta ansvar f\u00f6r att infrastrukturen beh\u00f6ver finnas d\u00e4r. S\u00e5 jag arbetar exempelvis genom att som minister samla olika parter i ett rum. Kommunen, f\u00f6retaget som s\u00e4ljer ellastbilar eller vad det \u00e4r, ett lokalt elbolag, och andra i samma rum, och sen g\u00f6r man ofta de h\u00e4r satsningarna p\u00e5 laddinfrastruktur tillsammans. Det \u00e4r ofta flera parter som g\u00e5r in i satsningarna p\u00e5 varje plats, och pengarna kommer ju i stor utstr\u00e4ckning fr\u00e5n staten, pengar som exempelvis kommer fr\u00e5n klimatklivet eller s\u00e5, men ocks\u00e5 ofta en stor andel privata pengar ocks\u00e5 fr\u00e5n de h\u00e4r f\u00f6retagen, f\u00f6r de vill kunna ta creden f\u00f6r att de har gjort den h\u00e4r investeringen.<\/p>\n\n\n\n

Men hur kan d\u00e5 nya f\u00f6retag komma in p\u00e5 marknaden?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det \u00e4r ju initiativ som beh\u00f6ver tas lokalt, p\u00e5 st\u00e4lle f\u00f6r st\u00e4lle, och det \u00e4r n\u00e5gonting som g\u00e5r i r\u00e4tt riktning, men vi ser att det finns en potential att \u00f6ka takten och jag menar att tiden f\u00f6r att bygga ut infrastrukturen f\u00f6r elektrifiering av transportflottan den den \u00e4r nu, det beh\u00f6ver ske nu, och d\u00e4rf\u00f6r satsar vi \u00f6ver fyra miljarder p\u00e5 det laddinfrastruktur de kommande \u00e5ren och det \u00e4r v\u00e4ldigt mycket i kontrast till vad som har satsats innan.<\/p>\n\n\n\n

M: Klimatpolitiska r\u00e5det n\u00e4mner att det ni beslutat under 2023 kommer att \u00f6ka utsl\u00e4ppen under 2024, sen kan man f\u00e5 ner dem p\u00e5 l\u00e5ng sikt, men ni har \u00e4nnu inte presenterat de \u00e5tg\u00e4rder som skulle kompensera den utsl\u00e4pps\u00f6kning som sker p\u00e5 grund av s\u00e4nkt bensin och dieselskatt och s\u00e4nkt reduktionsplikt. Vilka \u00e4r de \u00e5tg\u00e4rderna och n\u00e4r kommer de?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Delvis har vi presenterat de \u00e5tg\u00e4rderna eftersom de \u00e4r \u00e5tg\u00e4rder som \u00e4r p\u00e5 plats redan nu, det vill s\u00e4ga, vi kommer fortsatt ha br\u00e4nsleskatter, reduktionsplikt, subventioner, elektrifiering. Fr\u00e5gan \u00e4r vilken kombination av styrmedel som ska ta oss hela v\u00e4gen till m\u00e5len. Den tidigare regeringens plan f\u00f6r det det var en stor lutning p\u00e5 reduktionsplikten, och den ledde till att Sverige k\u00f6pte upp en tredjedel av hela v\u00e4rldens produktion av HVO, och det menade vi var oh\u00e5llbart. Det var ocks\u00e5 ett av de fr\u00e4msta sk\u00e4len till att priserna gick upp s\u00e5 mycket och d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4gger vi om i reduktionsplikten. V\u00e5r tanke f\u00f6r hur vi ska kompensera f\u00f6r det \u00e4r att efter de h\u00e4r tv\u00e5 \u00e5ren s\u00e5 \u00e4r det elektrifieringen, utsl\u00e4ppshandeln och f\u00f6rhoppningsvis andra typer av verktyg som ocks\u00e5 kan in i leken tillsammans, en bred palett med flera styrmedel.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 En ytterligare kritik fr\u00e5n klimatpolitiska r\u00e5det \u00e4r att ansvaret f\u00f6r utsl\u00e4ppsminskningarna f\u00f6r att n\u00e5 etappm\u00e5let 2030 och EU:s krav p\u00e5 oss till 2030 l\u00e4ggs p\u00e5 n\u00e4sta mandatperiod. Den regering du sitter i nu, kan man v\u00e4l s\u00e4ga vann valet delvis p\u00e5 att lova s\u00e4nkta br\u00e4nslepriser och s\u00e4nkta elpriser? K\u00e4rnkraft kommer inte komma p\u00e5 plats f\u00f6rr\u00e4n om tio, femton \u00e5r. Finns det inte en risk att SD s\u00e4tter h\u00e5rt mot h\u00e5rt i n\u00e4sta val och inte kommer att acceptera n\u00e5gra \u00e5tg\u00e4rder som kommer att leda till exempelvis h\u00f6gre br\u00e4nslepriser. Vad kommer liberalernas syn vara d\u00e4r, kommer ni s\u00e4tta h\u00e5rt mot h\u00e5rt ocks\u00e5?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Liberalerna s\u00e4tter alltid h\u00e5rt mot h\u00e5rt. Vi s\u00e4tter h\u00e5rt mot h\u00e5rt i alla koalitioner vi \u00e4r med i, och driver p\u00e5 f\u00f6r att v\u00e5r politik ska f\u00e5 genomslag. Om man oroar sig f\u00f6r vad som kommer att h\u00e4nda n\u00e4sta mandatperiod d\u00e5 kan jag bara mana till att man r\u00f6star p\u00e5 partier som tar klimatfr\u00e5gan p\u00e5 stort allvar och prioriterar den, s\u00e5 som mitt parti liberalerna, men ocks\u00e5 flera partier, som lyfter upp den h\u00f6gt p\u00e5 agendan och har bra svar p\u00e5 hur vi ska l\u00f6sa fr\u00e5gan ocks\u00e5. Men jag beh\u00f6ver ju komma \u00f6verens i en koalition, och att anv\u00e4nda just h\u00f6ga br\u00e4nsleskatter och reduktionsplikt f\u00f6r att n\u00e5 m\u00e5len \u00e4r inte n\u00e5gonting jag har st\u00f6d f\u00f6r hos mina koalitionspartier.<\/p>\n\n\n\n

Ett annat perspektiv som framf\u00f6rs \u00e4r att man borde ha mer riktade \u00e5tg\u00e4rder. Om det exempelvis \u00e4r landsbygden som man m\u00e5ste kunna ta sig till jobbet med bilen p\u00e5, s\u00e5 ger en bred skattes\u00e4nkning \u00e4ven mer till folk som pendlar inom stortockholm och G\u00f6teborg, d\u00e4r kollektivtrafik finns som ett alternativ.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Precis den kritiken \u00e4r ju det vi har tagit fasta p\u00e5 – innan den har lyfts upp av andra – i v\u00e5r klimathandlingsplan. Allts\u00e5, det \u00e4r ju precis det som v\u00e5r politik bygger p\u00e5, att den klimatomst\u00e4llning som vi har nu har gjorts v\u00e4ldigt mycket p\u00e5 bekostnad av utsatta hush\u00e5ll och p\u00e5 folk som inte har samma m\u00f6jligheter att exempelvis r\u00f6ra sig omkring i en stad. S\u00e5 det h\u00e4r med att ha en mer r\u00e4ttvis klimatpolitik som inte belastar de s\u00e4rskilt utsatta hush\u00e5llen, utan att man exempelvis kan ha riktade styrmedel, att man kan ha riktade kompensationer f\u00f6r mer utsatta hush\u00e5ll, det \u00e4r ju precis det vi skriver i v\u00e5r klimathandlingsplan det \u00e4r det som har saknats tidigare.<\/p>\n\n\n\n

Ni vill inte utveckla reseavdraget mer?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Reseavdraget \u00e4r absolut ett s\u00e4tt man kan stimulera klimatomst\u00e4llning p\u00e5, nu har ju reseavdraget lagts om av andra sk\u00e4l, och \u00e4r ju inte d\u00e4r v\u00e5r fr\u00e4msta klimatpolitik ligger, utan det \u00e4r mer i elektrifiering.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att forts\u00e4tta p\u00e5 temat kollektivtrafik. Kollektivtrafikpriserna har ju ocks\u00e5 g\u00e5tt upp v\u00e4ldigt mycket, infrastrukturministern fick en fr\u00e5ga om det h\u00e4r f\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan och sade att det var regionernas ansvar, inte hans, men uppenbarligen tar ju regeringen ansvar f\u00f6r priset p\u00e5 bensin och diesel. Jag t\u00e4nker ocks\u00e5 p\u00e5 den PM som l\u00e4cktes fr\u00e5n trafikverket, d\u00e4r man har r\u00e4knat fel i sina prognoser i trettio \u00e5r och \u00f6verskattat \u00f6kningen av v\u00e4gtrafik och underskattat \u00f6kningen p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gen, och att ni, den nuvarande regeringen har tagit pengar fr\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4gsunderh\u00e5ll och satt p\u00e5 v\u00e4gunderh\u00e5ll. Borde inte j\u00e4rnv\u00e4gen upprioriteras igen?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

 \u2013 Liberalerna k\u00e4mpar f\u00f6r att j\u00e4rnv\u00e4gen ska f\u00e5 mer pengar och mer fokus i politiken, och jag tycker absolut att man ska beakta det som trafikverket har kommit fram med, att det har varit kalkyler som har varit felaktiga. Vi m\u00e4rker att det \u00e4r fler som vill anv\u00e4nda kollektivtrafiken, och att det \u00e4r fler och fler anv\u00e4ndare, och d\u00e5 m\u00e5ste man ju investera i kollektivtrafiken, s\u00e5 det \u00e4r absolut n\u00e5gonting som mitt parti jobbar f\u00f6r. Sk\u00e4len till att man har gjort satsningar i regeringen p\u00e5 v\u00e4gunderh\u00e5ll det \u00e4r inte minst f\u00f6r att vi har haft v\u00e4ldigt d\u00e5ligt underh\u00e5llna v\u00e4gar. S\u00e5 vi har haft skador, olyckor som sker p\u00e5 grund av att v\u00e5ra v\u00e4gar rasar ihop, och p\u00e5 samma s\u00e4tt som att det inte g\u00e5r att acceptera i j\u00e4rnv\u00e4gen av s\u00e4kerhetssk\u00e4l s\u00e5 finns det ett ansvar vi beh\u00f6ver ta \u00e4ven f\u00f6r biltrafiken.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4r ni \u00f6ppna f\u00f6r att se \u00f6ver det finanspolitiska ramverket i den h\u00e4r klimatkrisen vi \u00e4r i?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ja, v\u00e5rt parti \u00e4r \u00f6ppna f\u00f6r det och har drivit den fr\u00e5gan, att vi beh\u00f6ver titta p\u00e5 hur vi kan allokera m\u00e4ngderna kapital som beh\u00f6vs f\u00f6r att investera i klimatomst\u00e4llningen nu. Det skulle gynna svensk ekonomi och i slut\u00e4ndan ocks\u00e5 gynna den ekonomiska situation som vi \u00e4r i, \u00e4ven om vissa menar att det skulle kunna vara en fara att \u00f6ppna upp det finanspolitiska ramverket.<\/p>\n\n\n\n

Du \u00e4r marknadsliberal, och d\u00e5 vill man inte att staten ska v\u00e4lja vinnaren, det ska marknaden f\u00e5 g\u00f6ra, men vad g\u00e4ller k\u00e4rnkraften s\u00e5 vill man ge kreditgarantier p\u00e5 400 miljarder? \u00c4r inte det att staten g\u00e5r in och v\u00e4ljer vilken teknik vi ska ha, ist\u00e4llet f\u00f6r marknaden?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Jo, det \u00e4r att staten g\u00e5r in och hj\u00e4lper, och regeringen har beslutat sig f\u00f6r att vi beh\u00f6ver hj\u00e4lpa k\u00e4rnkraften nu, efter de h\u00e4r \u00e5ren av ha rest upp hinder, avgifter och annat lagm\u00e4ssigt tv\u00e5ng mot k\u00e4rnkraft, s\u00e5 det \u00e4r sk\u00e4let till att man nu vill kompensera f\u00f6r det. Men personligen s\u00e5 har jag alltid drivit p\u00e5 f\u00f6r att liberalerna ska vara emot kreditgarantier f\u00f6r k\u00e4rnkraften, f\u00f6r jag \u00e4r marknadsliberal och jag tror p\u00e5 marknadens spelregler, jag tycker inte man ska snedvrida spelreglerna f\u00f6r en energimarknad, utan ja, jag \u00e4r marknadsliberal. S\u00e5 det \u00e4r inte min favoritmetod.<\/p>\n\n\n\n

Kan vi ta en till, om favoritmetoder? Du fick en fr\u00e5ga uppe p\u00e5 LUPEF om tv\u00e5ng och att \u00e4ndra sin livsstil, och d\u00e5 sade du att du tror inte att vi kommer att beh\u00f6va g\u00f6ra det, men n\u00e5gra minuter innan hade du snackat om att du vill f\u00f6rbjuda bottentr\u00e5lning\u2026<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Ja precis!<\/p>\n\n\n\n

\u2026s\u00e5 det \u00e4r inte riktigt en marknadsl\u00f6sning, det h\u00e4r \u00e4r v\u00e4l att man s\u00e4ger att det h\u00e4r kan vi inte syssla med, det h\u00e4r m\u00e5ste vi f\u00f6rbjuda?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Absolut, om man tittar till fisket och ser vad bottentr\u00e5lning \u00e4r, d\u00e5 \u00e4r ju det i princip som att hundra personer skulle ha var sitt privatjet som g\u00e5r konstant, utan att de flyger n\u00e5gonstans, utan bara st\u00e5r och bolmar ut koldioxid. Det \u00e4r i princip vad tr\u00e5lningen g\u00f6r f\u00f6r v\u00e5ra hav, och det tror jag att r\u00e4tt m\u00e5nga r\u00e4tt s\u00e5 snabbt skulle reagera emot. Men n\u00e4r man pratar om f\u00f6rbud och reglering av olika slag, d\u00e5 blir det ofta r\u00e4tt f\u00f6renklat, det blir ska vi ha ett f\u00f6rbud eller inte? P\u00e5 olika s\u00e4tt kan man styra bort saker som \u00e4r skadliga, exempelvis genom krav som stegras \u00e5r f\u00f6r \u00e5r, eller andra modeller som EU anv\u00e4nder sig av, och de tycker jag \u00e4r v\u00e4ldigt bra f\u00f6r att styra marknaden eller styra m\u00e4nniskan i r\u00e4tt riktning.<\/p>\n\n\n\n

Intervju: Malte Edman och Benjamin Bengtsson<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Foto: Benjamin Bengtsson<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n

Appell och LPPES \u00e4r politiskt och religi\u00f6st obundna, st\u00e4llningstaganden i artiklar \u00e4r skribenternas egna och ej f\u00f6reningens.<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Aktuellt<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Intervju med Folklistan inf\u00f6r EU-valet<\/strong><\/h1>\n\n\n\n

Med Jan Emanuel och Sara Skyttedal<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"\/<\/figure>\n\n\n\n

Folklistans toppnamn minuter innan intervjun. I diskussion med studentf\u00f6reningen Ateneum. 2024-06-05. Bild: Benjamin Bengtsson<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Vad \u00e4r folklistan kortfattat?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jan Emanuel: Det \u00e4r en valsamverkan d\u00e4r man fokuserar p\u00e5 tio fr\u00e5gor. Man fokuserar p\u00e5 m\u00f6jligheterna att samarbeta f\u00f6r folkets skull i st\u00e4llet f\u00f6r att s\u00f6ka konflikter partier emellan.<\/p>\n\n\n\n

En hel del studenter uppfattar Folklistan som ett oseri\u00f6st projekt. Vad s\u00e4ger ni till dem?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

J: Nej, men det \u00e4r ju ett klassiskt s\u00e4tt att motarbeta n\u00e5gon. Att f\u00f6rneka, att f\u00f6rl\u00f6jliga, men s\u00e5 har man ju gjort med v\u00e4ldigt m\u00e5nga politiska krafter genom tiderna och det har alltid slutat med – eller ja kanske inte alltid – men m\u00e5nga g\u00e5nger slutat med att den som har f\u00f6rl\u00f6jligat och f\u00f6rminskat har varit den som inte bett om urs\u00e4kt \u2013 f\u00f6r de g\u00f6r de ju s\u00e4llan \u2013, men den som f\u00f6rlorat har det.<\/p>\n\n\n\n

Ni kanske menar de i pressen? Medierapporteringen har varit ganska ifr\u00e5gas\u00e4ttande kring Folklistan, projektet har skapat en hel del misst\u00e4nksamhet. \u00c4r inte det med r\u00e4tta?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

J: I detta fall s\u00e5 \u00e4r det ju inte som att jag och Sara \u00e4r helt ok\u00e4nda f\u00f6r dem och under de senaste tjugo \u00e5ren s\u00e5 har v\u00e4l inte jag varit b\u00e4stis med kolumnister och journalister. De vet ju precis vad jag st\u00e5r f\u00f6r. Jag har sagt samma sak i tjugo \u00e5r och de har f\u00f6rs\u00f6kt motarbeta det s\u00e5 mycket de orkat, men jag har bara fortsatt. Den dagen ingen bryr sig, n\u00e4r du inte f\u00e5r n\u00e5gra ov\u00e4nner, d\u00e5 tycker du inte heller n\u00e5gonting, d\u00e5 st\u00e5r du inte f\u00f6r n\u00e5got.<\/p>\n\n\n\n

Jag ska f\u00f6rs\u00f6ka involvera er b\u00e5da s\u00e5 jag g\u00e5r vidare till lite EU fr\u00e5gor. Anonymitet p\u00e5 n\u00e4tet har varit p\u00e5 tapeten ganska l\u00e4nge p\u00e5 EU niv\u00e5 och nyligen fick det \u00e4ven en skjuts i Sverige efter TV4 granskningen av SDs kommunikationsavdelning. Vad tycker ni om anonymitet p\u00e5 n\u00e4tet?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Sara Skyttedal: Jag s\u00e5g nyligen att liberalerna ville f\u00f6rbjuda det helt och h\u00e5llet och ha typ BankID f\u00f6r sociala medier.<\/p>\n\n\n\n

Jag tror det var Socialdemokraterna, men ja, Liberalerna \u00e4r v\u00e4l ocks\u00e5 n\u00e4stan d\u00e4r.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

S: Ja, det kan l\u00e5ta bra i praktiken, men jag tror att m\u00e5nga ocks\u00e5 tycker att det \u00e4r en av internets f\u00f6rdelar, att det \u00e4r s\u00e5 fritt, och det \u00e4r v\u00e4l klart att det mesta som vi har i livet har en bra och en d\u00e5lig version. Detta riskerar nog att kasta ut v\u00e4ldigt mycket av det som \u00e4r positivt med n\u00e4tet ocks\u00e5 om man reglerar det p\u00e5 det s\u00e4ttet.<\/p>\n\n\n\n

J: Det \u00e4r inte alltid en kreativ l\u00f6sning att ropa p\u00e5 f\u00f6rbud.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga menar ju dock att detta \u00e4r det enda s\u00e4ttet f\u00f6r att komma \u00e5t vissa problem s\u00e5 som desinformation eller barnpornografi etc. eftersom \u00e4ven spridare av s\u00e5dant skulle beh\u00f6va identifiera sig.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

S: Det \u00e4r ju ocks\u00e5 de som f\u00f6respr\u00e5kar ID f\u00f6r att titta p\u00e5 porr p\u00e5 n\u00e4tet till exempel och jag tror m\u00e5nga skulle k\u00e4nna sig obekv\u00e4ma och tycka att det \u00e4r jobbigt med att vi samlar in information om s\u00e5dana preferenser. <\/p>\n\n\n\n

Jo visst, det kanske \u00e4r jobbigt, men det skulle inte hj\u00e4lpa d\u00e5?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

S: Nej, jag tror faktiskt inte det. Jag menar det finns ju delar av internet som \u00e4r lite sv\u00e5rtillg\u00e4ngligt av andra sk\u00e4l och det \u00e4r tyv\u00e4rr d\u00e4r det l\u00e4r frodas d\u00e5, men det \u00e4r klart att man ska g\u00f6ra s\u00e5 mycket man kan, men att g\u00f6ra s\u00e5 att det g\u00e5r ut \u00f6ver vanliga m\u00e4nniskors integritet p\u00e5 n\u00e4tet \u00e4r v\u00e4ldigt or\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Socialdemokraterna har det d\u00e4r \u201dchat-control\u201d f\u00f6rslaget\u2026<\/strong><\/p>\n\n\n\n

S: Precis! Jag har varit med och rivit upp det!<\/p>\n\n\n\n

\u2026 vad tycker ni om \u201dchat-control\u201d?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

S: <\/strong>Det \u00e4r skit!<\/p>\n\n\n\n

Vad tror du Emanuel, vad tycker du om \u201dchat-control\u201d?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

J: Allts\u00e5 s\u00e5h\u00e4r\u2026 innan jag kan s\u00e4ga att det \u00e4r helt skit s\u00e5 m\u00e5ste jag veta mer om helheten i det. Antingen \u00e4r det formulerat p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att det inte g\u00e5r att f\u00f6rst\u00e5 helheten, eller s\u00e5 beh\u00f6ver jag helt enkelt lite mer tid f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5. Av det som jag har f\u00f6rst\u00e5tt s\u00e5 k\u00e4nns det inte alls som om det \u00e4r \u00e5t det h\u00e5llet vi ska g\u00e5 i huvud taget.<\/p>\n\n\n\n

Ni verkar ju vara emot f\u00f6rbud som politisk l\u00f6sning n\u00e4stan oavsett sakfr\u00e5ga. Jag t\u00e4nker p\u00e5 fr\u00e5gan om utfiskning av \u00f6stersj\u00f6n. N\u00e4r vi p\u00e5 Appell pratade med Romina Pourmokhtari f\u00f6rra veckan s\u00e5 var hon inne p\u00e5 att helt enkelt f\u00f6rbjuda vissa fiskemetoder (tr\u00e5lning) p\u00e5 EU niv\u00e5, eftersom det \u00e4r s\u00e5 illa. Hur t\u00e4nker ni? Kan vi fixa fisket utan f\u00f6rbud?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

J: Vi lever i en kommersiell v\u00e4rld. Anledningen till varf\u00f6r det l\u00e4ggs ner miljardbelopp p\u00e5 att bygga tr\u00e5lare \u00e4r f\u00f6r att det g\u00e5r att tj\u00e4na massor av pengar p\u00e5 det. Om man stryper m\u00f6jligheten att g\u00f6ra pengar p\u00e5 det, det vill s\u00e4ga typ \u201dDet h\u00e4r \u00e4r er fiskekvot\u201d. Ja, d\u00e5 kommer de aldrig tj\u00e4na n\u00e5gra pengar p\u00e5 det. De kommer g\u00e5 i konkurs, men det \u00e4r ocks\u00e5 det vi vill att de ska g\u00f6ra. De ska ju f\u00f6rsvinna. Men att bara komma in med ett rakt f\u00f6rbud, det \u00e4r fel v\u00e4g att g\u00e5. Det \u00e4r s\u00e5 enkelt att s\u00e4ga \u201dF\u00f6rbjud skiten, bara st\u00e4ng ner det!\u201d, men det kr\u00e4vs mer \u00e4n s\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Funkar n\u00e5got liknande f\u00f6r k\u00f6ttindustrin d\u00e5? Med alla problem som finns d\u00e4r\u2026<\/strong><\/p>\n\n\n\n

S: <\/strong>Men d\u00e4r vill vi ju f\u00f6rbjuda import av k\u00f6tt som inte uppr\u00e4tth\u00e5ller EU:s regelverk, f\u00f6r det \u00e4r ju s\u00e5 att EU tyv\u00e4rr har en alldeles f\u00f6r l\u00e5g djurskyddslagstiftning, men inte ens den lever alla l\u00e4nder upp till. Kan man inte ens f\u00f6lja den gemensamt satta l\u00e5ga standarden, d\u00e5 ska man inte ha tillg\u00e5ng till den svenska marknaden och det \u00e4r ju ett f\u00f6rbud av import av k\u00f6tt\u2026<\/p>\n\n\n\n

J: Ja och sen ska man ju s\u00e4ga som s\u00e5 att: n\u00e4r \u00e4r f\u00f6rbud ganska bra d\u00e5? Ja, men v\u00e5ldt\u00e4kt, jag tycker det \u00e4r en ganska bra sak att f\u00f6rbjuda. Att m\u00f6rda folk? Ja, faktiskt. Drar man ut p\u00e5 det h\u00e4r, n\u00e4r n\u00e5gonting g\u00e5r ut \u00f6ver en individ s\u00e5 att individen blir utsatt f\u00f6r ett lidande mot sin egen vilja, ja d\u00e4r tycker jag att det \u00e4r ganska bra med f\u00f6rbud\u2026<\/p>\n\n\n\n

Och d\u00e5 r\u00e4knar vi med kor och andra djur ocks\u00e5\u2026<\/strong><\/p>\n\n\n\n

J: Ja, exakt s\u00e5! F\u00f6r en kossa \u00e4r just en individ. En kossa kan lida, en kossa kan k\u00e4nna och det \u00e4r v\u00e5ran f\u00f6rbannade plikt som m\u00e4nniskor att s\u00e4tta regler s\u00e5 att s\u00e5 inte blir fallet. Det \u00e4r v\u00e5r plikt, i existensen!<\/p>\n\n\n\n

Vad s\u00e4ger du till de som st\u00e4ller sig emot hela konceptet med djurh\u00e5llning. Att det inte alls \u00e4r upp till oss att se till att de inte lider. F\u00f6r det \u00e4r vi sj\u00e4lva som startat slakterier och djurfarmar fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan. Ifall vi verkligen bryr oss, varf\u00f6r avskaffar vi bara inte dessa helt och h\u00e5llet?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

J: Jo, men om man t\u00e4nker s\u00e5h\u00e4r, och nu g\u00e5r vi nog \u00f6ver till filosofi d\u00e5, men om vi t\u00e4nker att vi vill ha g\u00e5rdsslakterier, d\u00e5 vill vi ha frig\u00e5ng p\u00e5 kor s\u00e5 att de kan springa fritt och s\u00e5 de g\u00e5r att h\u00e5lla \u00f6ver vintern. D\u00e5 kan man s\u00e4ga som s\u00e5 att den h\u00e4r kossan eller tjuren, oavsett djur, som d\u00e5 f\u00e5tt gett utlopp f\u00f6r sitt naturliga beteende under x antal \u00e5r faktiskt har f\u00e5tt uppleva den lycka som det \u00e4r att faktiskt \u00e4r att f\u00e5 leva i frihet tills livets slut. D\u00f6den \u00e4r inget lidande. Om jag skjuter dig nu, s\u00e5 lider du ju inte, ja du f\u00f6rst\u00e5r. \u00c4r det b\u00e4ttre f\u00f6r denna kossan att f\u00e5tt existera i huvud taget eller ej? Jag tycker det \u00e4r b\u00e4ttre att kunna \u00e4ta k\u00f6tt med gott samvete, d\u00e4r man vet att djuret inte utsatts f\u00f6r lidande och djuret haft ett bra liv. Jag vill kunna \u00e4ta k\u00f6tt, men med gott samvete. Och det \u00e4r det som skiljer. Jag \u00e4r inte emot d\u00f6den som s\u00e5dan, utan lidandet. <\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga skulle nog h\u00e5lla med, men ska k\u00f6tt helt enkelt bli en lyxprodukt d\u00e5? F\u00f6r en effekt av att markant h\u00f6ja standarden och kraven s\u00e5 som ni vill f\u00f6r b\u00e5de fiske och i k\u00f6ttindustrin \u00e4r att produkten kommer bli avsev\u00e4rt dyrare. \u00c4r det helt enkelt f\u00f6r billigt med k\u00f6tt?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

S: Vi har ju relativt h\u00f6ga krav i Sverige, men i och med att vi har l\u00e4gre krav i resten av EU g\u00f6r ju att man k\u00e4nner sig tvungen att konkurrera genom att runda av vid h\u00f6rnen. Jag tror att om vi st\u00e4ller h\u00f6gre krav p\u00e5 de andra s\u00e5 kommer vi skapa en b\u00e4ttre konkurrens situation \u00e4ven f\u00f6r svenska b\u00f6nder. Det \u00e4r klart att man m\u00e5ste betala f\u00f6r det man vill ha. Du kanske inte kommer kunna f\u00e5 billigt k\u00f6tt fr\u00e5n Danmark l\u00e4ngre, men d\u00e5 slipper du ju ocks\u00e5 k\u00f6pa k\u00f6tt fr\u00e5n en gris som har blivit av med svansen den v\u00e4xte upp.<\/p>\n\n\n\n

J: Jag tror ocks\u00e5 att\u2026utifr\u00e5n hur du ser p\u00e5 n\u00e5gonting s\u00e5 formar det ju din syn. N\u00e4r du s\u00e4ger \u201dSka k\u00f6tt vara en lyxprodukt?\u201d vad l\u00e4gger vi i begreppet? Nu \u00e4ter vi skattefinansierat k\u00f6tt. Det vill s\u00e4ga att s\u00e5 som det nu ser ut med de jordbruksst\u00f6d som finns s\u00e5 h\u00e5ller vi en sjuk n\u00e4ring under armarna, med skatteresurser. Om vi tar bort dem; det \u00e4r inte s\u00e5 att det blir en lyxprodukt d\u00e5, utan det \u00e4r marknaden som s\u00e4ger att det h\u00e4r \u00e4r vad det kostar om du ska k\u00e4ka den d\u00e4r produkten och det \u00e4r v\u00e4l ganska sunt? <\/p>\n\n\n\n

Det finns ju vissa som skulle argumentera f\u00f6r att m\u00f6jligheter till att k\u00f6pa vissa varor inte borde bli en klassfr\u00e5ga. K\u00f6tt \u00e4r kanske en av dem? Det \u00e4r kanske inte bara de rika som ska kunna \u00e4ta fl\u00e4skfil\u00e9\u2026<\/strong><\/p>\n\n\n\n

J: Ja, eller bil. Ska alla ha r\u00e5d med en bil? Ja det finns ju massor\u2026 Klart att k\u00f6ttet kommer bli dyrare, men det betyder ju inte att det kommer bli en lyxprodukt. Jag menar, \u00e4r \u00f6l en lyxprodukt?<\/p>\n\n\n\n

S: Framf\u00f6r allt kommer vi f\u00e5 fler svenska k\u00f6ttproducenter d\u00e5 konkurrensen f\u00f6r dem f\u00f6rsvinner. Det \u00e4r n\u00e5got som skulle vara bra f\u00f6r Sverige, f\u00f6r v\u00e5ran sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjningsgrad av livsmedel och s\u00e4kra s\u00e5 att vi har ett bra totalf\u00f6rsvar ocks\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

J: Och f\u00f6renkla reglementet s\u00e5 att det inte blir skitsv\u00e5rt att ha g\u00e5rdsslakteri till exempel.<\/p>\n\n\n\n

Jag tror vi f\u00e5r g\u00e5 vidare. Folklistan vill se mer st\u00f6d till Ukraina om jag f\u00f6rst\u00e5tt det r\u00e4tt.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

S: Ja, absolut.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4r det rent av s\u00e5 att vi b\u00f6r bel\u00e5na oss (EU) f\u00f6r att kunna st\u00f6dja Ukraina \u00e4nnu mer?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

J: Jag kan bara svara f\u00f6r mig sj\u00e4lv s\u00e5 jag l\u00e5ter Sara b\u00f6rja.<\/p>\n\n\n\n

S: Haha okej, men s\u00e5 h\u00e4r, jag tycker att det \u00e4r f\u00f6rdragsvidrigt med gemensam bel\u00e5ning. Det har gjorts den h\u00e4r mandatperioden f\u00f6r att f\u00e5 till coronafonden. Jag tycker att vi ska st\u00f6dja Ukraina och forts\u00e4tta g\u00f6ra det s\u00e5 l\u00e4nge det beh\u00f6vs, allts\u00e5 s\u00e5 l\u00e4nge Ryssland forts\u00e4tter sitt anfallskrig, men det betyder inte att jag tycker att vi ska bryta mot f\u00f6rdragen. Det finns ett f\u00f6rbud mot gemensam bel\u00e5ning som jag tycker vi ska h\u00e5lla. Vi borde inte brutit mot det n\u00e4r vi gjorde coronafonden.<\/p>\n\n\n\n

Hade du n\u00e5got p\u00e5 den (riktar mikrofonen mot Jan Emanuel)?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

J: Nej, jag h\u00e5ller med Sara.<\/p>\n\n\n\n

En sista fr\u00e5ga. Lund har – precis som andra universitetsst\u00e4der i Sverige och Europa \u2013 haft demonstrationer i samband med Israel-Palestina konflikten, d\u00e4r krav st\u00e4llts p\u00e5 universitetet att g\u00f6ra ett tydligt st\u00e4llningstagande i fr\u00e5gan. Vad tycker ni universitetet ska g\u00f6ra? Hur ser ni p\u00e5 universitetens roll i relation till politiken?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

J: Universitetens roll \u00e4r att skola \u2013 inte i vad som \u00e4r r\u00e4tt och fel \u2013 utan p\u00e5 s\u00e5dant s\u00e4tt att man l\u00e4r sig t\u00e4nka och ifr\u00e5gas\u00e4tta. Universiteten ska \u00e4ven ge en utbildning som gagnar landet. Det sista vi vill ha \u00e4r institutioner som ska ge ut kunskap i vad som \u00e4r r\u00e4tt och fel, s\u00e5 att det blir n\u00e5gon form av PK utbildning. Det \u00e4r\u2026 jag ska inte s\u00e4ga att det \u00e4r underg\u00e5ngen, men det \u00e4r p\u00e5 v\u00e4gen dit.<\/p>\n\n\n\n

Vissa som inte h\u00e5ller med kanske skulle inflika att bildningsv\u00e4sendet redan \u00e4r politiserat och att det demonstranterna vill inte \u00e4r att politisera, utan snarare bara \u00e4ndra riktning p\u00e5 den politisering som redan existerar i dagens status quo. Vad tror du om det?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

J: Om man vill h\u00e5rdra allting s\u00e5 visst, okej, s\u00e5 h\u00e4r: tycker du om demokrati?<\/p>\n\n\n\n

Visst!<\/strong><\/p>\n\n\n\n

J: Ja, men det \u00e4r ju politik. D\u00e5 har du ju tagit politisk st\u00e4llning. Men att dra det dit\u2026<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n

Intervju och bild: Benjamin Bengtsson<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n\n\n\n\n

Aktuellt<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

\u201dSk\u00f6nhet \u00e4r idag en bristvara\u201d \u2013 Intervju med arkitekturupprorets Mikael Diamant<\/h1>\n\n\n\n
\"\"
Domkyrkoplatsen i Lund. Till v\u00e4nster Liberiet, en av Lunds medeltida byggnader. I bakgrunden en klassisk byggnad som inhyser Caf\u00e9 Ariman. I f\u00f6rgrunden domkyrkoforum, vinnare av Sveriges arkitekters Kasper Sahlin-pris \u00e5r 2012<\/sub><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Arkitekturupproret startade \u00e5r 2014 som en facebooksida och blev 2016 en id\u00e9ell f\u00f6rening. Facebooksidan samlar idag 67 000 f\u00f6ljare. Appell har tr\u00e4ffat en av upprorets initiativtagare och f\u00f6rgrundsgestalter Mikael Diamant f\u00f6r en intervju om r\u00f6relsens kamp f\u00f6r vackrare arkitektur.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Sk\u00f6nhet \u00e4r idag en bristvara!<\/p>\n\n\n\n

Arkitekturuproret har lyckats <\/strong>f\u00e5 upp fr\u00e5gan om hur det byggs p\u00e5 den politiska dagordningen, n\u00e4r jag n\u00e5r honom \u00f6ver l\u00e4nk f\u00f6r v\u00e5r intervju \u00e4r Mikael dock snabb med att p\u00e5peka att arkitekturupproret \u00e4r en politiskt obunden f\u00f6rening. \u00c4ven om individuella stilar kan ha slagsida s\u00e5 \u00e4r traditionen n\u00e5got alla kan anamma, dock kan det vara k\u00e4nsligt.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Om jag pratar med moderater \u00e4r det inget som helst problem, men p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt s\u00e5 har det h\u00e4r blivit k\u00e4nsligt f\u00f6r en del p\u00e5 v\u00e4nsterkanten, framf\u00f6rallt tror man att det h\u00e4r har n\u00e5gonting med nationalism att g\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n

I G\u00f6teborg d\u00e4remot, d\u00e4r det finns beslut p\u00e5 att det ska byggas i \u201cklassisk, traditionell stil\u201d, \u00e4r det de styrande socialdemokraterna som har varit p\u00e5drivande i fr\u00e5gan. Beslutet har av kritiker kallats populistiskt, men f\u00f6rsvaras av f\u00f6respr\u00e5kare som demokratiskt, och det visar att den som anammar den klassiska arkitekturen i politiken kan ha mycket att vinna. Att bygga traditionellt \u00e4r allts\u00e5 inte en h\u00f6ger-v\u00e4nster fr\u00e5ga, och handlar inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis om konservatism.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det h\u00e4r \u00e4r det mest progressiva humanistiska du kan g\u00f6ra, att skapa vackra milj\u00f6er f\u00f6r alla m\u00e4nniskor, inte bara f\u00f6r de som har r\u00e5d som kan k\u00f6pa det!<\/p>\n\n\n\n

Mikael lyfter att hans egna bakgrund har varit till viss nytta i den ibland h\u00e4tska debatten, d\u00e4r f\u00f6respr\u00e5kande f\u00f6r traditionell arkitektur ibland har likst\u00e4llts med bak\u00e5tstr\u00e4vande och h\u00f6gernationalism. M\u00e5nga av upprorets f\u00f6retr\u00e4dare har utl\u00e4ndsk bakgrund, och det har kanske att g\u00f6ra med att de anklagelserna d\u00e5 inte biter.<\/p>\n\n\n\n

Mikael sj\u00e4lv \u00e4r 43 \u00e5r<\/strong> och f\u00f6dd i D\u00f6derhult i Sm\u00e5land till en svensk pappa och en invandrad mamma av judisk b\u00f6rd, men uppvuxen i Sollentuna centrum i Stockholm. Han bor numera i Djursholm \u2013 \u201ch\u00e4r kommer m\u00e5nga f\u00f6rdomar, f\u00f6r att jag heter Diamant i efternamn!\u201d \u2013 men bodde \u00e5tta \u00e5r i ett radhus i Akalla, som klassas som ett av Sveriges utsatta omr\u00e5den. Efter att ha l\u00e4st samh\u00e4llsplaneringslinjen p\u00e5 gymnasiet och jobbat som brevb\u00e4rare ett tag b\u00f6rjade han l\u00e4sa sociologi p\u00e5 Stockholms universitet. Han inriktade sig f\u00f6rst p\u00e5 barnsociologi, men skrev sin uppsats om assimilering och socialdikotomisering i invandrarsamh\u00e4llen.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Socialantropologi \u00e4r egentligen ett av mina fr\u00e4msta intressen, inte arkitektur.<\/p>\n\n\n\n

Intresset f\u00f6r arkitektur mognade gradvis under hans ungdom. N\u00e4r han \u00e5kte in till stan f\u00f6r att spela lasergame med sina kompisar noterade de att de tyckte att \u201calla gamla hus var fina, och alla nya hus fula, f\u00f6r att anv\u00e4nda den enkla terminologin\u201d. Det skar sig med vad han fick l\u00e4ra sig n\u00e4r han l\u00e4ste historia, om hur Sverige g\u00e5tt fr\u00e5n ett fattigt men v\u00e4lsk\u00f6tt land till en rik nation.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Hur kommer det sig att vi kunde uppf\u00f6ra helt fantastiskt vackra byggnader d\u00e5, inte bara i Stockholm, utan i Norrlands inland. Folkskolebyggnader, kyrkor, folkets hus, vad som helst!<\/p>\n\n\n\n

Insikten att det g\u00e5r att bygga vackert \u00e4ven idag v\u00e4xte fram i samband med de sociala mediernas int\u00e5g, d\u00e5 fler och fler konkreta exempel uppkom p\u00e5 nya byggnader i klassisk stil. Mikael startade sidan nyproduktion i klassisk tradition, som samlar exempel p\u00e5 projekt fr\u00e5n olika l\u00e4nder och diskuterar dem ur ett kritiskt perspektiv, samt visar att de \u00e4r m\u00f6jliga. Ett \u00e5r senare startades arkitekturupproret p\u00e5 initiativ av en medlem i Sk\u00e5ne, och Mikael blev spr\u00e5kr\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 De \u00e4r tv\u00e5 ben p\u00e5 samma kropp, och b\u00e5da beh\u00f6vs.<\/p>\n\n\n\n

Arkitekturupproret syftar till<\/strong> att de som \u00e4r maktl\u00f6sa \u00f6ver hur det byggs ska ta makten ifr\u00e5n de som nu har den. Mikael liknar tillv\u00e4gag\u00e5nss\u00e4ttet vid vad som f\u00f6respr\u00e5kas i boken Rules for Radicals<\/em> fr\u00e5n 1971 av den amerikanska aktivisten Saul Alinsky, som var verksam bland annat i den antirasistiska kampen. D\u00e5 m\u00e4nniskor f\u00e5r upp \u00f6gonen f\u00f6r att de inte \u00e4r ensamma i sin uppfattning om att vad som byggs \u00e4r fult, och att det g\u00e5r att bygga annorlunda, uppkommer fr\u00e5gan om varf\u00f6r det inte byggs annorlunda<\/p>\n\n\n\n

Det finns enligt Mikael inga rationella sk\u00e4l till fulheten \u2013 vilket han framh\u00e4ver att han likt de flesta f\u00f6rst antog \u2013 dess orsak \u00e4r ideologisk. Det handlar inte om byggkostnader eller giriga byggherrar, som alltid velat vinstmaximera, utan om att \u201carkitekterna vill att det ska se ut s\u00e5 h\u00e4r.\u201d Det framg\u00e5r d\u00e5 nya traditionella byggnader planera och uppf\u00f6rs och visar sig vara m\u00f6jliga och l\u00f6nsamma.<\/p>\n\n\n\n

 \u2013 De enda som \u00e4r emot det \u00e4r arkitektk\u00e5ren, ingen annan.<\/p>\n\n\n\n

Svaret p\u00e5 att det byggs s\u00e5 fult \u00e4r enligt Mikeal att arkitektk\u00e5ren \u00e4r inskolade i vad han brett kallar den modernistiska arkitekturideologin, som varit f\u00f6rh\u00e4rskande sedan andra v\u00e4rldskriget, och br\u00e4nnm\u00e4rkt alla alternativ. Modernismen vurmar f\u00f6r nyskapande och skyr tillbackablickar, det vikitigaste attributet f\u00f6r att f\u00e5 arkitektkollegornas ber\u00f6m \u00e4r \u00e4r inte att en byggnad fungerar v\u00e4l, anses vacker eller uppskattas av allm\u00e4nheten, utan att den \u00e4r originell<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Man har en v\u00e4ldigt nedl\u00e5tande attityd mot slutkonsumenten.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en attityd som \u00e4r l\u00e4ttare att komma undan med i just den branschen, d\u00e5 konsumenten har sv\u00e5rt att p\u00e5verka, och m\u00e5ste ta stor h\u00e4nsyn till andra faktorer \u00e4n sk\u00f6nhet, s\u00e5som ekonomi och l\u00e4ge. Mikeal \u00e4r tydlig med att skulden fr\u00e4mst ligger p\u00e5 arkitektk\u00e5ren, inte p\u00e5 h\u00f6ga byggkostnader och giriga byggherrar. De har alltid har velat vinstmaximera \u2013 alla europas vackra st\u00e4der byggdes p\u00e5 spekulation \u2013 och de kan antingen erbjuda ett merv\u00e4rde i form av sk\u00f6nhet, eller pressa priserna. D\u00e5 de har f\u00e5 klassiska arkitekter att tillg\u00e5 satsar de p\u00e5 det senare.<\/p>\n\n\n\n

Sk\u00f6nhet spelar roll, och allting pekar p\u00e5 att m\u00e4nniskor i allm\u00e4nhet f\u00f6redrar det klassiska, inte bara opinionsunders\u00f6kningar utan \u00e4ven konsumentbettende. Desto friare en marknaden p\u00e5 bost\u00e4der \u00e4r, och desto friare m\u00e4nniskor \u00e4r att bry sig just om sk\u00f6nhet \u2013 vilket ofta \u00e4r hur rika de \u00e4r \u2013 desto mer klassiskt blir det. Det m\u00e4rks inte minst i innerst\u00e4derna p\u00e5 platser som Stockholm och Lund, d\u00e4r sextiotalshus g\u00e5r f\u00f6r miljonrabbatter j\u00e4mf\u00f6rt med sekelskiftesbyggnader.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Smaken \u00e4r inte subjektiv, den \u00e4r v\u00e4ldigt objektiv.<\/p>\n\n\n\n

Vad \u00e4r det d\u00e5 som g\u00f6r en vacker byggnad vacker och en ful byggnad ful?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Mikael h\u00e4rleder v\u00e5r sk\u00f6nhetsuppfattning ur m\u00e4nniskans biologi.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 I grund och botten \u00e4r vi savannvarelser, och n\u00e4r vi st\u00e4llde oss p\u00e5 tv\u00e5 ben var bland det viktigaste f\u00f6r oss att f\u00e5 \u00f6versikt \u00f6ver v\u00e5r milj\u00f6, allts\u00e5 att milj\u00f6n \u00e4r l\u00e4sbar. Vi trivs n\u00e4r n\u00e5got \u00e4r l\u00e4sbart, det f\u00e5r oss att slappna av. Det geniala med den klassiska arkitekturen \u00e4r att den \u00e4r b\u00e5de l\u00e4sbar och stimulerande p\u00e5 samma g\u00e5ng, d\u00e4r har du nyckeln till att vi tycker om den s\u00e5 mycket\u201d<\/p>\n\n\n\n

Den klassiska fasadindelningen best\u00e5r av en tydligt markerad sockelv\u00e5ning, ett mittparti och ett takparti. Den har d\u00e4rmed en b\u00f6rjan en mitt och ett slut som g\u00f6r den tydligt l\u00e4sbar. F\u00f6nstrena p\u00e5 takpartiet \u00e4r ofta mindre, f\u00f6r att markera avslut, och den mer grundade sockelv\u00e5ningen i botten hj\u00e4lper g\u00e5ende att h\u00e5lla blicken rak.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

F\u00f6nstrena p\u00e5 en klassisk fasad \u00e4r varken ordnade i en monoton symmetri eller huller om buller, utan \u00e4r ordnade i delsymetrier och i symetripar, vilket g\u00f6r fasaderna stimulerande utan att l\u00e4sbarheten g\u00e5r f\u00f6rlorad. Om f\u00f6nstren alla har samma form och \u00e4r ordnade i en radda s\u00e5 uppn\u00e5r de detta genom variationer i f\u00f6nsterfodret, vilket \u00e4r dekorationerna \u00f6ver, under och vid sidan av f\u00f6nstren, som ramar in dem och dessutom ger fasaden ett djup. Det finns alltid avvikelser, men denna generella mall har g\u00e4llt sedan femtonhundratalet och fram\u00e5t, oberoende av stil.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 G\u00e5 ut och kolla och du kommer att se det p\u00e5 alla klassiska byggnader oavsett n\u00e4r de \u00e4r byggda<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Sk\u00f6nhetsupplevelsen \u00e4r instinktiv och omg\u00e5ende<\/strong>, och bygger enligt Mikael p\u00e5 att hj\u00e4rnan kan f\u00f6rst\u00e5 en byggnad.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det ser man ocks\u00e5 p\u00e5 hur m\u00e4nniskor r\u00f6r sig i klassiska milj\u00f6er, man strosar l\u00e5ngsamt, f\u00f6r att man k\u00e4nner sig trygg. Man tittar inte n\u00f6dv\u00e4ndigvis p\u00e5 byggnaderna, men man strosar f\u00f6r att man har koll. Vad modernism g\u00f6r \u00e4r att du hastar, f\u00f6r dess byggnader \u00e4r ofta feldimensionerade och sv\u00e5rl\u00e4sta, och det stressar oss undermedvetet. <\/p>\n\n\n\n

Mikael har delat sin sk\u00e4rm <\/strong>f\u00f6r att visa exempel p\u00e5 klassiska fasader, och \u00f6verg\u00e5r nu till modernistiska.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det h\u00e4r \u00e4r den senare modernismen, den h\u00e4r byggnaden kan inte din hj\u00e4rna l\u00e4sa av. Det finns inga som helst symmetripar, f\u00f6nstren \u00e4r placerade huller om buller, de \u00e4r olika stora. Det finns ingen tydlig b\u00f6rjan och slut p\u00e5 byggnaden och det finns inget mittenparti, och den \u00e4r feldimensionerad generellt, det \u00e4r en f\u00f6r stor klump, man har inte delat upp den h\u00e4r byggnaden p\u00e5 n\u00e5got tydligt s\u00e4tt. Den h\u00e4r byggnaden blir du inte lugn av, det h\u00e4r \u00e4r en milj\u00f6 som kommer att stressa dig omedvetet. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Dessutom spelar saker som materialval in, \u201doch tusen andra saker\u201d, som att fasaden \u00e4r platt. Mikael g\u00e5r \u00f6ver till gammalmodernismen, som ist\u00e4llet \u00e4r mer monoton.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det h\u00e4r huset \u00e4r faktiskt lite b\u00e4ttre, h\u00e4r har de faktiskt delsymetrier \u2013 om du bara anv\u00e4nder f\u00e4rg skulle du faktiskt kunna skapa v\u00e4ldigt mycket med den h\u00e4r fasaden \u2013 men du ser hur monoton den \u00e4r? Du har ingen markering av vad som \u00e4r b\u00f6rjan, mitt och slut, det \u00e4r bara en v\u00e4gg som f\u00e5r din blick att flacka upp och ner. Det lyckade \u00e4r att den har delsymetrier, den \u00e4r troligen byggd p\u00e5 tidigt sextiotal, s\u00e5 arkitekterna \u00e4r fortfarande klassiskt skolade och det smyger sig in.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Mikael po\u00e4ngterar att<\/strong> man inte beh\u00f6ver g\u00e5 in p\u00e5 en filosofisk diskussion om vad sk\u00f6nhet \u00e4r, utan att man kan tala om v\u00e5r sk\u00f6nhetsuppfattning utifr\u00e5n m\u00e4nniskan som biologisk varelse. Samtidigt som det kan h\u00e4vdas att han d\u00e4rmed g\u00f6r just ett filofiskt st\u00e4llningstagande i en estetisk diskussion s\u00e5 kan man g\u00e5 steget l\u00e4ngre och ifr\u00e5gas\u00e4tta huruvida det \u00f6verhuvudtaget \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att diskutera etik. Den filofiska fr\u00e5gan \u00e4r kanske i f\u00f6rsta hand etisk, om m\u00e4nniskor f\u00f6redrar en viss stil och arktekterna en annan, borde inte arkitektk\u00e5ren r\u00e4tta sig efter allm\u00e4nheten i en demokrati?<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Jo, demokratiargumentet \u00e4r det ultimata argumentet. Om folk tycker att alla tak ska vara t\u00e4ckta av brons s\u00e5 \u00e4r det det vi ska bygga. <\/p>\n\n\n\n

Det han argumenterar emot <\/strong>\u00e4r att de modernistiska arkitekterna anser sig vara experter och att de d\u00e4rmed \u00e4r ber\u00e4ttigande att utforma v\u00e5r gemensamma milj\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Om de vore experter skulle m\u00e4nniskor tycka om det de g\u00f6r, ist\u00e4llet tror de att m\u00e4nniskor m\u00e5ste skolas om till att f\u00f6rst\u00e5 det de g\u00f6r, det \u00e4r helt barockt. Vi m\u00e5ste skolas om till att f\u00f6rst\u00e5 att det som \u00e4r fult \u00e4r fint, det l\u00e5ter som hj\u00e4rntv\u00e4tt. Alla preferensunders\u00f6kningar som har gjorts visar att en \u00f6verv\u00e4ldigande majoritet, utan att kunna beskriva det i ord, f\u00f6redrar klassiskt \u00f6ver modernistiskt.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Om man utg\u00e5r fr\u00e5n<\/strong> expertf\u00f6retr\u00e4de b\u00f6r man enligt Mikael ocks\u00e5 bygga klassiskt av klimatsk\u00e4l De mest ekologiskt h\u00e5llbara byggnaderna \u00e4r de som m\u00e4nniskor vill beh\u00e5lla, \u00e4ven n\u00e4r de inte l\u00e4ngre beh\u00e5ller sin ursprungsfunktion, vilket ingen byggnad g\u00f6r f\u00f6r evigt. <\/p>\n\n\n\n

Det som f\u00e5r folk att vilja beh\u00e5lla byggnader \u00e4r att de \u00e4r vackra och kulturellt utrycksfulla, den som vill riva en klassisk byggnad i en stad som Lund idag skulle m\u00f6ta motst\u00e5nd fr\u00e5n allm\u00e4nheten, men ingen skulle bry sig om ett kontorshus fr\u00e5n \u00e5ttitalet revs.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi bevarar gamla industribyggnader och gasklockor och g\u00f6r om dem till lyxbost\u00e4der f\u00f6r \u00f6vre medelklass!<\/p>\n\n\n\n

Motst\u00e5ndet har l\u00e4nge funnits d\u00e4r<\/strong> \u2013 \u201cRivningar p\u00e5 sextio och sjuttiotalet var ideologiska\u201d \u2013 men har vuxit sig starkare med \u00e5ren. Jag fr\u00e5gar Mikael om stadsplaneringen, d\u00e4r det har det skett en v\u00e4ndning sedan modernismens och bilismens genombrott. N\u00e4r bilen blev vanlig fanns tanken om att avst\u00e5nd inte l\u00e4ngre var ett problem, d\u00e5 alla skulle kunna f\u00e4rdas snabbt skulle alla kunna bo utspritt med m\u00e5nga kvadratmeter och egna tr\u00e4dg\u00e5rdar. Vad som skedde var dock att utglesningen skapade nya avst\u00e5nd, urholkade stadsk\u00e4rnor, var resurskr\u00e4vande och gjorde m\u00e4nniskor mer uppdelade och isolerade socialt. Bilismen skapade tr\u00e4ngsel, k\u00f6er och olyckor, och \u00e4r ekologiskt oh\u00e5llbar. Idag tar man ist\u00e4llet fasta fasta p\u00e5 n\u00e4rhet samt tillg\u00e5ng till kollektivtrafik och cykelv\u00e4gar. Ingen stadsplanerare skulle idag f\u00f6resl\u00e5 att dra en stadsmotorv\u00e4g rakt genom centrala Lund, vilket man n\u00e4stan gjorde p\u00e5 sextiotalet mellan Svanegatan och Dalbyv\u00e4gen. <\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r har inte samma v\u00e4ndning skett med arkitekturen?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det \u00e4r intressant fr\u00e5ga, f\u00f6r det \u00e4r m\u00e5nga v\u00e4ndningar som har skett, vi omv\u00e4rderat massa saker, och tagit ett steg tillbaka f\u00f6r att g\u00e5 fram\u00e5t.<\/p>\n\n\n\n

Det finns flera exempel. Vi har g\u00e5tt fr\u00e5n halvfabrikat framf\u00f6r TV:n till att vurma f\u00f6r egenlagat, och vi g\u00e5tt fr\u00e5n plastm\u00f6bler till hantverk. <\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi blev \u00f6verv\u00e4ldigade av den modernistiska ideologin som handlade om att vi skulle bryta med det f\u00f6rflutna. Den lovade den ljusa framtiden, det var inte s\u00e5 att d\u00e5tiden var perfekt, men modernismen var en falsk befriare. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

\u2013 I stadsplaneringen har man tagit ett halvt steg tillbaka, de \u00e4r fortfarande modernister, s\u00e5 v\u00e4ldigt motvilligt. De har kommit ifr\u00e5n bilismen, men de kan fortfarande inte g\u00f6ra slutna innerg\u00e5rdar, de har fortfarande ingen aning om den klassiska stadsplaneringen, vad det \u00e4r som g\u00f6r att centrala Lund eller Malm\u00f6 \u00e4r s\u00e5 bra. De f\u00e5r inte l\u00e4ra sig regelverket som s\u00e4ger att s\u00e5 h\u00e4r breda ska gatorna vara, s\u00e5 h\u00e4r h\u00f6ga ska husen vara, de famlar, och de f\u00e5r absolut inte erk\u00e4nna att de blickar bak\u00e5t. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r de uppfinner nya termer f\u00f6r gamla saker, det finns n\u00e5got som heter femntonminutersstaden, det \u00e4r ett nytt trendbegrepp, men det \u00e4r bara den klassiska staden.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Varf\u00f6r \u00e4r man s\u00e5 r\u00e4dd f\u00f6r att blicka bak\u00e5t, jag t\u00e4nker p\u00e5 arkitekterna s\u00e4rskilt, vad \u00e4r det som \u00e4r s\u00e5 l\u00e4skigt med tradition?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 D\u00e4rf\u00f6r att d\u00e5 kan man erk\u00e4nna att de gjorde det b\u00e4ttre f\u00f6rr.<\/p>\n\n\n\n

Mikael vill inte g\u00e5 in p\u00e5 politik, det \u00e4r k\u00e4nsligt, men j\u00e4mf\u00f6r med hur det vore att vara sextio \u00e5r i Sovjetunionen vid dess fall 1991, och att vakna upp en dag och f\u00e5 h\u00f6ra att allt man trott p\u00e5 varit en l\u00f6gn. Det \u00e4r s\u00e5 h\u00e5rt att det skapar en livskris, unga som har mindre bagage kan g\u00e5 vidare, men inte de \u00e4ldre.<\/p>\n\n\n\n

 \u2013 De \u00e4ldre lever hellre i en vacker l\u00f6gn \u00e4n i en ful sanning. Kommunistpartiet \u00e4r den enda opposition som Putin till\u00e5ter, de \u00e4r inte farliga. M\u00e4nniskor f\u00e5r d\u00f6 i tron p\u00e5 att de hade r\u00e4tt hela tiden, hellre \u00e4n att de hela sin ungdom trodde p\u00e5 n\u00e5got som var falskt. Det \u00e4r psykologiskt, och det \u00e4r samma med modernismen, de har investerat s\u00e5 mycket, och det b\u00f6rjar v\u00e4ldigt tidigt i skolan med ett identitetsbyggande. \u201cVi f\u00f6rst\u00e5r n\u00e5gonting som vanliga m\u00e4nniskor inte f\u00f6rst\u00e5r. Det finns ju det h\u00e4r stereotypa utseendet som arkitekter faktiskt har. Vi beh\u00f6ver ett exitprogram f\u00f6r de h\u00e4r m\u00e4nniskorna!\u201d<\/p>\n\n\n\n

Modernismen slog igenom stort p\u00e5 sextiotalet, \u00e4r modernismen fortfarande modern?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Nej, det \u00e4r den inte, den \u00e4r h\u00f6gst omodern just eftersom att den \u00e4r inte klimatsmart, den \u00e4r inte socialt h\u00e5llbar och framf\u00f6rallt s\u00e5 skapar den inte bra st\u00e4der, men det \u00e4r ingenting man kan erk\u00e4nna. Fixeringen \u00e4r p\u00e5 nyskapande, man anv\u00e4nder CAD i den nya modernismen, och placerar f\u00f6nstrena huller om buller, d\u00e5 har man skapat n\u00e5gonting nytt, inget har gjort det f\u00f6rut, och det \u00e4r det viktigaste attributet. Det g\u00e5r hela tiden att hitta p\u00e5 nya saker som ingen gjort f\u00f6rut, platta tak \u00e4r en s\u00e5n grej, det \u00e4r ju j\u00e4ttekorkat om man t\u00e4nker p\u00e5 v\u00e5rt klimat. Det l\u00e4cker massa vatten p\u00e5 vintern, det finns en anledning till att vi har sadeltak. Men det viktigaste \u00e4r att man g\u00f6r n\u00e5got nytt, d\u00e5 m\u00e5ste man fr\u00e5ng\u00e5 traditionen, och d\u00e5 blir det massa galenskaper.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

\u2013 Man markerar v\u00e4ldigt tydligt vad som \u00e4r till\u00e5tet att tycka och vad som inte \u00e4r till\u00e5tet att tycka, det \u00e4r n\u00e4stan som en sekt. Alla v\u00e4ntar p\u00e5 vad deras kultledare ska s\u00e4ga och s\u00e5 \u00f6ser de ber\u00f6m. Desto mindre andra m\u00e4nniskor f\u00f6rst\u00e5r dig, desto b\u00e4ttre k\u00e4nner du dig som modernist, ju mer allm\u00e4nheten tycker att det h\u00e4r \u00e4r konstigt och fult, desto mer trygg \u00e4r du i att det h\u00e4r har \u00e4nnu djupare inneh\u00e5ll, du \u00e4r \u00e4nnu mer kreativ, \u00e4nnu mer konstn\u00e4r. Det v\u00e4rsta du kan s\u00e4ga till en arkitekt \u00e4r att det \u00e4r folkligt.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Arkitektur skiljer sig<\/strong> ocks\u00e5 fr\u00e5n konst i allm\u00e4nheten d\u00e5 den inte g\u00e5r att v\u00e4lja bort.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi vill inte bo i experiment, du och jag vill bo i hem, n\u00e4r vi g\u00e5r omkring i v\u00e5r bomilj\u00f6 vill vi f\u00e5 positiva k\u00e4nslor<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi alla lever v\u00e5ra hektiska moderna liv, ungar ska l\u00e4mnas p\u00e5 dagis och Gud vet vad, vi \u00e4r inte intresserade av n\u00e5got stort experiment eller ifr\u00e5gas\u00e4ttande, vi vill ha det vackert. Det betyder inte att det inte kan finnas kreativitet, den klassiska milj\u00f6n \u00e4r fantastiskt kreativ, det \u00e4r hundra olika nyanser av kreativitet, i olika stilar och olika l\u00e4nder. Det \u00e4r otroligt fantastiska skapelser, men eftersom att det f\u00f6ljer det h\u00e4r gestaltningsramverket som jag har angett, och framf\u00f6rallt eftersom att du som klassisk arkitekt alltid ser din byggnad som del av en helhet \u2013 du ser aldrig ditt hus som ett objekt som ska tittas p\u00e5, utan faller tillbaka lite och blir en del av en helhet \u2013 s\u00e5 st\u00f6rs du inte av experimenterandet.<\/p>\n\n\n\n

Mikael noterar att samma tendens finns i modern konst, att det ibland inte handlar om beg\u00e5vning utan snarare om att man f\u00e5r mer pluspo\u00e4ng av kamraterna desto mindre vanligt folk tycker om det.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det kr\u00e4vs en beg\u00e5vning f\u00f6r att skapa det Gustav Klimt gjorde, att s\u00e4tta ett bild\u00e4ck p\u00e5 en get eller n\u00e5t, det \u00e4r inte samma beg\u00e5vning. Vi beh\u00f6ver inte g\u00e5 in mer detaljerat, f\u00f6r det kan provocera m\u00e5nga, men konsten kan du v\u00e4lja bort. <\/p>\n\n\n\n

Framf\u00f6rallt har m\u00e4nniskor med mindre ekonomiska medel mindre m\u00f6jligheter att v\u00e4lja sin boendemilj\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 De \u00e4r h\u00e4nvisade till fulheten. <\/p>\n\n\n\n

Studenter \u00e4r en s\u00e5dan grupp.<\/strong> Mikael har aldrig bes\u00f6kt Vildanden i Lund \u2013 jag intervjuar honom fr\u00e5n mitt korridorsrum i ett av omr\u00e5det brutalistiska sextiotalsbyggnader i r\u00f6tt tegel och betong \u2013 men han ger genast sin sympati n\u00e4r han f\u00e5r h\u00f6ra att omr\u00e5det har tilldelats Kasper-Sahlin priset, som f\u00f6reningen Sveriges Arkitekter \u00e5rligen delar ut till arkitektur som de menar h\u00e5ller h\u00f6g kvalitet.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 O Herregud!<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

En viktig skillnad<\/strong> mellan studenter och andra grupper \u00e4r att studenter r\u00f6r p\u00e5 sig mer, \u00e4r ute p\u00e5 aktiviteter, och \u00e4r hemma r\u00e4tt s\u00e4llan. Desto \u00e4ldre man blir desto viktigare blir n\u00e4rmilj\u00f6n. Vildanden \u00e4r visserligen fr\u00e4mst tegelbrutalism och inte betongbrutalism, och kanske d\u00e4rf\u00f6r mer uth\u00e4rdligt, men kommer enligt Mikael inte vara s\u00e5 kul n\u00e4r jag passerat trettio, och visst \u00e4r den l\u00e5ga hyran och n\u00e4rheten till gr\u00f6nomr\u00e5den nog mer lockande f\u00f6r de flesta \u00e4n omr\u00e5dets estetik. Att bo vackert \u00e4r ett privilegium som inte alla har r\u00e5d med.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det som har h\u00e4nt i hela Sverige idag \u00e4r att vartenda gamla arbetarkvarter har ockuperats av \u00f6vre medelklass.<\/p>\n\n\n\n

Kan det inte vara s\u00e5<\/strong> att det inte byggdes vackrare f\u00f6rut, men att det bara \u00e4r det vackra som \u00f6verlevt?<\/p>\n\n\n\n

Nej, Mikael avf\u00e4rdar att s\u00e5 kallat survivorship bias skulle spela in i det h\u00e4r fallet.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Ingen har n\u00e5gonsin kunnat p\u00e5visa en ful klassisk byggnad. Du kan titta p\u00e5 det som revs i Lund, om du hittar en enda ful byggnad s\u00e5 f\u00e5r du pris av mig.<\/p>\n\n\n\n

Han framh\u00e5ller att den klassiska arkitekten inte fr\u00e4mst var nyskapande, utan f\u00f6ljde bepr\u00f6vad erfarenhet, vilket gav ett v\u00e4ldigt h\u00f6gt medelv\u00e4rde. Vissa var skickligare och kunde ge byggnader en s\u00e4rskild karakt\u00e4r, men de byggde alltid i f\u00f6rsta hand bra, och bara i andra hand originellt.<\/p>\n\n\n\n

Inom nationalekonomin<\/strong> talar man om negativa och positiva externaliteter, fasader skulle kunna s\u00e4gas ha det utifr\u00e5n om de \u00e4r uppskattade eller inte. Skulle det vara m\u00f6jligt att subventionera vackra fasader p\u00e5 samma vis som vi idag tills\u00e4tter pengar f\u00f6r offentlig konst, exempelvis med en fasadprocent som bara f\u00e5r anv\u00e4ndas till fasader?<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det \u00e4r en utm\u00e4rkt id\u00e9, problemet \u00e4r att modernisten skulle l\u00e4sa regelverket som fan l\u00e4ser bibeln, och placera f\u00f6nstrena huller om buller, s\u00e5 man m\u00e5ste tyv\u00e4rr vara v\u00e4ldigt specifik.<\/p>\n\n\n\n

Mikael n\u00e4mner delar en l\u00e4nk till nationalekonomisk forskning som gjorts p\u00e5 Lunds universitet, om vilka milj\u00f6er stadsbyggnadsdirekt\u00f6rer tror lockar bes\u00f6kare, svaret \u00e4r att det \u00e4r klassiska milj\u00f6er. De \u00e4r ocks\u00e5 det fr\u00e4msta vapnet mot onlinehandeln.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Lunds stadsk\u00e4rna kommer alltid att leva, f\u00f6r att m\u00e4nniskor vill vara d\u00e4r, f\u00f6r att den \u00e4r vacker, men ett fult k\u00f6pcentrum kommer att d\u00f6, f\u00f6r man kan lika g\u00e4rna handla online. Vackra stadsk\u00e4rnor \u00e4r levande stadsk\u00e4rnor.<\/p>\n\n\n\n

Med det \u00e4r cirkeln sluten, och vi kommer tillbaks till vad sk\u00f6nhet \u00e4r. <\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det \u00e4r inte sv\u00e5rt, det kr\u00e4vs fyra \u00e5rs universitetsutbildning f\u00f6r att inte veta vad sk\u00f6nhet \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Han delar en bild som han brukar anv\u00e4nda p\u00e5 f\u00f6rel\u00e4sningar, med ett foto p\u00e5 arkitekturh\u00f6gskolan i Stockholm och p\u00e5 den byggnad som stod d\u00e4r innan. De flesta m\u00e4nniskor skulle f\u00f6redra den \u00e4dre byggnaden, \u00e4ven en f\u00f6rsta\u00e5rig arkitekturstudent.<\/p>\n\n\n\n

 \u2013 N\u00e4r de har g\u00e5tt fyra eller fem \u00e5r och investerat s\u00e5 mycket i ideologin kommer de s\u00e4ga att det beror p\u00e5, byggnaderna har olika kvaliteter, det \u00e4r som lite som 1984, hur m\u00e5nga fingrar h\u00e5ller jag upp?<\/p>\n\n\n\n

Alla vet vad som \u00e4r vackert<\/strong>, men genom utbildningen l\u00e4r man sig att anamma relativism, och att det vackra \u00e4r ytligt och det fula djupt, man konditioneras. \u201cDet h\u00e4r borde du testa, jag kan skicka materialet\u201d. Mikael menar att en s\u00e5dan unders\u00f6kning skulle get svart p\u00e5 vitt varf\u00f6r det byggs s\u00e5 fult idag.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Om du inte kan definiera sk\u00f6nhet, om du inte str\u00e4var efter sk\u00f6nhet, om du anser att sk\u00f6nhet \u00e4r ytligt, hur kan du d\u00e5 skapa sk\u00f6nhet \u00f6verhuvudtaget?<\/p>\n\n\n\n

Hur uppn\u00e5r vi f\u00f6r\u00e4ndring?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det \u00e4r v\u00e4ldigt enkelt, det b\u00f6rjar med att man uppm\u00e4rksammar m\u00e4nniskor p\u00e5 problemet. Du pratar ju med mig nu, jag pratar i medier hela tiden. Bara att du vet om nu att all fulhet i v\u00e4rlden beror att p\u00e5 arkitekterna vill det. Du beh\u00f6ver inte ta mig p\u00e5 orden, du kan g\u00f6ra den h\u00e4r efterforskningen sj\u00e4lv. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r man sedan visar exempel p\u00e5 vad som \u00e4r m\u00f6jligt, inte bara i teorin, utan exempel som faktiskt har byggts, s\u00e5 leder det till samtal. M\u00e4nniskor b\u00f6rjar tala med varandra och med poltiker, folk b\u00f6rjar gr\u00e4va i vad det beror p\u00e5 \u201csom du g\u00f6r nu\u201d, och den diskussionen leder till att det b\u00f6rjar h\u00e4nda saker.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi f\u00f6rs\u00f6ker ta makt ifr\u00e5n arkitekterna och s\u00e4tta den i folkets h\u00e4nder och i andra arkitekters h\u00e4nder. Jag \u00e4r inte arkitekt sj\u00e4lv, och inte du heller, s\u00e5 vi kommer att beh\u00f6va f\u00f6rlita oss p\u00e5 att det \u00e4r n\u00e5gon som ska kunna uttolka v\u00e5rt \u00f6nskem\u00e5l, men de h\u00e4r m\u00e4nniskorna, modernisterna, de kan inte det, allts\u00e5 ska vi l\u00e4gga makten i andras h\u00e4nder, i klassiska arkitekters. Vi jobbar genom att visa exempel, visa dubbelmoralen, och visa orsaken. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r m\u00e4nniskor blir medvetandegjorda<\/strong> om att orsaken \u00e4r arkitektk\u00e5rens motvilja, eftersom att de \u00e4r de enda som protesterar \u00e5t byggen alla andra jublar \u00e5t, och n\u00e4r arkitekterna sedan s\u00e4ger att de vet b\u00e4st, d\u00e5 blir m\u00e4nniskor uppr\u00f6rda, vilket skapar grogrund f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi \u00e4r lite populistiska.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4gen fr\u00e5n ifr\u00e5gas\u00e4ttande till samtal och f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r l\u00e5ng, \u00e4ven om arkitekturupproret redan \u00e4r i kontakt med flera politiker, och liknas av Mikael det vid att v\u00e4nda en oljetanker.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi har vunnit samtalet, men det viktigaste har vi inte vunnit \u00e4n i Sverige, och det utbildningsfr\u00e5gan, vi f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 till en klassisk arktiekturutbildning i Sverige.<\/p>\n\n\n\n

Det finns klassiska arkitekturutbildningar <\/strong>i andra l\u00e4nder, men den som vill bli klassisk arkitekt i Sverige idag m\u00e5ste l\u00e4sa sj\u00e4lvstudier eller sommarkurser vid sidan av den vanliga arkitekturutbildningen. En effekt av det \u00e4r en sj\u00e4lvsortering d\u00e5 m\u00e4nniskor som vill bli klassiska arkitekter v\u00e4ljer bort yrket. En ny arkitekturutbildning hade inte beh\u00f6vt inneb\u00e4ra att n\u00e5gon gammal f\u00f6rsvinner eller konkurrens och konflikt p\u00e5 samma l\u00e4ros\u00e4te, utan hade kunnat l\u00e4ggas p\u00e5 en utbildningsort som idag inta har n\u00e5gon arkitekturutbildning.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 N\u00e4r vi f\u00e5r till en klassisk arkitekturutbilding kan vi l\u00e4gga ner arkitekturupproret, f\u00f6r d\u00e5 vinner vi, d\u00e5 blir det bara marknadskrafter.<\/p>\n\n\n\n

Traditionel arkitektur byggde p\u00e5 ett stort hantverkskunnande. Nya byggnader i traditionell stil, som Ekmansgatan 5 i G\u00f6teborg, har f\u00e5tt kritik f\u00f6r att de \u00e4r av s\u00e4mre kvalitet \u00e4n vad gamla klassiska byggnader var. Finns det hantverkskunnande som kr\u00e4vs idag?<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det \u00e4r klart att det generellt \u00e4r s\u00e4mre tillg\u00e5ng p\u00e5 hantverk, men det \u00e4r inget ol\u00f6sbart problem. Om du b\u00f6rjar bygga igen s\u00e5 \u00e5terupplivar du hantverket och i v\u00e4rsta fall f\u00e5r vi g\u00f6ra som Sverige alltid har gjort tidigare och importera kompetensen fr\u00e5n utlandet.<\/p>\n\n\n\n

Bristen p\u00e5 hantverk g\u00f6r inte att Ekmansgatan 5 eller andra nytraditionella byggnader \u00e4r s\u00e4mre \u00e4n modernistiska byggnader enligt Mikael, de anv\u00e4nder dessutom i stor utstr\u00e4ckning samma teknik. Hantverksskicklighet \u00e4r inte det viktigaste, arkitekturupproret vill i f\u00f6rsta hand vill ha klassisk fasadindelning.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vi kan bygga fyrkantiga l\u00e5dor s\u00e5 l\u00e4nge det \u00e4r klassisk fasadindelning, Swedish grace \u2013 svensk 20-talsstil \u2013 har v\u00e4ldigt platta fasader, men har klassisk fasadindelning och mycket f\u00e4rg.<\/p>\n\n\n\n

Det kommer enligt Mikael<\/strong> ske tv\u00e5 saker i den arkitektoniska ren\u00e4ssans som upproret verkar f\u00f6r: Till att b\u00f6rja med kommer det att ske mycket stilkopiering, och det hantverksm\u00e4ssiga kunnandet och kvalit\u00e9n kommer att vara l\u00e4gre \u00e4n under tidigare epoker, medan vi tar ett steg tillbaka och l\u00e4r av historien. Vad som kommer att ske sedan \u00e4r att kunnandet och kvalit\u00e9n kommer att h\u00f6jas d\u00e5 vi l\u00e4rt oss att bygga klassiskt igen, och det kommer att ske utveckling och innovation som bygger vidare p\u00e5 traditionen, d\u00e5 beg\u00e5vade individer bryter reglerna lita sm\u00e5tt och inf\u00f6r ny symbolik i ornamentiken<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det finns inte en klassisk stil, det finns o\u00e4ndligt antal klassiska stilar, och 99,9999% av alla klassiska stilar har vi inte skapat \u00e4nnu!<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r s\u00e5 utvecklingen har skett historiskt, fr\u00e5n Barock till Rokoko, fr\u00e5n Jugend till Art Deco, och s\u00e5 vidare. Alla stilar utvecklas och varieras och de skiljer sig i sitt uttryck \u00f6ver tid och plats. Mikaels egna favoritbyggnader i v\u00e4rlden \u00e4r den katolska basilikan Notre Dame D\u2019Afrique i Algiers i Algeriet, samt det nyligen restaurerade gamla ungerska finansministeriet i Budapest, som tog skada under andra v\u00e4rldskriget<\/p>\n\n\n\n

Har du n\u00e5got hatobjekt nummer ett?<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Allt som Gert Wing\u00e5rdh g\u00f6r!<\/p>\n\n\n\n

S\u00e4rskilt illa \u00e4r hans bostadshus Ting1 i \u00d6rnsk\u00f6ldsvik, ett f\u00e4rgglatt torn med utstickande l\u00e5dor i glas. \u201cDen \u00e4r s\u00e5 ful, och s\u00e5 dr\u00e5plig!\u201d Wing\u00e5rdh \u00e4r enligt Mikael v\u00e4ldigt trevlig, och duktig p\u00e5 att s\u00e4lja in sig hos kommuner, som f\u00e5r h\u00f6ra att de kan s\u00e4tta sig p\u00e5 kartan med ett spektakul\u00e4rt bygge, ett \u201clandm\u00e4rke\u201d, vilket han liknar vid bondf\u00e5ngeri. Ting1s utstickande glasl\u00e5dor liknar han vid akvarium d\u00e4r alla ser in, det \u00e4r dock inte bara \u201cstj\u00e4rnarkitekter\u201d som Wing\u00e5rdh som g\u00f6r s\u00e5dana snedsteg, utan det \u00e4r vanligt med fasadbalkonger p\u00e5 m\u00e5nga nybyggen, d\u00e5 de inte l\u00e4rt sig av traditionen.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det \u00e4r ingen m\u00e4nniska som vill sitta p\u00e5 en balkong ut mot gatan, dels s\u00e5 \u00e4r det v\u00e4ldigt bullrigt p\u00e5 gatan, och det \u00e4r ju inte privat heller, utan balkonger ska du s\u00e4tta p\u00e5 innerg\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n

Har du n\u00e5gon modernistisk favoritbyggnad?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det \u00e4r en bra fr\u00e5ga\u2026<\/p>\n\n\n\n

Mikael funderar ett tag p\u00e5 Burj Khalifa, \u201cden har lite klassiskt i sig, hur man bygger upp den, som en 20-talsskrapa, s\u00e5 det \u00e4r lite fusk\u201d. Dock har den inte ett fungerande avloppssystem, utan t\u00f6ms med tankbilar\u2026 Mikael best\u00e4mmer sig till sist f\u00f6r kulturhuset vid Sergels torg i Stockholm.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Glaset g\u00f6r att du ser in d\u00e4r, och s\u00e5 det blir ljus. Byggnaderna i sig \u00e4r egentligen intets\u00e4gande, men det \u00e4r lite intressant att du kan se in i den, och det \u00e4r mycket verksamhet d\u00e4r. Men om jag fick v\u00e4lja skulle jag riva det h\u00e4r ocks\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Omr\u00e5det runt Sergels torg<\/strong> \u2013 som med sina bilv\u00e4gar ovan jord och underjordiska passager f\u00f6r m\u00e4nniskor \u00e4r n\u00e5got av en modernistisk rest fr\u00e5n en annan tid \u2013 har enligt Mikael uthyrningsproblem. \u201cIngen vill vara d\u00e4r\u201d. Trots att man har rustat upp H\u00f6torgsskraporna och trots att det ligger mitt i Stockholm hittar man l\u00e5gprisbutiker i den nu inglasade passagerna, som under de senaste tjugo \u00e5ren undan f\u00f6r undan styckats upp och kommersialiserats.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Modernism leder till f\u00f6rslumning, och det leder i sin tur till kommersialisering.<\/p>\n\n\n\n

Intervjun drar sig mot sitt slut, och Mikael l\u00e4gger in en sista appell.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Sk\u00f6nhet \u00e4r progressivt, om du inte bygger vackert s\u00e5 kommer bara de rika att bo vackert, och alla andra att bo fult. Det \u00e4r inget samh\u00e4lle som vi vill ha, men det \u00e4r det samh\u00e4llet vi har idag. De fattiga f\u00e5r bo i bedr\u00f6vlig modernism, och alla gamla arbetarkvarter \u00e4r gentrifierade av \u00f6vre medelklass.<\/p>\n\n\n\n

Intervju och bilder Malte Edman<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Intervju Utbyte: Elias Klose<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Bild: ”Monster buildnings” i Quarry bay, Hong Kong<\/em><\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r utbyte?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jag tror att jag som lundensare hade ett behov att bo n\u00e5gon annanstans. Jag har rest mycket, men inte p\u00e5 samma s\u00e4tt som med utbyte. Man kan komma l\u00e5ngt bort hemifr\u00e5n och \u00e4nd\u00e5 vara privilegierad med CSN, s\u00e5 jag tog chansen \u00e4ven fast jag ins\u00e5g att det skulle vara lite klurigt.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r best\u00e4mde du dig f\u00f6r att det var utbyte du ville g\u00f6ra, redan f\u00f6rsta \u00e5ret eller fick du ett ryck n\u00e4r antagningen \u00f6ppnade?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Redan p\u00e5 f\u00f6rsta infom\u00f6tet i termin ett var det mycket, eller n\u00e4stan uteslutande, fr\u00e5gor om utbyte eftersom att PPE- programmet saknar den \u201cutbytestermin\u201d (fria termin) som m\u00e5nga andra program har. Redan d\u00e5 b\u00f6rjade jag fundera p\u00e5 att det \u00e4nd\u00e5 skulle vara skoj. Min exflickv\u00e4n hade varit p\u00e5 utbyte och m\u00e5nga av mina kompisar s\u00e5 jag hade f\u00e5tt bra intryck, s\u00e5 det b\u00f6rjade redan d\u00e4r. <\/p>\n\n\n\n

Okej s\u00e5 i termin tre valde du neken som f\u00f6rdjupning?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ja, jag var ganska likgiltig inf\u00f6r filosofi, stats och neken. Jag tyckte att allting k\u00e4ndes intressant och kul. S\u00e5, eftersom tipset fr\u00e5n institutionen var att v\u00e4lja nationalekonomi, att det skulle vara smidigast vid ett utbyte, s\u00e5 valde jag det.<\/p>\n\n\n\n

Hur hittade du ett universitet?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det finns en hemsida fr\u00e5n universitetet d\u00e4r man kan filtrera och s\u00f6ka f\u00f6r de program och kurser som man v\u00e4ljer (Solemove<\/a>). Sen uppt\u00e4ckte jag typ tv\u00e5 dagar innan sista ans\u00f6kning att universitet och programmet m\u00e5ste ers\u00e4tta de kurser som man l\u00e4ser i Sverige. D\u00e5 blev urvalet mycket smalare. I forts\u00e4ttningskursen f\u00f6r neken tror jag det var ekonometrikursen och mikroforts\u00e4ttningen. En av dem (mikroforts\u00e4ttningen (red anm.)) kunde man plugga sin sj\u00e4tte termin innan man skrev sin kandidatuppsats h\u00e4r i Lund, s\u00e5 det var inte helt p\u00e5 liv och d\u00f6d. Men de andra kurserna finns inget krav p\u00e5 inneh\u00e5ll, f\u00f6rutom d\u00e5 att de ska vara h\u00f6gskolepo\u00e4ng i nationalekonomin. S\u00e5 efter denna insikten s\u00e5 brevv\u00e4xlade jag med syven, M\u00e5rten, d\u00e4r han fick \u201cokeja\u201d eller avsl\u00e5. S\u00e5 tillslut blev urvalet ganska litet, Sydamerika gick helt bort tyv\u00e4rr.<\/p>\n\n\n\n

Hur gick antagningsprocessen till? Betyg, personligt brev?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r nog ganska sv\u00e5rt att komma ut p\u00e5 utbyte, men det beror helt p\u00e5 vad man v\u00e4ljer. Jag tror att Australien har h\u00f6gst tryck av alla. USA kan ocks\u00e5 vara sv\u00e5rt och det blir ganska sv\u00e5rt i och med att det \u00e4r s\u00e5 begr\u00e4nsat och sn\u00e4vt med kurserna. Men mycket l\u00e4ggs nog p\u00e5 det personliga brevet. Man f\u00e5r fr\u00e5gor som \u00e4r mallskrivna, d\u00e4r man f\u00e5r svara p\u00e5 hur man kan vara en god representant f\u00f6r Lunds universitet, vilka kunskaper man kan ta med sig och varf\u00f6r man vill \u00e5ka p\u00e5 utbyte \u00f6ver huvud taget.<\/p>\n\n\n\n

Det blev tillslut Hongkong?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ja precis, Sydamerika gick bort, Europa k\u00e4ndes f\u00f6r n\u00e4ra, i Asien s\u00e5 var det Singapore, Taiwan och Hong Kong som fanns kvar. Singapore hade jag varit i innan och omv\u00e4rldsl\u00e4get i Taiwan k\u00e4ndes inte helt tryggt s\u00e5 det blev Hong Kong. Jag kom in p\u00e5 Hong Kong University of Science and Technology (HKUST).<\/p>\n\n\n\n

Hur funkade det med boende, kurser och system v\u00e4l p\u00e5 plats?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

V\u00e4l p\u00e5 plats s\u00e5 kom jag till mitt studentrum som universitet hade fixat \u00e5t mig. Jag vet att det inte \u00e4r s\u00e5 \u00f6verallt och hyrorna i Hong Kong \u00f6verlag \u00e4r v\u00e4ldigt dyra, s\u00e5 det var \u00e4nd\u00e5 sk\u00f6nt att f\u00e5 ett rum. Det tr\u00e5kiga var att rummet var helt fullt av m\u00f6gel och fuktskador s\u00e5 det var egentligen det f\u00f6rsta problemet jag beh\u00f6vde ta tag i. Man ins\u00e5g att det \u00e4r ganska lyxigt att bo i Sverige. Boendestandarden \u00e4r betydligt h\u00f6gre h\u00e4r hemma. Men efter mycket tjat och slit s\u00e5 lyckades jag \u00e4nd\u00e5 byta upp mig till ett betydligt trevligare rum. Det var \u00e4nd\u00e5 en av mina st\u00f6rsta l\u00e4rdomar att det \u00e4r inget som har min rygg utan man f\u00e5r sj\u00e4lv ta sig i kragen och k\u00e4mpa lite. <\/p>\n\n\n\n

Likas\u00e5 var det med kurserna. I Hong Kong har de ett helt annat system. I Sverige beh\u00f6ver man bara anm\u00e4la sig till kursen eller om man s\u00f6ker med betyg har man n\u00e5gon aning om man blir antagen eller inte. I Hong Kong blev man typ slumpm\u00e4ssigt antagen till kurser. Blev man inte antagen fick man g\u00e5 kurser och hoppas att n\u00e5gon hoppade av. S\u00e5 det blev stressigt, s\u00e4rskilt n\u00e4r jag inte kom in p\u00e5 varken mikrokursen eller p\u00e5 ekonometrin. Jag visste inte hur det skulle g\u00e5 med CSN eller plugget hemma om kurserna brann inne. Men precis som med rummet s\u00e5 tog jag mig i kragen och mailade massa med Pontus (Hansson, studierektor Nationalekonomiska institutionen) och M\u00e5rten (Wallette, SYV). De var verkligen hj\u00e4lpsamma och tillslut s\u00e5 l\u00f6ste det sig med de obligatoriska kurserna och h\u00f6gskolepo\u00e4ng. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Bild: Rummet p\u00e5 campus<\/em><\/p>\n\n\n\n

Var det l\u00e4tt att l\u00e4ra k\u00e4nna staden, tr\u00e4ffa folk och f\u00e5 ett nytt umg\u00e4nge?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jag k\u00e4nde att det \u00e4nd\u00e5 gick ganska snabbt. Man l\u00e4rde sig vilka bargator som var nice och vilka som var . Redan ganska kort in i perioden f\u00f6rs\u00f6kte jag f\u00e5 DJ-gigs p\u00e5 ett st\u00e4lle som jag blev rekommenderad av en v\u00e4n. Klubbchefen p\u00e5 st\u00e4llet blev lite av min guide, s\u00e5 man kommer l\u00e4tt in i staden och tr\u00e4ffar bekantas bekanta som sedan drar en till ett nytt st\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n

Jag kom ih\u00e5g att redan f\u00f6rsta dagen s\u00e5 drog n\u00e5gra i min korridor med mig till en freeflow-bar, Mr Wongs, som var ett riktigt utbytestudentst\u00e4lle. Men ju mer man kom in i staden desto mer pittoreska och intressanta st\u00e4llen kunde man hitta. En kv\u00e4ll nere p\u00e5 den st\u00f6rsta bargatan i Hong Kong h\u00e4ngde vi med en filippinsk \u201cpimp\u201d, som officiellt jobbar som show director p\u00e5 Disneyland. Han tog oss upp till ett hemligt nepalesiskt st\u00e4lle l\u00e4ngst upp i ett bostadshus p\u00e5 antingen sjunde eller \u00e5ttonde v\u00e5ningen, vi drog i b\u00e5da d\u00f6rrarna, och n\u00e4r vi till slut hittade r\u00e4tt var det mycket riktigt en restaurang. <\/p>\n\n\n\n

Det k\u00e4ndes hela tiden som att man l\u00e5ste upp nya st\u00e4llen. Hong Kong har verkligen ett bra nattliv. Det finns festivaler, technoklubbar och verkligen allt man kan t\u00e4nka sig egentligen. Nu i veckan blev Barleone, en italiensk bar, utsedd till v\u00e4rldens b\u00e4sta. Jag lyckades faktiskt ta mig in d\u00e4r genom en gammal Franz\u00e9n-kock som jag tr\u00e4ffade p\u00e5 Soho House, s\u00e5 det var v\u00e4ldigt kul.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Bild: Bar i gr\u00e4nd<\/em><\/p>\n\n\n\n

\u00c4r Hong Kong Asiens New York?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ja, det skulle jag nog s\u00e4ga. Det ligger p\u00e5 tv\u00e5 halv\u00f6ar s\u00e5 det \u00e4r en relativt liten men extremt kompakt stad. Man l\u00e4r sig n\u00e4stan utan och innan p\u00e5 3-4 m\u00e5nader. Det har ocks\u00e5 det h\u00e4r st\u00f6kiga som New York har och dessutom den internationella influensen, det var ju l\u00e4nge var en brittisk koloni. Men jag tror det finns f\u00e5 stora st\u00e4der som har just naturen, stranden och staden s\u00e5 n\u00e4ra, att man p\u00e5 en dag kan dra en hike ner till stranden f\u00f6r att sedan vara p\u00e5 nattklubb inne i n\u00e5gon gr\u00e4nd.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Bild: Utsikten fr\u00e5n campus<\/em><\/p>\n\n\n\n

Hur var det med kulturkrockar, att \u00e4nd\u00e5 studera och bo i Sydostasien?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jag hade en roomie som var fr\u00e5n Hong Kong. Han kom hem kl 8 p\u00e5 morgonen efter att han pluggat p\u00e5 universitet hela natten, s\u00e5 kanske han var d\u00e4r i 3-4 timmar f\u00f6r att ta igen lite s\u00f6mn. Det var ganska tydligt att de inte alls har samma tanke med s\u00f6mn, vila och mat f\u00f6r att m\u00e5 bra och f\u00e5 bra resultat utan det k\u00e4ndes mer som att studiekulturen var att plugga, plugga, plugga. Jag var mest d\u00e4r f\u00f6r att l\u00e4ra k\u00e4nna stan och komma till ett nytt land. Generellt s\u00e5 var det attityden hos skandinaver, medan studenter fr\u00e5n Sydeuropa, Sydamerika och kanske fr\u00e4mst kantoneser och asiater verkligen var d\u00e4r med ambitionen att f\u00e5 ett bra jobb och ge tillbaka till sina familjer som spenderat mycket pengar p\u00e5 dem. <\/p>\n\n\n\n

Som sagt \u00e4r pluggkulturen helt annorlunda. I vissa kurser kunde man f\u00e5 po\u00e4ng f\u00f6r att r\u00e4cka upp handen, f\u00f6r det var nog ovanligt d\u00e4r. Antingen att de var r\u00e4dda f\u00f6r att sticka ut eller inte kunna n\u00e5gonting eller bara en kulturell skillnad s\u00e5 d\u00e4r, f\u00f6r det var nice f\u00f6r oss skandinaver.<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4nde du av den politiska vibrationen?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ja, absolut. De g\u00e5nger man tog upp det v\u00e4nde sig folk om och kollade runt omkring sig. Men det var \u00e4nd\u00e5 vissa som p\u00e5 n\u00e5gon bar i en gr\u00e4nd valde att snacka om det. Jag fick det f\u00f6rklarat f\u00f6r mig som att anledningen till att folk \u00e4r tysta \u00e4r f\u00f6r senaste g\u00e5ngen de sa n\u00e5got blev de f\u00e4ngslade eller deporterade. S\u00e5 absolut, det \u00e4r ett k\u00e4nsligt politiskt l\u00e4ge.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Bild: Kinesiska muren<\/em><\/p>\n\n\n\n

Var det v\u00e4rt det?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ja, \u00e4ven fast jag tyckte att Neken var tr\u00e5kig att skriva kandidat i s\u00e5 \u00e4r utbytesterminen det halv\u00e5r jag l\u00e4rt mig mest p\u00e5. Kanske inte i skolan men allt runt omkring. Jag k\u00e4nner mig mycket tryggare i internationella och professionella sammanhang. Erfarenheten med att man \u00e4r utel\u00e4mnad och m\u00e5ste sj\u00e4lv l\u00f6sa saker tar jag verkligen med mig. Jag tror ocks\u00e5 att det \u00e4r en bra merit att ha. Just nu funderar jag p\u00e5 att s\u00f6ka lite tj\u00e4nster p\u00e5 UD och d\u00e5 tror jag verkligen att det \u00e4r ett plus i kanten att ha gjort ett s\u00e5dant \u00e4ventyr. S\u00e5 jag tycker verkligen att alla borde \u00e5ka. Man kanske f\u00e5r br\u00e5ka lite med programansvarig, men det \u00e4r det v\u00e4rt.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Intervju \u201cMan kan inte bygga sin plan p\u00e5 hopp\u201d Intervju med Sveriges \u00f6verbef\u00e4lhavare Micael Byd\u00e9n Sverige g\u00e5r med i NATO samtidigt som ett krig rasar i v\u00e5rt n\u00e4romr\u00e5de. Fr\u00e5gorna \u00e4r m\u00e5nga. Foto:…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-743","page","type-page","status-publish","hentry"],"yoast_head":"\n- APPELL<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"Appell \u00e4r en studenttidning som etablerades 2022 av studenter fr\u00e5n PPE-programmet som en del av f\u00f6reningen Lund PPE Society med syfte att fr\u00e4mja kreativt skrivande och sakligt resonerande.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/743-2\/\" \/>\n<link rel=\"next\" href=\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/743-2\/2\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Intervju med Folklistans tv\u00e5 toppnamn\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Jan Emanuel och Sara Skyttedal intervjuas av Appell efter deras diskussion hos Ateneum, innan de ska vidare med t\u00e5get.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/743-2\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"APPELL\" \/>\n<meta property=\"article:publisher\" content=\"https:\/\/www.facebook.com\/groups\/1665589337171854\/\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2025-11-01T08:57:40+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/IMG_20240604_184710_975-scaled.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"2560\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"1920\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"136 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/743-2\/\",\"url\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/743-2\/\",\"name\":\"- APPELL\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2024-04-02T18:20:22+00:00\",\"dateModified\":\"2025-11-01T08:57:40+00:00\",\"description\":\"Appell \u00e4r en studenttidning som etablerades 2022 av studenter fr\u00e5n PPE-programmet som en del av f\u00f6reningen Lund PPE Society med syfte att fr\u00e4mja kreativt skrivande och sakligt resonerande.\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/743-2\/\"]}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/\",\"name\":\"APPELL\",\"description\":\"En Appell f\u00f6r alla studenter\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#organization\",\"name\":\"APPELL\",\"url\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#\/schema\/logo\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/lundppesociety.se\/appell\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/BORER-1tset26116447_112341127358476_6365536762709446454_n-green.png\",\"contentUrl\":\"https:\/\/lundppesociety.se\/appell\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/BORER-1tset26116447_112341127358476_6365536762709446454_n-green.png\",\"width\":406,\"height\":400,\"caption\":\"APPELL\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#\/schema\/logo\/image\/\"},\"sameAs\":[\"https:\/\/www.facebook.com\/groups\/1665589337171854\/\"]}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"- APPELL","description":"Appell \u00e4r en studenttidning som etablerades 2022 av studenter fr\u00e5n PPE-programmet som en del av f\u00f6reningen Lund PPE Society med syfte att fr\u00e4mja kreativt skrivande och sakligt resonerande.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/743-2\/","next":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/743-2\/2\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Intervju med Folklistans tv\u00e5 toppnamn","og_description":"Jan Emanuel och Sara Skyttedal intervjuas av Appell efter deras diskussion hos Ateneum, innan de ska vidare med t\u00e5get.","og_url":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/743-2\/","og_site_name":"APPELL","article_publisher":"https:\/\/www.facebook.com\/groups\/1665589337171854\/","article_modified_time":"2025-11-01T08:57:40+00:00","og_image":[{"width":2560,"height":1920,"url":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2024\/06\/IMG_20240604_184710_975-scaled.jpg","type":"image\/jpeg"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"136 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/743-2\/","url":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/743-2\/","name":"- APPELL","isPartOf":{"@id":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#website"},"datePublished":"2024-04-02T18:20:22+00:00","dateModified":"2025-11-01T08:57:40+00:00","description":"Appell \u00e4r en studenttidning som etablerades 2022 av studenter fr\u00e5n PPE-programmet som en del av f\u00f6reningen Lund PPE Society med syfte att fr\u00e4mja kreativt skrivande och sakligt resonerande.","inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/743-2\/"]}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#website","url":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/","name":"APPELL","description":"En Appell f\u00f6r alla studenter","publisher":{"@id":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#organization","name":"APPELL","url":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/lundppesociety.se\/appell\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/BORER-1tset26116447_112341127358476_6365536762709446454_n-green.png","contentUrl":"https:\/\/lundppesociety.se\/appell\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/BORER-1tset26116447_112341127358476_6365536762709446454_n-green.png","width":406,"height":400,"caption":"APPELL"},"image":{"@id":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#\/schema\/logo\/image\/"},"sameAs":["https:\/\/www.facebook.com\/groups\/1665589337171854\/"]}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/743","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=743"}],"version-history":[{"count":70,"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/743\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1412,"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/743\/revisions\/1412"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=743"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}