{"id":848,"date":"2024-04-27T12:33:48","date_gmt":"2024-04-27T12:33:48","guid":{"rendered":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/?page_id=848"},"modified":"2026-05-07T12:08:09","modified_gmt":"2026-05-07T12:08:09","slug":"arkiv-sondagskronikor","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/arkiv-sondagskronikor\/","title":{"rendered":"Arkiv – S\u00f6ndagskr\u00f6nikor"},"content":{"rendered":"\n
Vecka<\/th>Artikel\/Rubrik<\/th>Artikelf\u00f6rfattare<\/th><\/tr><\/thead>
26- v.16<\/td>Wallenberg – Hj\u00e4rta och hj\u00e4rna <\/a><\/td>Hugo Clarin<\/td><\/tr>
26- v. 14<\/td>Sen p\u00e5 bollen, olikt en hund<\/a><\/td>Hugo Clarin<\/td><\/tr>
26- v.13<\/td>Veckans Tips- Filosofiska F\u00f6reningen<\/a><\/td>Malte Edman<\/td><\/tr>
26- v.12<\/td>P\u00e5 med era foliehattar, det \u00e4r dags att finna sanningen<\/a><\/td>Melwin Eklund<\/td><\/tr>
26- v.10<\/td>Jo, du borde g\u00e5 p\u00e5 \u00e5ttonde mars-demonstrationen<\/a><\/td>Ylva Isaksson Medin<\/td><\/tr>
26- v. 8<\/td>Sv\u00e5ra vanor att bryta<\/a><\/td>Emin Kaplan<\/td><\/tr>
26- v. 7<\/td>Demokratin hotad, n\u00e4r det blir tabu att \u00e4ndra sig<\/a><\/td>Douglas Johansson<\/td><\/tr>
26- v. 6<\/td>Den \u00d6vergivna Arbetaren<\/a><\/td>Lukas Cruce Runge<\/td><\/tr>
26- v. 5<\/td>I \u00e5r Igen<\/a><\/td>Elsa Malmberg<\/td><\/tr>
26- v. 3<\/td>Moral? D\u00f6d?<\/a><\/td>Hugo Clarin<\/td><\/tr>
25- v. 51<\/td>Nu V\u00e4nder Det<\/a><\/td>Ylva Isaksson Medin<\/td><\/tr>
25-v. 50<\/td>Minns ni hur man hade tr\u00e5kigt som barn<\/a><\/td>Elsa Malmberg<\/td><\/tr>
25- v. 49<\/td>Edward Blom kittlar ens konservativa gen<\/a><\/td>Hugo Clarin<\/td><\/tr>
25- v.45<\/td>(Kultur)minstern<\/a><\/td>Emin Kaplan<\/td><\/tr>
25- v.44<\/td>Konstverk \u00e4r ju en s\u00e5 otroligt viktig del av konsten<\/a><\/td>Frida Rizvi<\/td><\/tr>
25- v.43<\/td>Studentafton f\u00f6r likasinnade<\/a><\/td>Hugo Clarin<\/td><\/tr>
25-v. 42<\/td>Sl\u00e4pp ut mig s\u00e5 jag f\u00e5r k\u00e4nna det d\u00e4r of\u00f6rklarliga och stora<\/a><\/td>Ylva Isaksson Medin<\/td><\/tr>
25- v. 41<\/td>Ber\u00e4tta om dig<\/a><\/td>Kutalmis Emin Kaplan<\/td><\/tr>
25- v. 40<\/td>Det f\u00f6ruts\u00e4gbara Mj\u00e4llby<\/a><\/td>Hugo Clarin<\/td><\/tr>
25- v. 38<\/td>Migrationsfr\u00e5gan, egentligen en klassfr\u00e5ga?<\/a><\/td>Kutalmis Emin Kaplan<\/td><\/tr>
25- v. 25<\/td>Gruppmentalitet och l\u00e5gkonjukturbangers<\/a><\/td>Ylva Isaksson Medin<\/td><\/tr>
25- v. 24<\/td>Vi \u00e4lskar dig H\u00e5kan, kan vi f\u00e5 en titt<\/a><\/td>Hugo Clarin<\/td><\/tr>
25-v. 23<\/td>Den sanna sommarspaningen 2025<\/a><\/td>Ylva Isaksson Medin<\/td><\/tr>
25- v.22<\/td>klassisk kr\u00f6nika<\/a><\/td>Benjamin Bengtsson<\/td><\/tr>
25- v.14<\/td>Aprilsk\u00e4mt<\/td>Malte Edman<\/td><\/tr>
25 – v.11<\/td>Appell x Arbetskuriren<\/a><\/td>Benjamin Bengtsson<\/td><\/tr>
25 – v.10<\/td>Fyra r\u00f6ster om \u00e5ttonde mars<\/a><\/td>Redaktionen<\/td><\/tr>
25 – v.9<\/td>V\u00e5rhyllning (dikt)<\/a><\/td>Mathilda T. Lowegren<\/td><\/tr>
25 – v.7<\/td>Stor intervju med arkitektupproret<\/a><\/td>Malte Edman<\/td><\/tr>
25 – v.6<\/td>Hj\u00e4lp, jag har k\u00f6pt mitt minne p\u00e5 Ikea<\/a><\/td>Benjamin Bengtsson<\/td><\/tr>
25 – v.4<\/td>Opioidkrisen p\u00e5 spr\u00e5ng?<\/a><\/td>Mathilda T. Lowegren<\/td><\/tr>
25 – v.3<\/td>DEN KORREKTA TRENDSPANINGEN 2025<\/a><\/td>Ylva Isaksson Medin<\/td><\/tr>
25 – v.2<\/td>Dikt (saknad)<\/td><\/td><\/tr>
Bonus<\/td>Almenackainl\u00e4gg<\/a><\/td>Redaktionen<\/td><\/tr>
25 – v.46-52<\/strong><\/td>Vinteruppeh\u00e5ll<\/strong><\/td><\/td><\/tr>
24 – v.46<\/td>S\u00f6ndagsrim<\/a><\/td>Mathilda T. Lowegren<\/td><\/tr>
24 – v.44<\/td>Poop-di-scoopty<\/a><\/td>Frida Rizvi<\/td><\/tr>
24 – v.43<\/td>Halloween \u2013 eller st\u00e4ppvargens fristad<\/a><\/td>Elin W. Askman<\/td><\/tr>
24 – v.42<\/td>Moralen och maskeraden<\/a><\/td>Benjamin Bengtsson<\/td><\/tr>
24 – v.21-41<\/strong><\/td>Sommaruppeh\u00e5ll<\/strong><\/td><\/td><\/tr>
24 – v.20<\/td>PPE-debatten i Lundag\u00e5rd och den akademiska friheten<\/a><\/td>Niklas Helenefors<\/td><\/tr>
24 – v.19<\/td>Eurovision, Sverige och det totalit\u00e4ra samh\u00e4llet?<\/a><\/td>Benjamin Bengtsson<\/td><\/tr>
24 – v.18<\/td>Embracing the Dark Feminine<\/a><\/td>Ola Grabowski<\/td><\/tr>
24 – v.17<\/td>Et stjernebilde som ikke finnes<\/a><\/td>Mikkel Grimstad<\/td><\/tr>
24 – v.16<\/td>Demokratins d\u00f6d, L\u00e4nge leve filosofkungarna!<\/a><\/td>Anonym<\/td><\/tr>
24 – v.15<\/td>P.P.E. shower thoughts<\/a><\/td>Benjamin Bengtsson<\/td><\/tr>
24 – v.14<\/td>Ett r\u00e4tt liv<\/a><\/td>Mathilda Lowegren<\/td><\/tr>
24 – v.12<\/td>Bakis? Ta en promenad<\/a><\/td>Deniz Torun<\/td><\/tr>
24 – v.11<\/td>Sagan om sagan om h\u00e4stlemmen<\/a><\/td>Malte Edman<\/td><\/tr>
24 – v.10<\/td>Observationer och tankar om kroppsideal <\/td>Milton Lacinai<\/td><\/tr>
v.2 – v.9<\/strong><\/td>Den stora Appellkrashen<\/strong><\/td> —–<\/strong><\/td><\/tr>
23 – v.52<\/td>Gott nytt (l\u00e5ngsamt) \u00e5r<\/a><\/td>Mathilda Lowegren<\/td><\/tr>
23 – v.51<\/td>Julen och historiens lager<\/a><\/td>Malte Edman<\/td><\/tr>
v.48 – 50<\/td>Juluppeh\u00e5ll<\/td> –<\/td><\/tr>
23 – v.47<\/td>Existensialismen idag?<\/a><\/td>Benjamin Bengtsson<\/td><\/tr>
23 – v.46<\/td>Att skriva en s\u00f6ndagskr\u00f6nika<\/a><\/td>Christofer Carter<\/td><\/tr>
23 – v.45<\/td>Att v\u00e5ga ta diskussionen<\/a><\/td>Erik Daunfeldt<\/td><\/tr>
v.42 – 44<\/td>Ingen kr\u00f6nika pga. serverkrash<\/td> –<\/td><\/tr>
23 – v.41<\/td>Hemml\u00e4ngtan<\/a><\/td>Deniz Torun<\/td><\/tr>
23 – v.40<\/td>Vad \u00e4r ”awe”?<\/a><\/td>Mathilda Lowegren<\/td><\/tr>
23 – v.39<\/td>Vem kom f\u00f6rst?<\/a><\/td>Anna Fogelquist<\/td><\/tr>
23 – v.38<\/td>Individualismen och teknokratet<\/a><\/td>Benjamin Bengtsson<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n\n\n\n\n

S\u00f6ndagskr\u00f6nika<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Ett r\u00e4tt liv<\/h1>\n\n\n\n
\"\"
D\u00f6d kvinna p\u00e5 sin d\u00f6dsb\u00e4dd<\/em> av Ferdinand Hodler, Wikimedia Commons<\/sub><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

<\/h4>\n\n\n\n

Amen fan ocks\u00e5! En v\u00e5g av skuldk\u00e4nslor sk\u00f6ljde \u00f6ver mig tidigare idag d\u00e5 jag som vanligt gick igenom min kalender, och s\u00e5g de flertal projekt och plikter som jag \u00e4nnu inte tagit mig an. En uppsats som ska in snart, kursanm\u00e4lan som st\u00e4nger, den h\u00e4r kr\u00f6nikan som jag inte b\u00f6rjat skriva f\u00f6rr\u00e4n nu, samma dag som den ska publiceras. Men solen skiner ju, och daggen som lagt sig som ett t\u00e4cke \u00f6ver morgonen efter g\u00e5rdagens regn, bara f\u00f6rst\u00e4rker gr\u00f6nskans doft. Plikterna \u00e4r triviala, v\u00e4rlden d\u00e4r ute kallar ju p\u00e5 mig! Men ack s\u00e5 ofta jag underkastat mig dessa impulser, bara f\u00f6r att inse att de inte har lett mig n\u00e5gonstans. S\u00e5 nu sitter jag h\u00e4r inne i skuggan, f\u00f6r tillf\u00e4llet i alla fall, f\u00f6r att se om jag kan uppn\u00e5 n\u00e5got.<\/p>\n\n\n\n

Jag skulle anta att det \u00e4r en del av den universella m\u00e4nskliga upplevelsen, att uppleva s\u00e5dana kval som f\u00f6rst tycks dyka upp n\u00e4r man n\u00e5r den \u00e5lder d\u00e4r man finner besluten om vad man vill g\u00f6ra h\u00e4r i livet. Det man vill g\u00f6ra, det man b\u00f6r g\u00f6ra\u2013 det kan handla om vad man har en speciell beg\u00e5vning f\u00f6r, eller vad man finner st\u00f6rst intresse i\u2013 men tanken om att det finns en perfekt uppgift f\u00f6r var individ tycks ha manifesterat sig, och tagit rot, i alla fall inom mig.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r man v\u00e4l hittat detta kall, tycks det enda goda och st\u00e4ndiga vara att fullf\u00f6lja denna uppgift eller mening. Men mer \u00e4n n\u00e5got, enligt min uppfattning, handlar det kanske mer om att man vill g\u00f6ra r\u00e4tt f\u00f6r sig sj\u00e4lv. Man vill uppn\u00e5 det man n\u00e5gonstans \u00e4r \u00e4mnad till att uppn\u00e5, att utnyttja de g\u00e5vor som blivit given en. Skuldk\u00e4nslorna som uppst\u00e5r n\u00e4r man p\u00e5minns att man inte konstant str\u00e4vat efter denna mening far ner som ett piskrapp med j\u00e4mna mellanrum. Ens potentiella \u00e4ra och lycka glider en ur h\u00e4nderna. Om jag bara \u00e4gnat mig mer \u00e5t detta, om jag bara lagt ner tiden, om jag bara inte var s\u00e5 lat, om jag bara inte var s\u00e5 \u00e4ndam\u00e5lsl\u00f6s och s\u00e5 vidare.<\/p>\n\n\n\n

Samtidigt, kan man st\u00e4lla sig fr\u00e5gan om denna str\u00e4van egentligen \u00e4r s\u00e5 viktig. Det m\u00e5 vara mina egna skuldk\u00e4nslor som f\u00f6rs\u00f6ker underl\u00e4tta vikten av min egen otillr\u00e4cklighet som talar, men \u00e4r \u201catt f\u00f6rverkliga sig sj\u00e4lv\u201d verkligen det fr\u00e4msta som g\u00f6r en lycklig? N\u00e4r man finner sig sj\u00e4lv i slutet av livet, kommer samvetskvalen \u00e5terst\u00e5 d\u00e5 man insett att man aldrig n\u00e5tt sin fulla potential, eller kommer man \u00e4lta stunderna man g\u00e5tt miste om d\u00e5 man var f\u00f6r fokuserad p\u00e5 att fullg\u00f6ra sina plikter? Vad \u00e4r ett r\u00e4tt liv?<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 Ivan Ilyich l\u00e5g p\u00e5 sin d\u00f6dsb\u00e4dd, fr\u00e5gade pl\u00f6tsligt en inre r\u00f6st honom, \u201char du levt som du b\u00f6r ha levt?\u201d. Ja, det \u00e4r klart han har. Han har gjort allt r\u00e4tt, han \u00e4r aktad och respekterad, och har stigit s\u00e5 h\u00f6gt man kan stiga i den offentliga sektorn. Trots det, gnagde det ett annat svar inom honom, d\u00e5 han t\u00e4nkte tillbaka p\u00e5 de b\u00e4sta stunderna i sitt liv. N\u00e4r han l\u00e5g d\u00e4r och dr\u00f6mde sig tillbaka till de stunder som en g\u00e5ng upplevts s\u00e5 storslagna, tycktes blekna i minnet. S\u00e5 ytterst triviala de verkade n\u00e4r han f\u00f6rest\u00e4llde sig den triumf de en g\u00e5ng v\u00e4ckt i honom. Endast barndomens enkla njutningar tycktes lysa igenom som sann s\u00e4llhet. S\u00e5klart han inte hade varit helt olycklig, den f\u00f6rv\u00e4ntan och samh\u00f6righet han upplevt under sin tid p\u00e5 universitetet, f\u00f6r\u00e4lskelsen han upplevt under de f\u00f6rsta \u00e5ren av sin karri\u00e4r, slog honom som ren lycka. Men d\u00e4refter, d\u00e5 den Ivan Ilyich han var idag, h\u00f6gt respekterad och framg\u00e5ngsrik, tycktes ta form, slutade de sanna n\u00f6jena uppst\u00e5. Kan det vara s\u00e5 att han levt p\u00e5 fel s\u00e4tt?<\/p>\n\n\n\n

Enligt min tolkning, pekar Lev Tolstojs novell p\u00e5 en viss distinktion. Man kan antingen f\u00f6rverkliga sig sj\u00e4lv, eller suga m\u00e4rgen ur livet. B\u00f6r man vara Narcissus eller Goldmund? Sj\u00e4lvfallet, var det v\u00e4l inte det Tolstoj ville s\u00e4ga med Ivan Iljitjs d\u00f6d,<\/em> men det p\u00e5minde mig om detta som jag vridit och v\u00e4nt p\u00e5. Kommer man v\u00e4nda och vrida sig p\u00e5 sin d\u00f6dsb\u00e4dd eller kommer man stillsamt kunna somna in med vetskapen att man levt?<\/p>\n\n\n\n

Kanske det inte \u00e4r n\u00e5got man n\u00e5gonsin kommer att landa i, som Hesse, som vid 40 \u00e5r, skrev Steppvargen. Kommer man inse att trots all ens k\u00e4rlek och uppskattning f\u00f6r det intellektuella, all ens bildning, inte ha \u00e5stadkommit n\u00e5got f\u00f6r att kunna m\u00e4ta sig med tidens g\u00e5ng. Man har inte f\u00e5tt ta sitt s\u00e4te bredvid de od\u00f6dliga, men \u00e4r inte att ha levt bra nog?<\/p>\n\n\n\n

Kanske \u00e4r de tv\u00e5 levnadss\u00e4tten inte varandras motsatser, utan att det egentligen handlar om att hitta en balans mellan de tv\u00e5? Nej, jag kommer inte komma fram till n\u00e5got h\u00e4r, men mina samvetskval kan nog lugna sig en smula.<\/p>\n\n\n\n

Mathilda Lowegren<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

S\u00f6ndagskr\u00f6nika<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Et stjernebilde som ikke finnes<\/h1>\n\n\n\n

Mikkel Grimstad<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
Perspektiv, Inskannad akvarellm\u00e5lning.<\/sub><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

De st\u00f8rste leseropplevelsene i mitt liv har som regel oppst\u00e5tt etter en lengre periode uten lesning. N\u00e5r jeg av ulike grunner ikke har tatt i en bok p\u00e5 flere m\u00e5neder. Som oftest fordi jeg har falt inn i vanens listige grep. Inn i det blikket som ikke lenger ser, det som har sett seg blind p\u00e5 en verden det kjenner altfor godt. Ubevisst sortert den inn i kategorier. Der er han, der er hun, der er veien jeg har syklet langs en million ganger f\u00f8r. En motstandsl\u00f8s tilv\u00e6relse. En som ikke krever, men som heller ikke gir. En slags limbo, hvor verden fastner i et velkjent m\u00f8nster som utgj\u00f8r hverdagen. Det er derfor jeg leser: for \u00e5 unng\u00e5 at verden skal lukke seg. <\/p>\n\n\n\n

En slik platt tilstand var det jeg befant meg i n\u00e5r jeg leste Labyrinter<\/em> for f\u00f8rste gang. Boken best\u00e5r av en samling fortellinger av den argentinske forfatteren Jorge Luis Borges. Den er ekstremt innholdsfortettet, novellene som utgj\u00f8r boken er s\u00e5 idesterke at enhver annen forfatter ville skrevet dem som romaner. Men av alle fortellingene er det likevel bare \u00e8n som aldri forlater meg \u2013 den aller f\u00f8rste novellen ved det merkverdige navnet Tl<\/em>\u00f6n, Uqbar, Orbius Tertius<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Vi introduseres til det mytiske stedet Tl\u00f6n, som er en konkret manifestasjon av George Berkeleys subjektive idealisme: det som finnes er kun det som erfares. Den objektive virkeligheten er ikke bare utilgjengelig, for innbyggerne i Tl\u00f6n finnes den ikke overhodet. Mens Berkeley er bundet av filosofiske argumenter, er Borges fri i sin form. Han skal ikke bevise noe som helst, han skal bare vise. Det er irrelevant hvorvidt det er sant, for Tl\u00f6n er ikke et manifest, og tekstens verdi ligger ikke i dens ontologiske erkjennelser.  Tl\u00f6n er fremfor alt et kj\u00e6rlighetsbrev til den opplevde virkeligheten. Den levde, f\u00f8lte verden, som vanen aldri trenger inn i, hvor det ikke finnes gjentagende hendelser, men bare rene, uforurensede opplevelser. Det er en verden som ikke er bundet av analysen. For selv om sp\u00f8rsm\u00e5let om hvorvidt kunnskap er av ren objektiv art eller ei er et kjedelig, og ikke minst skolastisk, sp\u00f8rsm\u00e5l, er det ingen tvil om at selve kunnskapss\u00f8ken, som i den moderne verden er s\u00e5 radikal, har endret m\u00e5ten vi ser og er i verden p\u00e5. Alt har et svar, en kontekst og en naturlig rekkef\u00f8lge, og dermed lever man i en forutsigbar virkelighet, en verden som hender uavhengig av en selv og som man p\u00e5 sett og vis er en tilskuer til. <\/p>\n\n\n\n

I Tl\u00f6n finnes det ingen svar, ingen kontekster og heller ingen naturlige rekkef\u00f8lger. Verden f\u00f8des av bevisstheten, og dermed oppst\u00e5r den hele tiden p\u00e5 nytt. Det finnes ingen kontinuitet, bare en konstant nyskapning. Mens en verden av ting i mekaniske bevegelser hele tiden gjentar seg, er Tl\u00f6n hendelsenes\u2019 sted. Verden fremtrer aldri igjen, men alltid p\u00e5 nytt. Hele tiden i en ny form, et nytt lys.<\/p>\n\n\n\n

Siden det i Tl\u00f6n ikke finnes en uavhengig, objektiv virkelighet, finnes det heller ikke i det tl\u00f6nske spr\u00e5k. Med andre ord: det finnes ikke substantiv. I den engelske utgaven vises det til at setningen \u00abThe moon rose above the river\u00bb ikke kan eksistere i det tl\u00f6nske spr\u00e5k. Den n\u00e6rmeste oversettelsen lyder: \u00abUpward behind the onstreaming it mooned\u00bb. Mens den f\u00f8rste versjonen er opptatt av tingene, tar den andre for seg hendelsene. \u00c8n beskrivelse i rommet, og \u00e8n i tiden. <\/p>\n\n\n\n

Mens Tl\u00f6n er en verden som \u00e5pner seg, som utg\u00e5r fra bevisstheten og dens opplevelser, berettes det hele om i en t\u00f8rr form. Det er dette som er utgangspunktet for bevegelsen som oppst\u00e5r i meg n\u00e5r jeg leser fortellingen: fra det lukkede til det \u00e5pne. Spr\u00e5ket er t\u00f8rt og noks\u00e5 f\u00f8lelsesl\u00f8st, og derav finnes det en avstand mellom leseren og teksten, en viss fratagelse av innlevelse, men attp\u00e5til finnes det en faktisk avstand. Vi leser om en jeg-person som forklarer hvordan han oppdaget Uqbar, en region av Tl\u00f6n, som ogs\u00e5 i novellen er et fiktivt sted, i en encyklopedi for fem \u00e5r siden. Leseren befinner seg flere ledd unna handlingens sentrum, b\u00e5de i tid og rom. Det er denne avstanden som gj\u00f8r leseren mottagelig for ideene. Om Tl\u00f6n var handlingens sentrum, om fortellingen hadde g\u00e5tt n\u00e6rt inn p\u00e5 innbyggernes f\u00f8lelser og relasjoner, hadde ideene som Borges gestalter blitt forvrengt, vanskelige \u00e5 skimte gjennom tekstens f\u00f8lelsesmessige n\u00e6rv\u00e6r. Med avstand kan ideene st\u00e5 alene, og ikke minst tydelige, og det er kanskje derfor Borges ogs\u00e5 beskrives som filosof. <\/p>\n\n\n\n

Som i mange av Borges\u2019 fortellinger blir vi vist begrensingene av rasjonaliteten, og mulighetene av v\u00e6ren. Vi blir f\u00f8rt dit hvor blikket slutter \u00e5 se og starter \u00e5 skape. Den motsatte bevegelsen er \u00e5 finne i enkelte av Tor Ulvens dikt. Det f\u00f8lgende diktet ble publisert posthumt, og er hentet fra samlingen Etterlatte dikt<\/em>:<\/p>\n\n\n\n

jeg st\u00e5r under et tre av sultne hender<\/em><\/p>\n\n\n\n

nei<\/em><\/p>\n\n\n\n

jeg st\u00e5r under et ingenting. <\/em><\/p>\n\n\n\n

Utgangspunktet er en umiddelbar innlevelse i verden, hvor det lyriske jeg-et ser treet, og forestiller seg dets grener som sultne hender. Denne innlevelsen blir i neste strofe negert, for nei, han st\u00e5r ikke under noen sultne hender, men av et tre med grener, som igjen best\u00e5r av x og y og z: molekyler som best\u00e5r av atomer som best\u00e5r av kvarker som er det som Ulven velger \u00e5 kalle \u00abingenting\u00bb. Vi blir f\u00f8rt dit hvor blikket slutter \u00e5 skape og starter \u00e5 se. I et annet dikt fra den samme samlingen finner vi den samme bevegelsen:<\/p>\n\n\n\n

hva er det du ser etter p\u00e5 himmelen<\/em><\/p>\n\n\n\n

jeg ser etter et stjernebilde som ikke finnes<\/em><\/p>\n\n\n\n

Det lyriske jeg-et blir igjen nektet innlevelsen av verden, der hvor mening oppst\u00e5r. De imagin\u00e6re strekene som knytter stjernene sammen til meningsfulle stjernebilder makter ikke jeg-et \u00e5 se, for, vel, de finnes jo ikke<\/em>. Dette blikket er gjennomg\u00e5ende i Ulvens forfatterskap: verden som best\u00e5ende av d\u00f8d og mekanikk. Ikke fordi det er verdens harde realitet, men fordi jeg-et har mistet evnen til \u00e5 v\u00e6re en del av den, falt fra den. Jeg-ets opplevelse, dets innlevelse, blir \u00f8delagt av en altomfattende analysering. Denne distinksjonen er viktig, og den blir tydeliggjort: <\/p>\n\n\n\n

hvorfor st\u00e5r jeg taus n\u00e5r jeg har f\u00e5tt munn<\/em><\/p>\n\n\n\n

hvorfor st\u00e5r jeg stille n\u00e5r jeg har f\u00e5tt f\u00f8tter<\/em><\/p>\n\n\n\n

hvorfor ser jeg ikke n\u00e5r jeg har f\u00e5tt \u00f8yne<\/em><\/p>\n\n\n\n

hvorfor roper jeg ikke n\u00e5r jeg har f\u00e5tt stor elendighet<\/em><\/p>\n\n\n\n

fordi jeg er av stein<\/em><\/p>\n\n\n\n

Det lyriske jeg-et sukker over seg selv, ikke over verden. Det klarer ikke \u00e5 bevege seg, ikke rope, ikke g\u00e5, ikke se, og det i en verden med alle disse mulighetene. Det lyriske jeg-et har stivnet til, det ser verden, men er ikke lenger i den, og dermed f\u00f8lger den avsluttende assosiasjonen til selve arketypen av det livl\u00f8se \u2013 steinen. <\/p>\n\n\n\n

Hvilket h\u00e5p er det for det blikket, det som ikke makter \u00e5 v\u00e6re i verden? Det skulle \u00f8nske det kunne, derfor disse hjelpel\u00f8se fors\u00f8kene, men det faller alltid tilbake. Ut av verden, p\u00e5 et vis, og ut av tiden. Til rommet, til der hvor allting er d\u00f8dt. I det eneste intervjuet Ulven gav, med Vagant i 1993, blir han spurt om han \u00f8nsker \u00e5 leve i n\u00e5et. Han svarer at \u00abDet ville v\u00e6rt ideelt hvis man klarte det. Men det er dette vi ikke klarer. D\u00f8dsbevisstheten er der, uansett\u00bb. Med denne resignasjonen f\u00f8lger det at de to f\u00f8rste diktene jeg har gjengitt, som viser bevegelsen fra det \u00e5pne til det lukkede, er unntakene i forfatterskapet. Vanligvis finnes det ikke engang et fors\u00f8k, men kun en hengivelse til det arkaiske, det mekaniske, til det som alltid har v\u00e6rt, og alltid vil v\u00e6re, d\u00f8dt. De f\u00e5fengte fors\u00f8kene er til liten hjelp, de fors\u00f8ker \u00e5 presse frem mening, mens man f\u00e5r f\u00f8lelsen av at resignasjonen er der allerede fra begynnelsen. Derfor hjelper det ikke \u00e5 zoome inn p\u00e5 livet, til der hvor f\u00f8lelsenes intensitet skal overg\u00e5 det desillusjonerte blikket, for desto st\u00f8rre fors\u00f8ket m\u00e5tte v\u00e6re, desto st\u00f8rre er tilbakefallet. Ulven er l\u00e5st til sitt blikk, og det presset han ut\u00f8ver mot verden blir alltid utlignet. Som en tvangstr\u00f8ye som strammer seg om man fors\u00f8ker \u00e5 bryte seg l\u00f8s, og derfor slakker han heller grepet, og omfavner fangenskapet: d\u00f8den, mekanikken, det arkaiske som alltid har, og alltid vil, v\u00e6re. <\/p>\n\n\n\n

Mens vanen gj\u00f8r hverdagen flat og forutsigbar, ser det desillusjonerte blikket p\u00e5 livet som materielt og iboende meningsl\u00f8st. Begge tilstandene kan kun oppst\u00e5 n\u00e5r man befinner seg ute av verden, n\u00e5r man har den p\u00e5 en armlengdes avstand. Det som gj\u00f8r Tl<\/em>\u00f6n, Uqbar, Orbius Tertius <\/em>s\u00e5 kraftfull, er at dens livsbejaendehet ikke ligger i dens blindhet. Det er ingen naivisme hos Borges, han viser oss ikke hvilken mening det er \u00e5 finne i \u00e5 lukke \u00f8ynene for nihilismens harde sp\u00f8rsm\u00e5l, men tvert om hvilken kraft det er i \u00e5 \u00e5pne \u00f8ynene og se at det er selve formuleringen av sp\u00f8rsm\u00e5lene som skaper dets problemer. Borges geleider oss langs det t\u00f8rre spr\u00e5ket, med en viss avstand til teksten, og med utgangspunkt i det t\u00f8rre ytre, der hvor det ikke finnes noen iboende mening, f\u00f8rer han oss til dennes grense, til dit hvor logikken ikke lenger strekker til. Til dit hvor verden best\u00e5r av v\u00e5r deltagelse, ikke v\u00e5r iaktagelse. <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 ulike m\u00e5ter feiler vi hele tiden i \u00e5 v\u00e6re i verden. Vi analyserer det som ikke skal analyseres, kategoriserer tingene og menneskene som omgir oss. Vi fastner i en vant verden, og m\u00e5let m\u00e5 v\u00e6re \u00e5 stige ut av denne s\u00e5 ofte som mulig. Menneskets fremste egenskap er tilpasningsevnen, ble jeg en gang fortalt av en venn som studerte evolusjonspsykologi. Tvert om, burde jeg ha sagt. Det er v\u00e5r alles fiende. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

S\u00f6ndagskr\u00f6nika<\/p>\n\n\n\n

PPE shower thoughts (Vecka 4)<\/h2>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Benjamin Bengtsson<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Filosofi: Bunden till v\u00e5r frihet<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u201dDu kan bli precis vad du vill!\u201d<\/p>\n\n\n\n

Vi har nog alla h\u00f6rt orden vid n\u00e5got tillf\u00e4lle. Fr\u00e5n v\u00e5ra l\u00e4rare, v\u00e5ra f\u00f6r\u00e4ldrar eller som jag gjorde, fr\u00e5n min studiev\u00e4gledare. V\u00e4gledning f\u00f6rr i tiden var enkelsp\u00e5rig. Var du duktig p\u00e5 att sjunga, ja d\u00e5 fick du sjunga. Var du duktig p\u00e5 matte, ja d\u00e5 fick du inte sjunga. Dr\u00f6mde barnet om att bli pianist, men hade sm\u00e5 h\u00e4nder, ja d\u00e5 fanns det inte mycket att g\u00f6ra \u00e5t saken. Ville barnet bli diplomat, men saknade socioekonomisk bakgrund f\u00f6r utbildning och kontaktn\u00e4t, ja d\u00e5 fanns det inte mycket att g\u00f6ra \u00e5t saken. V\u00e4rlden var h\u00e5rd och or\u00e4ttvis. Du blev det du kunde bli. Vad du ville h\u00f6rde inte till saken. Funktionalismen hade spridit sig till de m\u00e4nskliga leden och viljan fick, likt en ballong, sl\u00e4pas med p\u00e5 ett sn\u00f6re i ena handen, medan vi fortfarande var sm\u00e5. Vuxna leker ju ej med ballonger! <\/p>\n\n\n\n

Idag \u00e4r det dock annorlunda. Vi ska inte bara b\u00e4ra omkring p\u00e5 v\u00e5ra viljor som barnsliga ballonger. De ska st\u00e5 i centrum f\u00f6r v\u00e5r motivation. De ska sporra oss, i frihetens namn, till att n\u00e5 nya h\u00f6jder. Ingen ska tyngas ner av omgivningen de r\u00e5kat f\u00f6das med. R\u00e4ttvisa ska r\u00e5da i denna nya frihet, d\u00e4r vi alla kan n\u00e5 dit vi vill. Det \u00e4r som att vi, i st\u00e4llet f\u00f6r att sl\u00e4ppa taget om ballongen och se den sv\u00e4va iv\u00e4g, n\u00e4r v\u00e5ra h\u00e4nder \u00e4r stora nog, ska h\u00e5lla kvar i v\u00e5r sv\u00e4vande f\u00e4rgklick, vart den \u00e4n m\u00e5 ta oss. Genom ur och skur ska vi h\u00e5lla fast i sn\u00f6ret, som om att paradiset skulle infinna sig i molnen ovanf\u00f6r. Vi vet inte vart den tar oss, men visst susar friheten omkring oss och visst k\u00e4nner vi ibland att vi kan hamna precis vart som helst. <\/p>\n\n\n\n

Vi forts\u00e4tter h\u00f6gre och h\u00f6gre; det verkar inte finnas ett tak. Vad som f\u00f6rst k\u00e4nns som frihet f\u00e5r dock snabbt en svindlande bismak. F\u00f6r vi h\u00e4nger h\u00f6gt \u00f6ver havet och enda v\u00e4gen fram\u00e5t pekar upp\u00e5t. Fram-g\u00e5ng i v\u00e5r v\u00e4rld har helt pl\u00f6tsligt bytt riktning och det verkar inte finnas en gr\u00e4ns p\u00e5 hur h\u00f6gt vi b\u00f6r n\u00e5. Vi forts\u00e4tter h\u00f6gre och h\u00f6gre. Med paradiset runt kr\u00f6net s\u00e5 jobbar vi oss tr\u00f6ttare och tr\u00f6ttare. Syret tynar och vi ser allt mindre och mindre. V\u00e5r v\u00e4rld under oss blir allt mer abstrakt. Vi tappar n\u00e5gra extra kilon f\u00f6r att n\u00e5 lite h\u00f6gre, en arm h\u00e4r, ett ben d\u00e4r och snart s\u00e5 ser vi inget annat runt omkring oss. Individen har n\u00e5tt nya h\u00f6jder bland molnen. H\u00f6gre \u00e4n n\u00e5gon m\u00e4nniska st\u00e5r v\u00e5r magra kropp. L\u00e4ngre ifr\u00e5n v\u00e5ra n\u00e4rmaste sv\u00e4var vi allt l\u00e4ngre bort. <\/p>\n\n\n\n

Politik: Sverige in, USA ut?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Natof\u00f6rhandlingarna verkar \u00e4ntligen ha tagit sig in p\u00e5 upploppet. \u00c5sk\u00e5darna kan nu, efter m\u00e5nader av oro och spekulering, \u00e4ntligen se m\u00e5lg\u00e5ngen korsas, om det nu finns n\u00e5gra \u00e5sk\u00e5dare kvar. De flesta verkar vid detta laget ha l\u00e4mnat arenan. Kanske sitter de och blickar sporadiskt mot valr\u00f6relsen p\u00e5 andra sidan Atlanten. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r nu Sverige \u00e4ntligen verka vara p\u00e5 v\u00e4g in i v\u00e4rmen, ja d\u00e5 b\u00f6rjar sj\u00e4lvaste eldstaden i huset att flacka. Tydligen s\u00e5 \u00e4r det m\u00f6jligt att USA om ganska s\u00e5 exakt ett \u00e5r, helt pl\u00f6tsligt byter utrikespolitisk inriktning. Det \u00e4r lagom sk\u00f6nt att ha en v\u00e4rd som f\u00f6rst bjuder in alla g\u00e4ster runt sin eldstad, f\u00f6r att sedan prompt sl\u00e4cka elden och l\u00e4mna kvar alla i kylan. Detta \u00e4r fortfarande en m\u00f6jlighet om \u00e4n n\u00e5got sv\u00e5rare med \u201dNational Defense Authorization Act\u201d p\u00e5 plats, som ska se till att USA inte kan dra sig ur NATO hur som helst. Men i ett nytt kallt krig s\u00e5 beh\u00f6vs nog all v\u00e4rme som g\u00e5r att tillg\u00e5. Tankarna m\u00e5ste i varje fall g\u00e5 runt i Sveriges kollektiva medvetande nu n\u00e4r vi st\u00e5r d\u00e4r, framf\u00f6r d\u00f6rren. Vi har dock hunnit att b\u00e5de ringa och knacka p\u00e5 under den korta tid p\u00e5 tv\u00e5 \u00e5r, som vi st\u00e5tt ute och v\u00e4ntat p\u00e5 att s\u00e4llskapet innanf\u00f6r ska spela klart sitt Yatzy-parti, innan de \u00f6ppnar (I sj\u00e4lva verket s\u00e5 v\u00e4ntade alla t\u00e5lmodigt p\u00e5 att Turkiet skulle f\u00e5 tre par, trots att reglerna inte till\u00e4t fler kast). Det \u00e4r f\u00f6rsent att v\u00e4nda p\u00e5 klacken vid det h\u00e4r laget. Sverige m\u00e5 vara bra p\u00e5 Yatzy. Yatzy \u00e4r kul. Men vem vet vilket spel som s\u00e4llskapet vill spela efter Yatzy. Det finns betydligt mer primitiva spel p\u00e5 hyllan.<\/p>\n\n\n\n

Ekonomi: Varf\u00f6r \u00e4r det en lyxvara att \u00e4ta nyttigt?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Gr\u00f6nsakssoppa och r\u00e5gbr\u00f6d brukade vara en fattigmans tv\u00e5 bordskamrater, idag har de b\u00e5da gjort en klassresa och med dem har en stor del av v\u00e5r h\u00e4lsosamma livskost f\u00f6ljt. <\/p>\n\n\n\n

V\u00e5r omv\u00e4rld \u00e4r fylld av diverse matexperter. De kan vara allt fr\u00e5n TV kockar och doktorer till dina egna f\u00f6r\u00e4ldrar som p\u00e5 dit f\u00f6rra bes\u00f6k desperat packade ner ett kvarts paket kidneyb\u00f6nor och en halv tomat i din packning. Olika v\u00e4rldar. Samma budskap. Varierad kost bra. Frukt och gr\u00f6nt bra. Fibrer bra. Naturliga r\u00e5varor bra. Men varf\u00f6r kan vi \u00e4ta oss m\u00e4tta p\u00e5 en halvfabrikatspizza f\u00f6r en br\u00e5kdel av priset? Varf\u00f6r \u00e4r det konstant rea p\u00e5 meterhyllor av olika flaskor med diverse olika kombinationer av smak\u00e4mnen, konserveringsmedel socker och vatten? Varf\u00f6r kan vi bara k\u00f6pa snabbmat och makaroner f\u00f6r v\u00e5rt magra CSN-l\u00e5n? Varf\u00f6r st\u00e5r valet mellan tv\u00e5 fryspiroger eller en ynka paprika? Det finns en genuin efterfr\u00e5gan efter ett billigt s\u00e4tt att ordna nyttig kost, borde inte utbudet f\u00f6lja? <\/p>\n\n\n\n

Nej, inte om efterfr\u00e5gan kvarst\u00e5r p\u00e5 skr\u00e4pmat. En ond cirkel \u00e4r vad vi f\u00e5r om vi bara har r\u00e5d med det kulinariska bottenskrapet. Vi finansierar d\u00e5 en matindustri som vi egentligen inte vill ha. Men i slut\u00e4ndan s\u00e5 \u00e4r det kunden som best\u00e4mmer. Om kunden \u00e4r oelastisk och v\u00e4grar g\u00e5 ner i spagat f\u00f6r sin broccoli, ja d\u00e5 f\u00e5r hen gott n\u00f6ja sig med substitutet. S\u00e5 l\u00e4nge kapitalismen frodas s\u00e5 f\u00e5r vi som kunder inse att vi f\u00e5r det vi \u00e4r villiga att betalar f\u00f6r. Inte mer, inte mindre. Men r\u00e4ttvisan kan ibland spela oss ett spratt. N\u00e4stan h\u00e4lften av jordens befolkning har n\u00e4mligen tekniskt s\u00e4tt inte ens r\u00e5d att finansiera en h\u00e4lsosam kost och majoriteten av resten vill kanske \u00e4ven g\u00f6ra annat \u00e4n att \u00e4ta i livet. De f\u00e5r helt enkelt sm\u00e4lta tanken om en s\u00e4mre f\u00f6rv\u00e4ntad livsh\u00e4lsa j\u00e4mf\u00f6rt med den dryga tiondel som har mage att klaga p\u00e5 sina \u00e4ckliga gr\u00f6nsaker (l\u00e5ng, lite mer ekonomifarsa-version av varf\u00f6r du ska \u00e4ta upp dina gr\u00f6nsaker). Vi har redan bidrag till friskv\u00e5rd och sentimentet att lite mer offentligt betald motion l\u00f6nar sig i besparingar p\u00e5 offentlig betald sjukv\u00e5rd, borde k\u00e4nnas t\u00e4mligen relevant? <\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

S\u00f6ndagskr\u00f6nika<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Bakis? Ta en promenad!<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Varf\u00f6r \u00e4r en morgonpromenad det ultimata botemedlet mot en bakfylla? \u00c4r det bara en slumpm\u00e4ssig sammantr\u00e4ffande av frisk luft och r\u00f6relse? Eller finns det en djupare inneb\u00f6rd bakom denna enkla handling? <\/p>\n\n\n\n

Att ge sig ut p\u00e5 en morgonpromenad efter en l\u00e5ng natt av \u00f6verindulgens kan verka som en pr\u00f6vning, en pl\u00e5ga som kr\u00e4ver o\u00f6verstiglig viljestyrka. Men i sj\u00e4lva verket \u00e4r det kanske det b\u00e4sta s\u00e4ttet att \u00e5terst\u00e4lla balansen och \u00e5terf\u00e5 kontrollen \u00f6ver sin kropp och sj\u00e4l. <\/p>\n\n\n\n

Morgonpromenaden erbjuder en \u00f6dmjuk stund av \u00e5terh\u00e4mtning. I takt med att solen stiger och v\u00e4rmen \u00e5terv\u00e4nder till v\u00e4rlden, s\u00e5 \u00e5terv\u00e4nder vi till oss sj\u00e4lva, steg f\u00f6r steg. Stegen som f\u00f6rst kan k\u00e4nnas tunga och oj\u00e4mna blir gradvis l\u00e4ttare, mer f\u00f6ljsamma, som om kroppen sakta men s\u00e4kert g\u00f6r sig av med nattens excesser. <\/p>\n\n\n\n

Men det handlar inte bara om fysisk \u00e5terh\u00e4mtning. Den morgon-friska luften verkar som en rening f\u00f6r sj\u00e4len, skingrar bort dimmorna av \u00e5nger och f\u00f6rvirring som kan h\u00e4nga kvar fr\u00e5n kv\u00e4llen innan. Med varje andetag fylls lungorna med ny energi och klarhet, som om luften sj\u00e4lv b\u00e4r med sig kraften att l\u00e4ka och f\u00f6rl\u00e5ta. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 en tid f\u00f6r reflektion. N\u00e4r staden sakta vaknar till liv och gryningen m\u00e5lar himlen i mjuka pasteller, ges vi m\u00f6jligheten att betrakta v\u00e5ra liv ur ett nytt perspektiv. Tankarna som kanske virvlade runt i huvudet under nattens festligheter b\u00f6rjar klarna, och vi f\u00e5r chansen att se tydligare, att t\u00e4nka djupare om v\u00e5ra val och v\u00e5ra m\u00e5l. <\/p>\n\n\n\n

Men kanske \u00e4r den verkliga kraften i morgonpromenaden dess symboliska inneb\u00f6rd. Att kliva ut genom d\u00f6rren och m\u00f6ta den nya dagen med uppr\u00e4tt huvud och fasta steg \u00e4r ett tecken p\u00e5 styrka och beslutsamhet. Det \u00e4r att visa sig sj\u00e4lv och v\u00e4rlden att vi inte l\u00e5ter oss nedsl\u00e5s av v\u00e5ra misstag eller v\u00e5r egen m\u00e4nskliga svaghet, utan att vi ist\u00e4llet tar kontrollen \u00f6ver v\u00e5ra liv och str\u00e4var efter att vara v\u00e5ra b\u00e4sta jag. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 n\u00e4sta g\u00e5ng du vaknar upp med en bakfylla som hotar att krossa ditt sinne och din sj\u00e4l, kanske det b\u00e4sta du kan g\u00f6ra \u00e4r att ge dig ut p\u00e5 en morgonpromenad. F\u00f6r i den enkla handlingen att s\u00e4tta en fot framf\u00f6r den andra ligger kraften att \u00e5terf\u00e5 balans, klarhet och sj\u00e4lvkontroll. Och vem vet, kanske hittar du \u00e4ven en bit av dig sj\u00e4lv som du inte visste fanns d\u00e4r ute p\u00e5 v\u00e4gen mot soluppg\u00e5ngen. Som min korridor kamrat en g\u00e5ng sa \u201cDet finns fan inget b\u00e4ttre \u00e4n en promenad efter en utekv\u00e4ll du.”<\/p>\n\n\n\n

Deniz Torun<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

S\u00f6ndagskr\u00f6nika<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Sista l\u00e4xan i k\u00e4llkritik, eller, sagan om sagan om h\u00e4stlemmen<\/h1>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Historia var mitt favorit\u00e4mne <\/strong>i b\u00f6rjan av gymnasiet, jag gillade det s\u00e5 mycket att jag st\u00e4llde s\u00e5 h\u00f6ga krav p\u00e5 mig sj\u00e4lv, samt var s\u00e5 obekv\u00e4m med det akademiska skrivandet, att det sedermera b\u00f6rjade g\u00e5 mindre bra och bli mindre roligt. Det hj\u00e4lpte inte heller att l\u00e4raren skilde sig och blev utbr\u00e4nd, men i b\u00f6rjan gick det bra f\u00f6r mig. Vi hade en duktig historiel\u00e4rare, han lade ner mycket energi, nog mer \u00e4n l\u00e4roplanen kr\u00e4vde, p\u00e5 att l\u00e4ra oss k\u00e4llkritik. Han understr\u00f6k st\u00e4ndigt vikten av att alltid vara kritisk, inte minst mot honom sj\u00e4lv, vars egna biases han informerade oss om<\/p>\n\n\n\n

Han var en m\u00e5ngsidig man, en konstn\u00e4r p\u00e5 fritiden, och med en f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r roliga historier, och han hade en del intressanta knep f\u00f6r att l\u00e4ttare minnas saker, som att koppla till d\u00e5liga ordvitsar eller andra barnsligheter, g\u00e4rna snuskigheter. Jag gl\u00f6mmer aldrig den f\u00e5gel framst\u00e4lld med falliskt formad n\u00e4bb och kvinnobr\u00f6st till \u00f6gon som fick illustrera po\u00e4ngen bredvid den p\u00e5 tavlan dragna tidslinjen, ej heller gl\u00f6mmer jag namnet p\u00e5 \u00f6knen i s\u00f6dra Israel, som han sade att vi inte fick skratta \u00e5t. S\u00e5 han hade v\u00e4l r\u00e4tt i n\u00e5gon m\u00e5n, minnet om hans minnesknep best\u00e5r, \u00e4ven om \u00e5rtalen p\u00e5 tavlan fallit i gl\u00f6mska.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r n\u00e5gra m\u00e5nader sedan<\/strong> gick jag med p\u00e5 att skriva s\u00f6ndagskr\u00f6nika f\u00f6r Appell inf\u00f6r julafton, som f\u00f6ll p\u00e5 en s\u00f6ndag. Tanken var att jag skulle skriva om hur vi i julen och i andra h\u00f6gtider kan se historiens lager s\u00e5som i arkeologisk genomsk\u00e4rning, och att vi i firandet kan betrakta alla de g\u00e5ngna tiders seder, som hopats p\u00e5 varandra, och som \u00e4nnu lever kvar och utg\u00f6r grunden f\u00f6r dagens samh\u00e4lle. En av de seder jag ville skriva om, och som jag ber\u00e4ttade om f\u00f6r redaktionen, till stor begeistring, g\u00e4llde gr\u00f6trimmens ursprung, som min historiel\u00e4rare hade ber\u00e4ttat stod att finna i en fornnordisk fruktbarhetsrit,<\/p>\n\n\n\n

Historien l\u00f6d, som jag mindes den, att man under vikingatiden hade som sed att passera en uppstoppad, och p\u00e5 n\u00e5got vis konserverad, ehem, h\u00e4stlemm, runt bordet vid juletid. Var och en skulle n\u00e4r de fick lemmen till sig yttra rim p\u00e5 fruktbarhetens tema, vilket allts\u00e5 skulle ha givit upphov till dagens gr\u00f6trim.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det blev dags att skriva<\/strong> kr\u00f6nikan satte jag mig ner f\u00f6r att g\u00f6ra efterforskningar, jag ville se till att f\u00e5 faktan r\u00e4tt, och t\u00e4nkte att det s\u00e4kert skulle st\u00e5 n\u00e5got p\u00e5 gr\u00f6trimens ursprung p\u00e5 wikipedia, tydligen inte. N\u00e5 ja, det var bara att s\u00f6ka vidare, s\u00e5 jag googlade, och googlade, och googlade, utan framg\u00e5ng. Mitt letande blev allt mer desperat, jag testade alla t\u00e4nkbara kombinationer av orden fornnordisk, fruktbarhet, uppstoppad, och s\u00e5 olika formuleringar f\u00f6r h\u00e4stbiten\u2026 Ja ni fattar. Det \u00e4r ett under att mina s\u00f6kningar inte gett utslag i den riktade reklamen, kanske var det f\u00f6r otydligt f\u00f6r algoritmerna att tyda. Jag gr\u00e4vde mig allt djupare, b\u00f6rjade scrolla forum om fornnordisk historia, och var n\u00e4ra p\u00e5 att ge upp, n\u00e4r jag till sist m\u00f6ttes av sagan om V\u00f6lse<\/p>\n\n\n\n

V\u00f6lsa \u00feattr, <\/strong>p\u00e5 svenska v\u00f6lset\u00e5ten, \u00e4r en isl\u00e4ndsk t\u00e5t, dvs en kort saga, som st\u00e5r nedskriven i flat\u00f6boken, p\u00e5 isl\u00e4ndska flateyarb\u00f3k, fr\u00e5n 1200-talet. V\u00f6lset\u00e5ten ber\u00e4ttar historien om hur v\u00f6lse, en i linne och med \u00f6rter balsamerad hingstpenis, uppkom p\u00e5 en g\u00e5rd i Norge, och hur denna med magiska krafter besuttna lem, den kunde st\u00e5 om frun ville, varje kv\u00e4ll togs fram av g\u00e5rdens fru och passerades mellan g\u00e5rdsfolkets h\u00e4nder. N\u00e4r var och en fick v\u00f6lse till sig skulle man yttra rim \u00f6ver den, s\u00e4rskilt med avseende p\u00e5 det sexuella, och p\u00e5 kvinnlig fruktbarhet. Detta p\u00e5gick tills att Olof den helige d\u00f6k upp p\u00e5 sin flykt undan Knut den store, och kristnade folket p\u00e5 g\u00e5rden varvid seden upph\u00f6rde. <\/p>\n\n\n\n

Visst liknar det historien som min l\u00e4rare drog om gr\u00f6trimmen – och visst, som sidosp\u00e5r, \u00e4r mandeln som ska f\u00f6reb\u00e5da gifterm\u00e5l en anknytning till det sexuella – men finns det d\u00e5 n\u00e5gon koppling? Nej, jag har inte hittat n\u00e5got som styrker det, och jag har letat, gr\u00f6trimmen tros i st\u00e4llet ha sitt ursprung i den \u00e4ldre traditionen med leverrim som yttrades inf\u00f6r m\u00e5ltider med lever i, ett bruk som m\u00f6jligtvis h\u00e4mtats fr\u00e5n Tyskland. Det tycks allts\u00e5 som att min historiel\u00e4rare helt enkelt ber\u00e4ttat en underh\u00e5llande skr\u00f6na f\u00f6r oss, eller snarare, ber\u00e4ttat en om n\u00e5got som visserligen \u00e4r nedskriven en isl\u00e4nningasaga, men sedan gjort en felaktig koppling till ett samtida fenomen.<\/p>\n\n\n\n

Han hade fel om gr\u00f6trimmen, <\/strong>men ocks\u00e5 s\u00e5 r\u00e4tt, om s\u00e5 mycket. Han hade r\u00e4tt om att roliga historier och snuskiga kopplingar fastnar i minnet, han hade r\u00e4tt i att insk\u00e4rpa vikten av k\u00e4llkritik, och han hade r\u00e4tt om vikten av att vara kritisk mot honom som l\u00e4rare, och mot oss sj\u00e4lva. Att \u00e4ven den som f\u00f6rs\u00f6ker vara kritisk kan g\u00e5 fel, och att vi som ser upp till honom kan bli lurade, i flera \u00e5r, s\u00e4rskilt n\u00e4r det finns en rolig historia att tro p\u00e5, \u00e4r enkla men viktiga l\u00e4rdomar att dra av min jakt p\u00e5 sanningen om historien om h\u00e4stlemmen. <\/p>\n\n\n\n

Det var en l\u00e4xa han inte visste att han gav mig den dag han drog skr\u00f6nan, men kanske \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r den \u00e4r v\u00e4rdefull; det faktum att jag sj\u00e4lv, efter flera \u00e5r, fick r\u00e4kna ut att det kunde vara en l\u00e4xa och att det fanns l\u00e4rdomar att dra, det \u00e4r kanske den viktigaste l\u00e4rdomen, inte bara f\u00f6rm\u00e5gan av att vara kritisk efter mall, utan att t\u00e4nka sj\u00e4lv, och dra egna l\u00e4rdomar. Jag kanske drar okritiskt stora v\u00e4xlar, men jag tror att hans insk\u00e4rpande av vikten av att vara kritiska, mot allt, honom och oss sj\u00e4lva, gjorde oss sj\u00e4lvst\u00e4ndiga, och att hans roliga historier och konstiga knep l\u00e4rde denna l\u00e4xa, mer \u00e4n han sj\u00e4lv kan ana. Han var en bra l\u00e4rare, trots sina brister, tack vare sina brister.<\/p>\n\n\n\n

Malte Edman<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

Ny\u00e5rskr\u00f6nika<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Gott nytt (l\u00e5ngsamt) \u00e5r<\/h1>\n\n\n\n

<\/h4>\n\n\n\n

Karl Bertil Jonssons julafton<\/em> spelar p\u00e5 repeat medan jag sitter h\u00e4r i min f\u00e5t\u00f6lj och skriver \u2013 jag testade Lars Gullins Danny\u2019s Dream<\/em>, men den f\u00e5ngade inte den sinnesst\u00e4mning jag befann mig i n\u00e4r jag t\u00e4nkte dessa tankar som jag ska f\u00f6rs\u00f6ka \u00e5terkalla i skrift f\u00f6r er nu.<\/p>\n\n\n\n

Jag satt p\u00e5 soffan, n\u00e5gonstans lite senare p\u00e5 kv\u00e4llen, d\u00e5 n\u00e4r alla egentligen bara vill hem \u2013 s\u00e5 \u00e4r det i alla fall f\u00f6r min familj, inga 04.00-p\u00e5-morgonen-snack som i Fanny och Alexanders hush\u00e5ll. Julklappspapper l\u00e5g utspritt \u00f6ver golvet och h\u00f6gljudda rop h\u00f6rdes fr\u00e5n k\u00f6ksbordet d\u00e4r det spelades Gin rummy. Pappa satt i soffan mittemot med snapsglaset i hand, i sin h\u00f6gtidliga aftonkl\u00e4dsel som inneb\u00e4r en fullsp\u00e4ckad skotsk kilt med matchande v\u00e4st och strumpor. Som varje \u00e5r innan detta, h\u00f6rde jag en suck innan jag s\u00e5g en tyst t\u00e5r rullade ner f\u00f6r hans kind. \u201cSucka mitt hj\u00e4rta men brist ej min v\u00e4n\u201d. Mark Levengoods ord hade putsats om n\u00e4r de g\u00e5tt ner fr\u00e5n farmors generation till min, och innan jag visste ordet av, k\u00e4nde jag mina egna \u00f6gon bli fuktiga. Som varje \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r som att slutet av varje \u00e5r drar med sig ett t\u00e4cke av melankoli som tynger ner all gl\u00e4dje och julst\u00e4mning under s\u00e5 m\u00e5nga tak. Det \u00f6desdigra \u00e5rsskiftet hotar med nystart, ett slut p\u00e5 vad som nyss p\u00e5g\u00e5tt. Mycket v\u00e4l vet jag att det inte \u00e4r s\u00e5, men det \u00e4r som en op\u00e5taglig omst\u00e4llning som syns i fj\u00e4rran n\u00e4r man t\u00e4nker p\u00e5 n\u00e4sta \u00e5r. Inte f\u00f6r att antyda att det faktiskt sker ett betydligt skifte, men det sitter som inborrat i hj\u00e4rnan, att n\u00e5got fundamentalt f\u00f6r\u00e4ndras n\u00e4r 365 dagsr\u00e4kningen \u00e5terst\u00e4lls.<\/p>\n\n\n\n

Jag \u00e4r s\u00e4kerligen inte den enda som k\u00e4nner en viss \u00e5ngest krypa fram dessa dagar n\u00e4ra inp\u00e5 ny\u00e5rsafton \u2013 en k\u00e4nsla av att det finns ting jag har kvar att g\u00f6ra men som det inte finns tid f\u00f6r. K\u00e4nslan \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rbar med den som faller in f\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga p\u00e5 sina f\u00f6delsedagar och som \u00e4ven pl\u00f6tsligt grep mig detta \u00e5ret. Det \u00e4r sv\u00e5rt att beskriva den, i och med att den s\u00e4kert kommer i sin egna unika form f\u00f6r alla sina offer; det kan vara r\u00e4dslan f\u00f6r att bli \u00e4ldre, att skrumpna ihop mer och mer och komma allt fler steg n\u00e4rmre den naturliga d\u00f6den f\u00f6r varje \u00e5r som g\u00e5r. Det kan \u00e4ven vara besvikelsen \u00f6ver att man inte hunnit uppn\u00e5 allt det man velat uppn\u00e5 under \u00e5ret, att man trots all motivation brutit sina ny\u00e5rsl\u00f6ften och svikit sitt ett \u00e5r yngre jag. En viss sorg \u00f6ver att man har g\u00e5tt miste om den tid som flytt.<\/p>\n\n\n\n

Det senare beskriver b\u00e4st k\u00e4nslan jag upplever d\u00e4r p\u00e5 soffan varje \u00e5r. Att tiden glider mig ur h\u00e4nderna, men \u00e4ven mer \u00e4n det, att alla mina tankar och upplevelser g\u00e5r f\u00f6rlorade i tidens f\u00f6rlopp. Och genom att inte bearbeta dem, v\u00e5rda och \u00e4gna mig \u00e5t att omvandla dem till l\u00e5ngvarande minnen, r\u00e5nar jag mig sj\u00e4lv p\u00e5 den potential som alla de tankar och upplevelser kan inneh\u00e5lla.<\/p>\n\n\n\n

Nyligen har jag l\u00e4st Herman Hesses Glasp\u00e4rlespelet, boken om spelet som v\u00e5rdades av Kastaliens intellektuella elit. Meditationen g\u00f6rs till ett st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande tema i boken och placeras i mitten av all intellektuell tanke och reflektion, betydelsen av att ta sig tiden att t\u00e4nka understryks. Det specificeras aldrig vilken typ av meditation som anv\u00e4nds, men uppfattningen att det \u00e4r s\u00e5 viktigt att st\u00f6ka undan tid f\u00f6r att processa alla de intryck och all den information vi tar in g\u00f6rs tydlig.<\/p>\n\n\n\n

Idag \u00e4r det mycket som st\u00e4ndigt kr\u00e4ver v\u00e5r uppm\u00e4rksamhet och dyra tid, inte bara v\u00e5ra mobiler, som st\u00e4ndigt hackar ned v\u00e5r koncentrationsf\u00f6rm\u00e5ga, utan \u00e4ven sj\u00e4lva f\u00f6rest\u00e4llningen om att produktivitet \u00e4r guld v\u00e4rt, som prackar p\u00e5 oss tanken att vi ej har r\u00e5d att reflektera, att reflektionen stj\u00e4l tid fr\u00e5n v\u00e5ra m\u00e5l och ambitioner. Det finns f\u00f6r mycket att g\u00f6ra f\u00f6r att vi ska hinna t\u00e4nka!<\/p>\n\n\n\n

Nyckelordet h\u00e4r \u00e4r tid \u2013 tiden kommer g\u00e5, men vi kan p\u00e5verka dess fl\u00f6de, om vi kan sakta ner f\u00f6r bara en stund d\u00e5 och d\u00e5\u2013 kanske inte den kommer rinna oss ur h\u00e4nderna lika kvickt. \u00c5rsskiftet markerar \u00e4nnu 365 dagar som g\u00e5tt, dagar som vi inte kan f\u00e5 tillbaka. Jag vill inte vara en s\u00e5dan person som \u00e4ltar tidens g\u00e5ng, jag vill vara tacksam f\u00f6r den. D\u00e4rf\u00f6r med det nya \u00e5ret, ska jag roffa \u00e5t mig de stunder jag kan \u00e5t mig sj\u00e4lv, och ta det l\u00e5ngsamt.<\/p>\n\n\n\n

Mathilda Lowegren<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

Julkr\u00f6nika<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Julen och historiens lager – Julkr\u00f6nika<\/h1>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/h4>\n\n\n\n

Den v\u00e4rld vi lever i \u00e4r en produkt av dess historia<\/strong>, Sverige av idag \u00e4r resultatet av hur tidens lager lagts p\u00e5 varandra d\u00e5 epok avl\u00f6st epok och samh\u00e4llet utvecklats genom inre och yttre f\u00f6r\u00e4ndringsprocesser. I juletid syns historiens lager som i genomsk\u00e4rning, som vid en arkeologisk utgr\u00e4vning uppdagas historiens l\u00e4mningar i de traditioner som \u00e4nnu lever kvar i julfirandet. <\/p>\n\n\n\n

Det nordgermanska, gammalhedniska, tusen\u00e5rigt kristna, moderna, sekulariserade, v\u00e4sterl\u00e4ndska, kapitalistiska, nyliberala, globaliserade och m\u00e5ngkulturella v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4llet framtr\u00e4der p\u00e5 julen i sin fulla komplexitet. Det framtr\u00e4der i maten p\u00e5 julbordet, i granen som kl\u00e4ds, i s\u00e5ngerna som sjungs och i rimmen till gr\u00f6ten och klapparna, de syns d\u00e5 Kalle Anka och Karl Bertil g\u00e5r p\u00e5 teve, denna dag d\u00e5 vi firar Jesu f\u00f6delse, och, innan dess, ljusets \u00e5terkomst till v\u00e5ra kalla och m\u00f6rka breddgrader efter vintersolst\u00e5ndet.<\/p>\n\n\n\n

Julens tid av \u00e5terkomst till hemmet blir en tid f\u00f6r reflektion, bland gamla julklappar, prylar och filosofianteckningar fr\u00e5n gymnasiet, vid en gran d\u00e4r egenpysslat pynt fr\u00e5n fritids h\u00e4nger, i familj och sl\u00e4ktingars lag, s\u00e5 framtr\u00e4der det f\u00f6rflutna i fragment, uppv\u00e4xtens artefakter uppdagar sig. likt samh\u00e4llet \u00e4r vi som individer produkter av v\u00e5r historia.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 toppen av traditionernas berg<\/strong>, \u00f6ver religionens och kulturens l\u00e4mningar, finns inom varje sl\u00e4kt och familj de egna sederna och bruken som uppkommit med \u00e5ren, de st\u00e5ende inslagen och rollerna, samt deras f\u00f6ljd och ordning. Vem g\u00f6r vilken sill? Vem \u00e4r Shane och vem \u00e4r Kirstie? Och vem vinner pingisturneringen? <\/p>\n\n\n\n

De sm\u00e5 traditionerna i min familj framst\u00e5r med \u00e5ren som allt mer unika i sitt inneh\u00e5ll, men kanske \u00e4nd\u00e5 allm\u00e4nna som fenomen. Visst, alla har inte morf\u00f6r\u00e4ldrar i vars gran pappfigurer av Palme, F\u00e4lldin och de andra partiledarna fr\u00e5n 70-talet h\u00e4nger, och alla har inte en moster som i ett \u00e4nnu p\u00e5g\u00e5ende moderat ton\u00e5rsuppror mot sossef\u00f6r\u00e4ldrarna flyttar ner Palme och h\u00e4nger Bohman h\u00f6gst upp, men jag \u00e4r \u00f6vertygat om att alla familjer har sina unika traditioner. N\u00e5gonstans uppstod de, i en av historien formad kontext, och n\u00e5gonstans bidrog de till att forma oss alla till de individer vi \u00e4r idag.<\/p>\n\n\n\n

God Jul och gott nytt <\/p>\n\n\n\n

Malte Edman<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

S\u00f6ndagskr\u00f6nika<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Existentialismen idag?<\/h1>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

<\/h4>\n\n\n\n

\u201dAck och ve, denna existentialism!\u201d<\/strong><\/em><\/p>\n\n\n\n

Det s\u00e4gs att en av existentialismens grundare, Jean-Paul Sartre sj\u00e4lv, l\u00e4r ha h\u00f6rt en kvinna sl\u00e4nga ur sig detta \u201dAck och ve, denna existentialism!\u201d<\/em>, om ett personligt dilemma som hon diskuterade med en v\u00e4ninna p\u00e5 t\u00e5get hem en dag. Det gjorde ett stort intryck p\u00e5 honom, att f\u00e5 uppleva den trend som han sj\u00e4lv startade i b\u00f6rjan av 1900-talet, bli allm\u00e4ngods. En sorts ny sorts \u201dvogue\u201d och tankes\u00e4tt om v\u00e5r tillvaro fick f\u00e4ste i samh\u00e4llet. Denna pr\u00e4glar oss \u00e4n idag d\u00e5 m\u00e5nga filmer, serier och b\u00f6cker g\u00e5r i existentiella fotsp\u00e5r. Allt fr\u00e5n n\u00e4r Spiderman v\u00e5ndas \u00f6ver sina speciella superkrafter som trots allt binder honom till att ingripa och hj\u00e4lpa andra i n\u00f6d, till polisen Javier Pe\u00f1as s\u00f6mnl\u00f6sa n\u00e4tter \u00f6ver hans unika m\u00f6jligheter att s\u00e4tta stopp f\u00f6r Pablo Escobar och hans smugglingsverksamhet (Narcos). Det handlar om insikten att vi m\u00e4nniskor har total frihet att forma oss sj\u00e4lva efter det vi sj\u00e4lva vill vara, men att denna enorma frihet ocks\u00e5 b\u00e4r med sig ett enormt ansvar. F\u00f6r varje minsta handling vi g\u00f6r m\u00e5ste tas med i ber\u00e4kningen mot vad vi vill vara. Det \u00e4r egentligen inget annat som spelar roll. Utan handling s\u00e5 \u00e4r vi ingen. Vill vi vara goda, s\u00e5 m\u00e5ste vi agera gott, konstant, varje minut p\u00e5 dygnet, utifr\u00e5n vad vi \u00e4r kapabla till att g\u00f6ra och utifr\u00e5n vad vi vet \u00e4r r\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Existentialismen kom att bli som mest popul\u00e4r under efterkrigstiden och kalla krigets tyngande b\u00f6rda. Personer tog sj\u00e4lva p\u00e5 sig att, genom sina handlingar var dag, f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden till det b\u00e4ttre. Undvika nazism, kommunism, kapitalism, medmeraism, men samtidigt f\u00e5 slut p\u00e5 vietnamkriget, f\u00e5 slut p\u00e5 industrialismens efterskalv och samtidigt v\u00e4rna om demokratin, om friheten, allas v\u00e4lf\u00e4rd och likabehandling. Det var politiska tider. Medborgare ins\u00e5g sin makt och k\u00e4nde sitt ansvar att handla. Kriser avl\u00f6ste varandra. Det var inte l\u00e4tt. Men medborgare k\u00e4nde att de hade agens, de kunde forma sin och sitt samh\u00e4lles identitet genom sina handlingar. Existentialismen frodades. M\u00e4nsklighet skapades<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Idag s\u00e5 lever mycket av detta tankestoff kvar, men utmaningarna ser annorlunda ut. Det s\u00e4gs att dagens generation v\u00e4xer upp med s\u00e5 pass allomfattande problem att de kan ha sv\u00e5rt att veta hur de ska agera. Det \u00e4r os\u00e4kert vad deras handlingar resulterar i. Klimatkrisen kan inte l\u00f6sas av individers handlingar eftersom klimatkrisen inte kan l\u00f6sas av en grupp, en nation eller ens ett samh\u00e4lle. Det \u00e4r ett allomfattande, globalt problem. Men \u00e4nd\u00e5 k\u00e4nner vi b\u00f6rdan av att l\u00f6sa den som individer. Pandemin kunde inte l\u00f6sas av medborgarna, den var st\u00f6rre \u00e4n m\u00e4nniskan. Den h\u00e4rjade omkring av egen kraft och vaccin till trots s\u00e5 tycktes ibland v\u00e5ra handlingar meningsl\u00f6sa mot den. Artificiell intelligens kommer ta \u00f6ver de arbetsuppgifter som stora delar av n\u00e4sta generation i stunden f\u00f6rbereder sig f\u00f6r. B\u00f6r vi inte g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t detta? Men AI \u00e4r en del av den naturliga tekniska utvecklingen, den g\u00e5r inte att stoppa.<\/p>\n\n\n\n

I slut\u00e4ndan \u00e4r det vi som normativt pekas ut som de som ska avst\u00e5 fr\u00e5n att anv\u00e4nda AI verktyg, det \u00e4r vi som smittar vidare pandemiviruset, det \u00e4r vi som \u00e4r milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6rare i v\u00e5ra bilar, i de varor vi k\u00f6per, i de flyg vi flyger, de material vi inte \u00e5tervinner, de pengar vi investerar, de budskap vi f\u00f6rmedlar och de flaggor vi har p\u00e5 v\u00e5ra profilbilder\u2026 och s\u00e5 kan vi forts\u00e4tta tills varje handling f\u00e5r en existentiell b\u00f6rda runt sig. Det \u00e4r vi som anpassar v\u00e5ra handlingar. Men till vilket resultat?<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r amerikaner gick ut och protesterade mot Vietnamkriget. Startade en helt ny r\u00f6relse. D\u00e5 gav det resultat. Trotts att m\u00e4nniskor endast kunde prata genom att m\u00f6tas p\u00e5 riktigt, eller via koppartr\u00e5d, s\u00e5 k\u00e4nde individer sig enade i sina handlingar. Det fanns en tydlig r\u00f6d tr\u00e5d mellan handling och resultat. I en v\u00e4rld som \u00e4r mer uppkopplad \u00e4n n\u00e5gonsin, s\u00e5 k\u00e4nner vi samtidigt att v\u00e5ra handlingar spelar allt mindre roll. Vi har alla stora ambitioner och planer, men verkligheten st\u00e5r stum till svars. I en allt mer global v\u00e4rld s\u00e5 spelar den ensamma individens handlingar allt mindre roll. En melodramatiker kan konstatera att v\u00e5r agens, v\u00e5r r\u00f6da tr\u00e5d, blir allt tunnare. En existentialist lever inte l\u00e4nge utan meningsfulla handlingar. S\u00e5 vad kan man g\u00f6ra i en s\u00e5dan situation? N\u00e4r man k\u00e4nner det existentiella ansvaret och man f\u00f6rs\u00f6ker agera efter det, men v\u00e4rlden tycks ovanligt alienerande och stum i respons? Det \u00e4r just det som Albert Camus behandlar i sin novell \u201dPesten\u201d. Ett av existentialismens mest l\u00e4sta verk.<\/p>\n\n\n\n

Vi f\u00e5r f\u00f6lja ett antal olika karakt\u00e4rer som under en helt ohejdbar pandemi, i en karant\u00e4nsatt stad, beslutar att f\u00f6rs\u00f6ka motverka den, inte f\u00f6r att det stoppar pandemin, eller ens f\u00e5 den att sakta ner, utan f\u00f6r att det \u00e4r det r\u00e4tta. I en scen s\u00e5 kontemplerar doktorn \u00f6ver den medicin som han ger en pandemidrabbad patient. Han vet om att den inte har n\u00e5gon verkan och att patienten antagligen kommer d\u00f6 \u00e4nd\u00e5. Att han egentligen bara uts\u00e4tter sig sj\u00e4lv f\u00f6r on\u00f6dig risk i sina hoppl\u00f6st alienerade handlingar. Men varf\u00f6r g\u00f6r han det han g\u00f6r? Om han inte kan g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t pandemin, varf\u00f6r ger han inte bara upp?<\/p>\n\n\n\n

I en annan scen s\u00e5 v\u00e4ljer en annan karakt\u00e4r att hj\u00e4lpa doktorn med att frakta lik och h\u00e5lla protokoll \u00f6ver sjuka, trots att han egentligen vill fly undan all mis\u00e4r och \u00e5terf\u00f6renas med sin flickv\u00e4n som han inte sett sedan karant\u00e4nen p\u00e5b\u00f6rjades. Han kan uppn\u00e5 detta genom ett erbjudande han f\u00e5r om att l\u00e4mna den pandemidrabbade staden samma dag. Men varf\u00f6r g\u00f6r han d\u00e5 inte det?<\/p>\n\n\n\n

I en annan scen s\u00e5 f\u00e5r vi f\u00f6lja en pr\u00e4st som inser att hela hans tro p\u00e5 Gud st\u00e5r p\u00e5 spel och att han kanske inte kan forts\u00e4tta med s\u00f6ndagsm\u00e4ssorna. Folk d\u00f6r ju som flugor \u00f6verallt och han ser inget tecken p\u00e5 Guds existens n\u00e5gonstans. Hur ska han kunna f\u00f6rklara meningen med allt detta lidande till de som s\u00f6ker den? Det kan han inte. Men nog best\u00e4mmer han sig, tyngd av situationen och hans ansvar, att h\u00e5lla i s\u00f6ndagsm\u00e4ssorna \u00e4nd\u00e5. Han skulle hellre d\u00f6 \u00e4n att ge upp vad han tror p\u00e5. Hellre d\u00f6 \u00e4n att handla i d\u00e5lig tro (sak samma).<\/p>\n\n\n\n

Ack och ve, denna existentialism!<\/p>\n\n\n\n

Benjamin Bengtsson<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

M\u00e5ndagskr\u00f6nikan<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Att skriva (s\u00f6ndagskr\u00f6nikan)<\/h1>\n\n\n\n

<\/h4>\n\n\n\n

P\u00e5 v\u00e5rt m\u00f6te med appell anm\u00e4lde jag mig frivillig att skriva s\u00f6ndagskr\u00f6nikan den h\u00e4r veckan. Det var en ganska lugn vecka och det kan ju bli ganska mysigt, t\u00e4nkte jag. N\u00e4r jag \u00f6ppnar det h\u00e4r dokumentet f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e4r klockan ungef\u00e4r 11.10 p\u00e5 s\u00f6ndag, ca 4 timmar innan den ska publiceras. Det \u00e4r ju inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen jag l\u00e4r mig den h\u00e4r l\u00e4xan, men \u00e4nd\u00e5 m\u00e5ste jag g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng l\u00e4ra mig den. Att skriva texter \u00e4r inte det enda omr\u00e5det detta h\u00e4nder i, men det \u00e4r n\u00e4r en text ska skrivas som jag varje g\u00e5ng skjuter upp till allra sista sekund. Varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 fruktansv\u00e4rt sv\u00e5rt att s\u00e4tta sig ner och bara b\u00f6rja skriva? <\/p>\n\n\n\n

Att sitta och stirra p\u00e5 det d\u00e4r tomma dokumentet \u00e4r f\u00f6r mig bland det jobbigaste man kan g\u00f6ra framf\u00f6r en dator. Det finns inga intryck eller distraktioner, man \u00e4r fast d\u00e4r med bara sina tankar tills man \u00e4r klar. Egentligen \u00e4r det s\u00e4llan man \u00e4r utan stimulans. F\u00f6r de flesta av oss finns distraktion ett knapptryck bort och vi kan anv\u00e4nda det n\u00e4r vi vill. Om jag t\u00e4nker efter \u00e4r det inte m\u00e5nga minuter under dagen d\u00e5 jag inte \u00e4r stimulerad p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. <\/p>\n\n\n\n

Cyklar till f\u00f6rel\u00e4sningen? Musik i lurarna. <\/p>\n\n\n\n

Lagar mat? Podcast. <\/p>\n\n\n\n

\u00c4ter frukost? Youtube. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r ju inte alls konstigt att jag tycker det \u00e4r jobbigt att sitta h\u00e4r och glo n\u00e4r stimulansen ligger p\u00e5 noll. Att l\u00e5ta sig sj\u00e4lv t\u00e4nka obehindrat under en l\u00e4ngre period kommer leda till tankar man inte visste man beh\u00f6vde t\u00e4nka. F\u00f6r mig brukar en skrivstund ocks\u00e5 inneb\u00e4ra att jag t\u00e4nker igenom problemen jag har i mitt liv just d\u00e5 och efter skrivstunden g\u00e5r jag ofta ifr\u00e5n mycket lugnare och n\u00f6jdare \u00e4n n\u00e4r jag b\u00f6rjade. Det \u00e4r egentligen ganska fascinerande hur detta ens \u00e4r m\u00f6jligt. Hur ens hj\u00e4rna bara l\u00f6ser det som st\u00f6r en om man ger den tid att lista ut det. Egentligen \u00e4r detta nyttiga jag syftar till inte alls relaterat till skrivande, det \u00e4r den lugna stunden utan st\u00f6rningsmoment som \u00e4r det jag vill \u00e5t. N\u00e4r jag satt och knorrade framf\u00f6r datorn ins\u00e5g jag att det var exakt det h\u00e4r jag beh\u00f6vde och skrivandet \u00e4r det enda som kommer tvinga en dit. Sj\u00e4lvklart kommer en skrivstund inte l\u00f6sa alla problem, men det \u00e4r f\u00e5 problem som den kommer g\u00f6ra v\u00e4rre. <\/p>\n\n\n\n

Det h\u00e4r sista stycket p\u00e5b\u00f6rjar jag 23.28 en vecka senare, ungef\u00e4r en halvtimme innan detta slutar vara en s\u00f6ndagskr\u00f6nika. Jag antar att jag l\u00e4rde mig v\u00e4ldigt lite av att sitta och fundera framf\u00f6r datorn h\u00e4romveckan. Kanske borde man inte t\u00e4nka s\u00e5 mycket alls och bara fokusera p\u00e5 att g\u00f6ra ist\u00e4llet, s\u00e5 jag slipper sitta h\u00e4r, tr\u00f6tt och irriterad p\u00e5 n\u00e5got som jag utan n\u00e5gra som helst problem hade kunnat g\u00f6ra f\u00f6r tv\u00e5 veckor sedan. Nu t\u00e4nker jag i alla fall g\u00e5 och l\u00e4gga mig, vetande varf\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 obekv\u00e4mt f\u00f6r mig att skriva om mina tankar. <\/p>\n\n\n\n

Christofer Carter<\/strong><\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

S\u00f6ndagskr\u00f6nika<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Att v\u00e5ga ta diskussionen<\/h1>\n\n\n\n

<\/h4>\n\n\n\n\n\n

Det \u00e4r osmakligt! F\u00f6r tidigt. F\u00f6r kontroversiellt. F\u00f6r k\u00e4nsligt \u00e4mne. Jag f\u00e5r avvakta med att s\u00e4ga n\u00e5got.<\/em><\/strong> M\u00e5nga av oss har f\u00f6rmodligen t\u00e4nkt s\u00e5dana h\u00e4r tankar efter hemska och kontroversiella h\u00e4ndelser. Vare sig det \u00e4r krig, terrorattacker eller annat som f\u00e5r oss att  k\u00e4nna s\u00e5 h\u00e4r, s\u00e5 \u00e4r denna reaktion naturlig f\u00f6r m\u00e5nga av oss. N\u00e4r n\u00e5got \u00e4r nytt och k\u00e4nslorna \u00e4r som starkast \u00e4r det frestande att v\u00e4nta tills allt lugnat ner sig och mer fakta finns tillg\u00e4ngliga. Men den instinkten tycker jag \u00e4r fel.<\/strong> <\/p>\n\n\n\n

Det mest aktuella exemplet \u00e4r Israel-Palestina konflikten. En konflikt som har p\u00e5g\u00e5tt i decennier. En konflikt som \u00e4r sv\u00e5r och kontroversiell. En konflikt som r\u00f6r upp starka k\u00e4nslor p\u00e5 b\u00e5da sidor. Nu \u00e4r konflikten \u00e5terigen aktuell efter Hamas brutala attacker mot israeliska civila och Israels bombningar av Gaza-remsan. <\/p>\n\n\n\n

I Sverige har vi sett stora demonstrationer och starka \u00e5sikter har yttrats. Men samtidigt vill m\u00e5nga inte alls prata om konflikten eftersom det finns s\u00e5 mycket historiskt bagage. Kontexten f\u00f6rvanskas l\u00e4tt n\u00e4r k\u00e4nslorna \u00e4r som mest uppr\u00f6rda. Denna instinkt kan dock leda fel. Faran \u00e4r att debatten d\u00e5 kommer att domineras av de allra mest radikala krafterna. De som inte skyr n\u00e5gra medel f\u00f6r att f\u00e5 ut sitt budskap i detta informationsvakuum. Utan en balanserad diskussion blir det sv\u00e5rare att hitta gemensamma l\u00f6sningar och debattklimatet kring konflikten riskerar att f\u00f6rv\u00e4rras. <\/p>\n\n\n\n

Men \u00e4r det inte riskabelt att uttrycka sig innan all information \u00e4r p\u00e5 plats? Det \u00e4r givetvis viktigt att vara informerad, men att v\u00e4nta f\u00f6r l\u00e4nge kan medf\u00f6ra sina egna risker. Om vi v\u00e4ntar f\u00f6r l\u00e4nge riskerar \u00e4mnet att bli inaktuellt och nyhetscykeln \u00e4ndras. Och om konflikten inte l\u00e4ngre \u00e4r aktuell s\u00e5 kommer f\u00e4rre att lyssna till de mer nyanserade inl\u00e4ggen, som med sina mer l\u00e5gm\u00e4lda rubriker inte kommer f\u00e5 den uppm\u00e4rksamhet som skulle beh\u00f6vas. Det \u00e4r just n\u00e4r \u00e4mnet \u00e4r aktuellt som den balanserade diskursen beh\u00f6vs som mest, men vi f\u00e5r den ofta levererad f\u00f6r sent.<\/p>\n\n\n\n

Ett exempel i n\u00e4rtid \u00e4r slutbet\u00e4nkandet fr\u00e5n coronakommisionen. En rapport som riktar stenh\u00e5rd kritik mot regeringen L\u00f6fvens hantering av covid-19 pandemin. Det \u00e4r en rapport som f\u00f6rtj\u00e4nar en debatt om hur kriser b\u00f6r hanteras av beslutsfattare. Men eftersom rapporten presenterades den 25 februari 2022 kom den att \u00f6verskuggas av Rysslands invasion av Ukraina. Det var en perfekt tidpunkt f\u00f6r att ta diskussionen eftersom all fakta fanns p\u00e5 bordet, men p\u00e5 grund av att \u00e4mnet inte l\u00e4ngre var aktuellt s\u00e5 har slutrapporten fallit i gl\u00f6mska hos de flesta svenskar. <\/p>\n\n\n\n

Att v\u00e5ga ta diskussionen \u00e4r viktigt av flera sk\u00e4l. Och det inneb\u00e4r inte att man m\u00e5ste ta en stark st\u00e4llning \u00e5t ena eller andra h\u00e5llet. Det handlar helt enkelt om att v\u00e5ga diskutera och inte l\u00e5ta sig skr\u00e4mmas av en fr\u00e5gas k\u00e4nslighet. Just h\u00e4r \u00e4r det \u00e4nnu viktigare att v\u00e5ga ifr\u00e5gas\u00e4tta vilken information som debatt\u00f6rer utg\u00e5r fr\u00e5n i sina uttalanden och inl\u00e4gg. <\/p>\n\n\n\n

Den heta diskussionen kring Israel-Palestina har visat farorna med det senare. Exempelvis spred h\u00f6gt uppsatta politiker och andra inflytelserika personer uppgifter om att Israel bombat ett sjukhus i Gaza och d\u00f6dat 500 personer, varav m\u00e5nga barn. Nu i efterhand tyder det mesta p\u00e5 att de uppgifter som spreds var tvivelaktiga och experter v\u00e4rlden \u00f6ver letar fortfarande efter svaret p\u00e5 vem och vad som l\u00e5g bakom explosionen. Att peka ut ena sidan som ansvarig baserat p\u00e5 tvivelaktig och ofullst\u00e4ndig information var d\u00e4rmed djupt oansvarigt. Betyder det att det var fel att diskutera fr\u00e5gan innan all fakta fanns p\u00e5 bordet? Nej. Po\u00e4ngen \u00e4r att det gjordes p\u00e5 fel s\u00e4tt och av fel anledning. Att anv\u00e4nda informationsvakuumet f\u00f6r att sprida radikala antaganden som st\u00f6ttar ens egna sida av konflikten, oavsett sida, \u00e4r n\u00e5got som m\u00e5ste bem\u00f6tas omg\u00e5ende f\u00f6r att inte riskera att sprida potentiell falsk information. Vi beh\u00f6ver inte ha all fakta p\u00e5 bordet f\u00f6r att kunna g\u00f6ra detta. Det \u00e4r n\u00e4r kontroversiella h\u00e4ndelser \u00e4r som mest aktuella som de ska diskuteras. Instinkten att v\u00e4nta \u00e4r fel.<\/p>\n\n\n\n

Erik Daunfeldt<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

S\u00f6ndagskr\u00f6nika<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

”Awe”, vad \u00e4r det?<\/h1>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/h4>\n\n\n\n

M\u00e4nniskan har satt sig i guds s\u00e4te, hon har st\u00e4llt sig \u00f6ver och besegrat v\u00e5r underl\u00e4gsenhet inf\u00f6r de naturliga krafterna, och blivit jordens drottning. Med vetenskapen, v\u00e5r naturliga f\u00f6rm\u00e5ga att innovera och f\u00f6ra vidare information, har vi t\u00e4mjt naturen f\u00f6r att betj\u00e4na v\u00e5ra beg\u00e4r. Av anledningar som fortfarande debatteras s\u00e5 styr vi v\u00e4rlden, och vi \u00e4r v\u00e4l medvetna om detta d\u00e5 ett koncept som artpartiskhet har betraktats som banalt\u2013 att djur n\u00e5gonstans skulle ha samma r\u00e4ttigheter som oss sj\u00e4lva \u00e4r ju helt absurt? Trots det, kommer det ibland stunder d\u00e5 vi p\u00e5minns om v\u00e5r underkastelse inf\u00f6r de naturliga krafterna, stunder d\u00e5 vi inser hur maktl\u00f6sa vi \u00e4r trots v\u00e5r kunskap och kompetens. N\u00e4r vi m\u00f6ts av storheten av v\u00e4rlden runt omkring oss, f\u00f6rlorar vi v\u00e5r gudlika tron och tvingar oss att underkasta oss det sublima, och inse att vi endast \u00e4r en del i helheten. Denna k\u00e4nsla tycker jag beskriver \u201cawe\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Jag tycker inte att det finns n\u00e5got svenskt ord som motsvarar engelskans \u201dawe\u201d. Man hade kanske \u00f6versatt det till \u201dv\u00f6rdnad\u201d eller \u201df\u00f6rundran\u201d\u2013 p\u00e5 synonymer.se<\/a> \u00f6vers\u00e4tts det \u00e4ven till \u201dfruktan\u201d. Dessa \u00f6vers\u00e4ttningar tycker jag \u00e4r otillr\u00e4ckliga, de \u00e4r f\u00f6r sn\u00e4va; det uppskattar inte helheten av \u201dawestruck\u201d och tilldelar inte samma tyngd som engelskan g\u00f6r. V\u00f6rdnad \u00e4r nog det som landar n\u00e4rmast i min \u00e5sikt, men inte n\u00e4ra nog\u2013 man kan v\u00f6rdnadsfullt betrakta en m\u00e5lning, men man kan \u00e4ven v\u00f6rdnadsfullt ta hand om n\u00e5gon- dessa \u00e4r v\u00e4ldigt olika ting. Kanske \u00e4r det bristen p\u00e5 svenska ord, kanske \u00e4r det bristen p\u00e5 min uppfattning. Om man f\u00e5r lita p\u00e5 Robert Plutchik’s \u201cwheel of emotions\u201d, s\u00e5 \u00e4r awe beskrivet som en kombination av \u00f6verraskning och r\u00e4dsla(och jag litar mer p\u00e5 honom \u00e4n mig sj\u00e4lv). S\u00e5 oavs\u00e4tt definition tycks i alla fall upplevelsen<\/em> av \u201cawe\u201d samst\u00e4mma oss emellan.<\/p>\n\n\n\n

Upplevelsen av \u201cawe\u201d \u00e4r v\u00f6rdnaden du k\u00e4nner n\u00e4r du ser ut \u00f6ver ett vackert landskap, den bekanta k\u00e4nslan n\u00e4r ett varmt sommarregn b\u00f6rja falla, f\u00f6rundran \u00f6ver slutsatsen i en bok, fascinationen n\u00e4r du ser en hjort i skogsbrynet. Det \u00e4r extas, den n\u00e4stan konkreta upprymdheten som fyller ens br\u00f6st och hotar att spr\u00e4cka br\u00f6stkorgen, fruktan och fascinationen inf\u00f6r det st\u00f6rre, och k\u00e4nslan av att n\u00e4stan se tydligare, att f\u00e5 en viss insikt eller uppenbarelse. Sj\u00e4lvfallet s\u00e5 har vi alla v\u00e5r egen sinnev\u00e4rld, och min tolkning m\u00e5 skilja sig drastiskt fr\u00e5n din sinnesupplevelse, som med alla k\u00e4nslor som f\u00f6rblir v\u00e5ra egna. Men med alla jag samtalat med verkar det finnas en gemensam n\u00e4mnare\u2013 det \u00e4r k\u00e4nslan av underkastelse inf\u00f6r det som f\u00f6rblir m\u00e4ktigare \u00e4n oss sj\u00e4lva.<\/p>\n\n\n\n

Men vad \u00e4r \u201cawe\u201d f\u00f6r n\u00e5got? Ett sinnestillst\u00e5nd? En k\u00e4nsla? Det finns olika s\u00e4tt att betrakta fenomenet, och det finns ingen brist p\u00e5 teorier om varf\u00f6r det uppst\u00e5r och vad det s\u00e4ger om oss. <\/p>\n\n\n\n

Man kan ta ett mer biologiskt syns\u00e4tt och f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 sig p\u00e5 varf\u00f6r det uppst\u00e5r; det \u00e4r lite v\u00e4l opoetiskt f\u00f6r min smak men en v\u00e4n till mig p\u00e5pekade en g\u00e5ng att vi k\u00e4nner s\u00e4kert \u201cawe\u201d f\u00f6r att vilja f\u00f6r\u00f6ka oss. Att trots alla hemskheter och fasa som h\u00e4rjar bakom varje h\u00f6rn, k\u00e4nslan av f\u00f6rundran och fascination f\u00e5r oss att vilja f\u00f6ra vidare denna v\u00e4rld vi befinner oss i. F\u00f6r, jag tror det var Stephen Fry som sa: trots att det s\u00e4kert finns hur m\u00e5nga planeter som helst, med betydligt vackrare soluppg\u00e5ngar, fascineras vi \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 av v\u00e5r egen. Att vi kan bli s\u00e5 \u00f6verrumplade av dess sk\u00f6nhet trots att det s\u00e4kert finns betydligt mer makal\u00f6sa sikter att besk\u00e5da, s\u00e4ger \u00e4nd\u00e5 n\u00e5got om v\u00e5r egen plats h\u00e4r p\u00e5 v\u00e5r jord.<\/p>\n\n\n\n

Om man ser p\u00e5 det fr\u00e5n en psykologisk st\u00e5ndpunkt, trots att jag ogillar honom, erinrar jag mig ett p\u00e5st\u00e5ende fr\u00e5n Jordan B. Petersons podcast, d\u00e4r han ans\u00e5g att vi f\u00f6rundras av det vi vill efterlikna. Fast\u00e4n att han inte uttryckte det s\u00e5h\u00e4r, vill vi ta efter den gudomliga makt som en soluppg\u00e5ng avspeglar, den sk\u00f6nhet en vacker tavla uttrycker, och visheten som slutsatsen i en bok manifesterar. Inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis att vi vill stj\u00e4la det f\u00f6r att ha det f\u00f6r oss sj\u00e4lva; snarare n\u00e5got att str\u00e4va efter, att f\u00f6rs\u00f6ka n\u00e5 den niv\u00e5 av perfektion som yttrar sig i dessa fenomen som v\u00e4cker \u201cawe\u201d. F\u00f6r vad vi anser vackert vill vi avbilda, beskriva och framst\u00e4lla i konst, skrift och s\u00e5ng. Jag hade velat p\u00e5st\u00e5 att \u201cawe\u201d \u00e4r avg\u00f6rande att f\u00f6rst\u00e5 sig p\u00e5 om man vill kunna greppa vissa m\u00e4nskliga f\u00f6reteelser. Den \u00e4r en del av grunden till den religi\u00f6sa instinkten, viljan att vilja underkasta sig n\u00e5got st\u00f6rre, att vilja ha en plats och l\u00e5ta sig guidas av n\u00e5got m\u00e4ktigare. Religon bibringar en viss form av tacksamhet, man accepterar sin plats i helheten och forts\u00e4tter str\u00e4va efter samma perfektion som speglas i de helgon vi dyrkar, l\u00e4ttade \u00f6ver att inte beh\u00f6va tr\u00e4la v\u00e4gen till v\u00e5ra egna ideal. D\u00e4rf\u00f6r kommer grunden till religion f\u00f6rbli, en del av v\u00e5r naturliga instinkt, k\u00e4nslan av \u201cawe\u201d kommer alltid vara en del av oss.<\/p>\n\n\n\n

Nyligen har jag har till och med sett artiklar som besjunger hur viktigt \u201cawe\u201d \u00e4r f\u00f6r v\u00e5r h\u00e4lsa; New York Times har publicerat en artikel som lyder \u201cHow a bit of awe can improve your health\u201d. Instinktivt, tycker jag det l\u00e5ter lite l\u00f6jligt n\u00e4r man uttrycker det p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt, men jag inv\u00e4nder inte. Jag har ingen s\u00e4rskild motivering eller empirisk data, men jag anser att v\u00f6rdnad och f\u00f6rundran \u00e4r otroligt viktigt f\u00f6r i alla fall min lycka. Enligt Aristoteles \u00e4r f\u00f6rundran filosofins begynnelse och att kunna erk\u00e4nna och uppskatta den otroliga v\u00e4rlden som spelar inf\u00f6r mina sinnen, \u00e4r ju bara det tillr\u00e4ckligt med motivation f\u00f6r att jag ska k\u00e4nna att livet \u00e4r v\u00e4rt att leva.<\/p>\n\n\n\n

Mathilda Lowegren<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

S\u00f6ndagskr\u00f6nika<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Vem kom f\u00f6rst?<\/h1>\n\n\n\n

<\/h4>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Den livsl\u00e5nga fr\u00e5gan. Vem kom f\u00f6rst?<\/strong> H\u00f6nan eller \u00e4gget? Biologiskt arv eller socialisering? Kommer vi n\u00e5gonsin f\u00e5 en vinnare i denna eviga dragkamp mellan biologi och psykologi? Det r\u00e5der samf\u00f6rst\u00e5nd att det \u00e4r en kombination av biologiska faktorer och uppv\u00e4xtmilj\u00f6 som st\u00e5r till grund f\u00f6r v\u00e5ra preferenser. \u00c4nd\u00e5 forts\u00e4tter m\u00e4nniskor presentera argument f\u00f6r att v\u00e4lja den ena sidan framf\u00f6r den andra. Varf\u00f6r upph\u00f6r inte dragkampen? Nu talar jag inte om politisk fallenhet. Jag vill tala om det abstrakta. Om k\u00e4nslor, tankar och preferenser, som inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis m\u00e5ste v\u00e4xa till det konkreta.<\/p>\n\n\n\n

Som barn l\u00e4ste jag m\u00e5nga ot\u00e4cka rubriker, ibland av misstag men stundtals av ren nyfikenhet. Ett \u00e5ngestfyllt barn med r\u00e4dsla f\u00f6r omv\u00e4rlden hade skapats. Jag \u00e4r \u00f6vertygad om att det r\u00e4dda barnet \u00e4n idag \u00e4r anledningen till varf\u00f6r jag fortfarande sover med halv\u00f6ppna \u00f6gonlock. Mamma menar att det \u00e4r n\u00e5gon slags biologisk abnormalitet. Jag \u00e4r kluven. Men hursomhelst kvarst\u00e5r fr\u00e5gan, blev barnet \u00e5ngestfyllt av det inneh\u00e5ll hon l\u00e4ste? Eller gav det enbart br\u00e4nsle till en f\u00e4rdigkonstruerad brasa? <\/p>\n\n\n\n

En g\u00e5ng fick jag h\u00f6ra att \u00e5ngestfyllda m\u00e4nniskor tenderar att dra sig mot inneh\u00e5ll som orsakar en viss grad av obehag. Att en skulle s\u00f6ka sig till s\u00e5dant som v\u00e4cker obehagliga, men familj\u00e4ra, k\u00e4nslotillst\u00e5nd som kroppen var van vid. Antagligen snappades denna kunskap upp under en kv\u00e4lls djupdykning ner i youtube-algoritmen, ta det d\u00e4rf\u00f6r med en skopa salt. Men intuitivt finns \u00e4nd\u00e5 ett samband. Den emotionellt fr\u00e5nvarande f\u00f6r\u00e4ldern som ger barnet en skev syn p\u00e5 en trygg relation. Kanske b\u00f6rjar en efterstr\u00e4va sj\u00e4lva dysfunktionaliteten d\u00e5 den i sig utg\u00f6r sj\u00e4lva tryggheten.<\/p>\n\n\n\n

Men det v\u00e4cker \u00e5ter funderingar<\/strong>. Det finns onekligen n\u00e5got tilltalande med det groteska, det skr\u00e4ckinjagande, det absurda. F\u00f6r vissa kan en skr\u00e4ckfilm n\u00e4rmast liknas med en berg-och-dalbana som kulminerar i en adrenalinkick och en l\u00e4ttnad \u00f6ver att livet fortfarande \u00e4r i beh\u00e5ll. Kanske med nyfunnen uppskattning \u00f6ver den egna trygga tillvaron i tv-soffan. Hur kommer det sig d\u00e5 att vissa uppskattar absurditet och dissonans medan andra enbart finner det obehagligt? Har den som sitter ensam och tittar p\u00e5 skr\u00e4ckfilm ett h\u00f6gre adrenalin-sug eller har den format sig en h\u00f6gre tr\u00f6skel \u00e4n andra? Eller kanske \u00e4r fallet s\u00e5 att den tidigare sakta utvecklas till den andra.<\/p>\n\n\n\n

Hur \u00e4r det d\u00e5 med v\u00e5ldsbejakande spel? Vad s\u00e4ger det om mina f\u00f6r\u00e4ldrar som under majoriteten av min barndom \u00e4gnade sig \u00e5t och blev matade med samma inneh\u00e5ll som s\u00e4gs \u00f6ka m\u00e4nniskors ben\u00e4genhet att beg\u00e5 v\u00e5ldsd\u00e5d? Nu utspelar sig spelet m\u00e5h\u00e4nda i en fiktiv realm d\u00e4r alver d\u00f6dar orcher s\u00e5 den v\u00e4rldsliga kopplingen tycks relativt svag. Studier visar \u00e4ven att v\u00e5ldsamma spel har st\u00f6rst p\u00e5verkan p\u00e5 barn som redan har psykiatriska problem. Fr\u00e5gan kvarst\u00e5r, f\u00f6rvirrar vi orsak och verkan? Blir vi avtrubbade av v\u00e5ldsamma spel eller spelar vi just d\u00e4rf\u00f6r att vi redan \u00e4r avtrubbade? Livn\u00e4r vi n\u00e5got vi redan besitter eller skapar vi n\u00e5got fullst\u00e4ndigt nytt? Kanske finns det ingen vinnare i dragkampen. <\/p>\n\n\n\n

Samtidigt har det inneh\u00e5ll vi f\u00f6rt\u00e4r en uppenbar p\u00e5verkan p\u00e5 v\u00e5r sinnesst\u00e4mning. Man kan egga p\u00e5 sin hj\u00e4rtesorg och hulka ut till Joji men att s\u00e4tta p\u00e5 Party Rock Anthem med gr\u00e5ten i halsen verkar snarare ha motsatt effekt. Igenk\u00e4nningsfaktorn i musiken kan f\u00f6rst\u00e4rka de k\u00e4nslor vi redan befinner oss i. Men \u00e4ven i ett t\u00e4mligen neutralt tillst\u00e5nd har musiken en m\u00e4rkbar effekt. Vi konsumerar allts\u00e5 inte alltid inneh\u00e5ll som direkt korrelerar med v\u00e5rt k\u00e4nsloliv, utan kan \u00e4ven v\u00e4lja att ta del av inneh\u00e5ll som aktivt formar v\u00e5r sinnesst\u00e4mning. Men jag har m\u00e4rkt hur \u00e4ven det kan trubbas av. Jag v\u00e4ljer fortfarande att lyssna p\u00e5 l\u00e5tarna av vana, det skapar en viss trygghet i rutin. Men l\u00e5tarna ger onekligen inte samma kick som de brukade som de \u00f6vergick fr\u00e5n rus till brus. Trots det s\u00f6ker jag mig tillbaka till den ursprungliga k\u00e4nslan. Gick det till p\u00e5 samma vis n\u00e4r man blev vuxen? F\u00f6r en dag vaknade man och tanken p\u00e5 julafton orsakade inte samma upprymdhet, med ens hade man f\u00f6rlorat barnasinnet. Var det s\u00e5 att man tappade gnistan med vuxenheten eller var det alla ackumulerade erfarenheter som skapade likgiltigheten gentemot tomten och hans s\u00e4ck, och skapade vuxenskapet?<\/p>\n\n\n\n

Kanske \u00e4r jag unik och d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6redrar jag unikt inneh\u00e5ll. Kanske har jag tagit del av unikt inneh\u00e5ll och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r jag unik. Kanske vill jag vara unik och st\u00e4rka min sj\u00e4lvbild. Kanske \u00e4r det precis detta jag g\u00f6r d\u00e5 jag s\u00e4tter mig ner f\u00f6r att skriva denna text. Kanske \u00e4r denna text inte originell. Kanske finns det inget originellt med mig. Kanske \u00e4r detta universellt. Kanske \u00e4r ingen unik. Kanske kan alltsammans kokas ned till det inneh\u00e5ll vi konsumerat och den milj\u00f6 vi har v\u00e4xt upp i. Kanske \u00e4r detta sv\u00e5rt att sv\u00e4lja. Vem kom f\u00f6rst? Kanske finns det ingen h\u00f6na.<\/p>\n\n\n\n

Anna Fogelquist<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

S\u00f6ndagskr\u00f6nika<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Heml\u00e4ngtan, ett n\u00f6dv\u00e4ndigt lidande<\/strong>.<\/h1>\n\n\n\n

<\/h4>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Det finns vissa upplevelser, k\u00e4nslor och situationer som alla studenter n\u00e5gon g\u00e5ng hamnar i som <\/strong>individer<\/strong>. Vi k\u00e4nner alla igen oss i dessa och \u00e4ven om vi upplever dem individuellt, s\u00e5 kan vi k\u00e4nna oss trygga och st\u00f6dja oss med, att det \u00e4r n\u00e5got vi alla kan relatera till gemensamt. I denna veckans s\u00f6ndagskr\u00f6nika reflekterar Deniz \u00f6ver en av dessa: k\u00e4nslan av heml\u00e4ngtan. <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jag \u00e4r tr\u00f6tt och d\u00e4rf\u00f6r l\u00e4gger jag mig. <\/p>\n\n\n\n

Jag dr\u00f6mmer mig bort in i en fantasiv\u00e4rld. <\/p>\n\n\n\n

Jag \u00e4r hemma igen. <\/p>\n\n\n\n

Jag stiger upp fr\u00e5n s\u00e4ngen och g\u00e5r med best\u00e4mda steg mot vardagsrummet. <\/p>\n\n\n\n

Jag kliver in i rummet och ser mamma och pappa, b\u00e5da p\u00e5 gott hum\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

Jag h\u00e4lsar p\u00e5 dem och sl\u00e4nger mig ner p\u00e5 soffan f\u00f6r att extrahera en timme extra s\u00f6mn. <\/p>\n\n\n\n

D\u00e4r,<\/p>\n\n\n\n

omringad av personer som jag \u00e4lskar <\/p>\n\n\n\n

och som \u00e4lskar mig, <\/p>\n\n\n\n

kan jag k\u00e4nna en stor bekv\u00e4mlighet<\/em>. <\/p>\n\n\n\n

Jag k\u00e4nner mig hemma.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 pl\u00f6tsligt vaknar jag, <\/p>\n\n\n\n

omringad av ingen, ensam, <\/p>\n\n\n\n

i ett fr\u00e4mmande rum, <\/p>\n\n\n\n

i en fr\u00e4mmande stad. <\/p>\n\n\n\n

Jag saknar mitt hem. <\/p>\n\n\n\n

Jag upplever heml\u00e4ngtan<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

F\u00f6reg\u00e5ende dikt skrevs f\u00f6r n\u00e5gra kv\u00e4llar sedan, mitt i en v\u00e5g av heml\u00e4ngtan<\/em> k\u00e4nslor. Heml\u00e4ngtan \u00e4r n\u00e5got jag tror att alla som flyttar hemifr\u00e5n k\u00e4nner. En v\u00e4n till mig sa en g\u00e5ng att \u201cman l\u00e4mnar livmodern f\u00f6r andra och f\u00f6rhoppningsvis f\u00f6r sista g\u00e5ngen i sitt liv\u201d, \u00e4ven om det l\u00e5ter grovt tror jag att det finns vikt i formuleringen. Man \u00e4r nu vuxen, bunden av en hyra och ansvar, men med mer frihet \u00e4n n\u00e5gonsin f\u00f6rr. Fr\u00e4mst \u00e4r man utan v\u00e4gledning och st\u00f6det fr\u00e5n ens n\u00e4rmaste.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4r allt detta i on\u00f6dan? Nej, det \u00e4r det lidande man upplever som utg\u00f6r en ytterst n\u00f6dv\u00e4ndig del av \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n barn till vuxenlivet.<\/p>\n\n\n\n

Jag hamnar ofta i l\u00e5nga tankesp\u00e5r d\u00e4r jag pendlar mellan olika tankar, fr\u00e5n en station till en annan. Ofta \u00e4r det nonsens som jag t\u00e4nker p\u00e5, men ibland \u00e4r det n\u00e5got seri\u00f6st, ett dilemma eller ett problem som jag kommer st\u00f6ta p\u00e5 inom en snar framtid. Jag minns att i mina yngre \u00e5r tenderade jag alltid g\u00e5 med mina problem till n\u00e5gon annan, f\u00f6r att \u201cva fan vet jag\u201d. Det beteendet blev allt mer regelbundet och jag kunde i vissa fall vara m\u00e5ll\u00f6s och r\u00e4dd inf\u00f6r de mest banala utmaningar. Detta problem har pr\u00e4glat mig i l\u00e5ng tid och jag var ett tag vilse i skogen av hoppl\u00f6shet inf\u00f6r hur h\u00e5rt \u201cdet riktiga livet\u201d skulle sl\u00e5 mig. Allt kulminerade dagen n\u00e4r jag slog mig ner p\u00e5 t\u00e5get fr\u00e5n Stockholm mot Lund. De alltmer vanliga stress tankarna<\/em> b\u00f6rjade fl\u00f6da fram, \u201cJag vet inte hur man betalar en hyra, hur fan ska jag g\u00f6ra?”. ”Borde jag bara fr\u00e5ga n\u00e5gon annan?\u201d. Och det var just i detta \u00f6gonblick jag ins\u00e5g hur ofri jag var i mina egna tankar. Jag fick d\u00e5 insikten av att kanske det viktigaste jag beh\u00f6ver och som jag har b\u00f6rjat l\u00e4ra mig \u00e4r sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. F\u00f6r varje dag som g\u00e5r s\u00e5 l\u00e4r jag mig att st\u00e5 p\u00e5 mina egna ben och t\u00e4nka f\u00f6r mig sj\u00e4lv, ist\u00e4llet f\u00f6r att fly undan fr\u00e5n ansvaret av att ta egna beslut.<\/p>\n\n\n\n

Tacksamhet \u00e4r som en st\u00e4ndig kamrat. Likt en bok som jag bl\u00e4ddrar i, vandrar mina tankar mellan olika \u00f6gonblick d\u00e5 jag har k\u00e4nt k\u00e4nslan av tacksamhet. Det kan vara sm\u00e5, vardagliga stunder, som n\u00e4r jag tittar in i ett tomt kylsk\u00e5p och t\u00e4nker p\u00e5 hur privilegierad jag var hemma i Stockholm. Andra g\u00e5nger \u00e4r det de mer betydelsefulla \u00f6gonblicken, n\u00e4r jag inser hur mycket det faktiskt betyder n\u00e4r familjen skriver \u201cjag saknar dig\u201d. Heml\u00e4ngtande har blivit en l\u00e4rdom i att uppskatta det som jag har och att vara medveten om hur mycket jag har att vara tacksam f\u00f6r. Den p\u00e5minner mig om den generositet och k\u00e4rlek jag har f\u00e5tt fr\u00e5n andra. Heml\u00e4ngtan har blivit en p\u00e5minnelse om hur viktigt det \u00e4r att vara tacksam f\u00f6r det som jag har och de m\u00e4nniskor som har format mitt liv.<\/p>\n\n\n\n

Jag saknar det som var och det som aldrig kan bli igen, trots det inser jag att heml\u00e4ngtande b\u00e4r ett v\u00e4rde f\u00f6r mig. Jag kan i samma stund f\u00f6rst\u00e5 hur mycket jag \u00e4lskar och bryr mig om m\u00e4nniskorna runt om mig, men ocks\u00e5 erh\u00e5lla m\u00f6jligheten att utvecklas som individ varje dag. Framtiden har mycket att bjuda, oskrivna kapitel och o\u00e4ndliga m\u00f6jligheter.<\/p>\n\n\n\n

Deniz Torun<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

S\u00f6ndagskr\u00f6nika<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Individuaismen och teknokratet<\/h1>\n\n\n\n

<\/h4>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Bild fr\u00e5n Apple press<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Det \u00e4r m\u00e5ndag p\u00e5 Apple Park.<\/strong> Men inte en vanlig, gr\u00e5dassig, s\u00e5sslaskig, tr\u00e5k-taskig arbetsm\u00e5ndag. Tusentals handplockade industripersoner har samlats under enorma takstrukturer p\u00e5 Apples fjorton hektar stora innerg\u00e5rd. De \u00e4r d\u00e4r f\u00f6r att se vad alla rykten handlar om. Det har sedan l\u00e4nge tisslats och tasslats om att Apple ska ge sig in i marknaden f\u00f6r VR (Virtual reality), precis som alla andra techf\u00f6retag. Men Apple \u00e4r inte som alla andra techf\u00f6retag. De oms\u00e4tter mer \u00e4n de trehundra st\u00f6rsta brittiska f\u00f6retagen tillsammans och har en kulturell signifikans som \u00e4r ov\u00e4rderlig; f\u00f6r vissa n\u00e4ra religi\u00f6s. S\u00e5 minsta nyhet inom dessa v\u00e4ggar resonerar ut med enorm akustik. Teknikindustrin har idag, kanske mer \u00e4n n\u00e5gonsin, enorm kulturell och politisk relevans, men detta \u00e4r inget nytt. Inte minst har marxister sedan 1800-talet \u00e4ltat att materiella produktionsmedel agerar grund till hela v\u00e5r kultur och samh\u00e4llsstruktur. Dagens teknik dikterar morgondagens estetik, politik\u2026 moral-panik.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r presentationen startar s\u00e5 dr\u00f6jer det inte mer \u00e4n en timme innan en video spelas upp, som med klinisk produktion, p\u00e5 det mest amerikanska s\u00e4tt jag kan t\u00e4nka mig, visar upp en produkt vid namn \u201dVision Pro\u201d. De demonstrerar en \u201dskidmask\u201d som har m\u00f6jlighet att g\u00f6ra allt som dagens telefoner kan, fast projicerat p\u00e5 v\u00e4rlden runtomkring en. Sitt med masken p\u00e5 i vardagsrummet och scrolla igenom fl\u00f6den p\u00e5 en sv\u00e4vande sk\u00e4rm framf\u00f6r dig. Eller varf\u00f6r inte tv\u00e5? Kolla p\u00e5 en film som om du har en gigantisk projektorduk som b\u00f6jer sig runt dig. Varf\u00f6r vara i vardagsrummet? Byt ut omgivningen mot en annan verklighet. Befinn dig p\u00e5 en biograf, p\u00e5 franska rivieran, i japanska tempel eller varf\u00f6r inte i helt utomjordliga platser d\u00e4r ljus sv\u00e4var omkring en, som i Apples meditationsapp. Verkligheten ser ut och l\u00e5ter precis som du vill. Apple f\u00e5r det att l\u00e5ta helt revolution\u00e4rt.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r inte s\u00e5 sv\u00e5rt att ryckas med i denna version av Nozicks inkubationstank, men efter tv\u00e5 minuter, under en scen med en pappa och hans barn, s\u00e5 rynkar jag lite skorrande p\u00e5 \u00f6gonbrynen. I scenen ser vi tv\u00e5 barn som leker med s\u00e5pbubblor och en pappa som sitter ett par meter bort med headsetet p\u00e5 och observerar dem genom det, samtidigt som han spelar in det han ser. Vision Pro har n\u00e4mligen tv\u00e5 3D kameror inbyggda. F\u00f6r att spela in vad du ser, i 3D, men \u00e4ven f\u00f6r att se vad som \u00e4r framf\u00f6r dig \u00f6ver huvud taget. En viktig detalj \u00e4r att \u00e4ven om headsetet ser ut att vara gjort av genomskinligt glas, s\u00e5 som en skidmask, s\u00e5 \u00e4r det inte det. Det g\u00e5r inte att se igenom det. Allt som pappan ser \u00e4r en projicerad bild, p\u00e5 en sk\u00e4rm innanf\u00f6r masken, framf\u00f6r \u00f6gonen, av verkligheten utanf\u00f6r, med hj\u00e4lp av de tv\u00e5 yttre kamerorna. Han \u00e4r allts\u00e5 med, men \u00e4nd\u00e5 inte. P\u00e5 videon s\u00e5 visas hur fantastiskt det kan vara att spela in verkliga \u00f6gonblick som h\u00e4nder framf\u00f6r en och sen, som pappan g\u00f6r, kunna uppleva dem i 3D igen, n\u00e5gon annan g\u00e5ng. Visst skulle det vara en dr\u00f6m att kunna uppleva fantastiska \u00f6gonblick igen, n\u00e4r man vill. Men jag f\u00f6rvittrar lite inombords n\u00e4r jag inser att pappan faktiskt aldrig sj\u00e4lv upplevde detta \u00f6gonblick f\u00f6r vad det var. Det \u00e4r lite som ett dystopiskt sk\u00e4mt. Ett d\u00e5ligt black mirror avsnitt som r\u00e5kat publiceras \u00e4nd\u00e5. Han s\u00e5g aldrig sina barn leka, med egna \u00f6gon d\u00e4r och d\u00e5, eftersom han hade p\u00e5 sig ett headset med en sk\u00e4rm framf\u00f6r \u00f6gonen, som endast f\u00f6rmedlar en videol\u00e4nk av h\u00e4ndelsen framf\u00f6r honom. N\u00e4r han sedan \u00e5terupplever detta inspelade \u00f6gonblick s\u00e5 \u00e4r detta verkligheten f\u00f6r honom, det \u00e4r ju detta han s\u00e5g, men det \u00e4r inte hans verklighet, utan den som kameran f\u00e5ngade upp. Han kommer aldrig veta hur verkligheten faktiskt var (och s\u00e5 l\u00e4nge headsetet \u00e4r p\u00e5: hur verkligheten faktiskt \u00e4r<\/em>). Nu \u00e4r detta hans verklighet. Det skulle kr\u00e4vas en f\u00f6rtr\u00e4ffligt idealistisk filosof (se Berkeley) f\u00f6r att f\u00f6rneka att vi f\u00f6redrar direkta sinnesf\u00f6rnimmelser \u00f6ver digitala representationer. <\/p>\n\n\n\n

Urklipp fr\u00e5n Apples promovideo<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Det kyler mig lite att t\u00e4nka p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrar som sj\u00e4lvmant v\u00e4ljer att se sina barn v\u00e4xa upp genom en kamera, en digital representation av verkligheten, ist\u00e4llet f\u00f6r att vara d\u00e4r sj\u00e4lva. L\u00e5ter det f\u00f6r l\u00e5ngs\u00f6kt? Det \u00e4r inte mycket annorlunda \u00e4n de g\u00e5nger vi \u00e4r f\u00f6r upptagna med att filma en konsert f\u00f6r att sedan inse att vi missade en del av konserten medans den faktiskt h\u00e4nde och att hur m\u00e5nga g\u00e5nger vi \u00e4n ser tillbaka p\u00e5 v\u00e5r inspelning s\u00e5 kommer vi aldrig kunna f\u00e5 tillbaka den riktiga upplevelse vi missade. F\u00f6r ingenting kan ers\u00e4tta att uppleva v\u00e4rlden som den blott \u00e4r, n\u00e5got som g\u00f6r sig som mest p\u00e5mint i efterhand, n\u00e4r vi kollar igenom v\u00e5ran film (eller andras) igen, oavsett om det \u00e4r p\u00e5 en liten telefonsk\u00e4rm eller genom ett fullfj\u00e4drat VR headset. V\u00e4rlden \u00e4r mer \u00e4n bara ett spektakel som vi observerar. Den \u00e4r till f\u00f6r att interagera med och vi \u00e4r till f\u00f6r att interagera med den. I denna m\u00e4rkliga sekvens s\u00e5 kommodifieras barnen till blott \u00e4nnu ett spektakel, en videofil som kan tas fram och besk\u00e5das som underh\u00e5llning; digital konfetti, och sedan delas f\u00f6r uppm\u00e4rksamhetspo\u00e4ng p\u00e5 n\u00e4tet. Det \u00e4r ett makabert s\u00e4tt att se sina egna barn och Apple framst\u00e5r h\u00e4r som helt tond\u00f6va. Otur f\u00f6r dem att de flesta kunder inte \u00e4r det.<\/p>\n\n\n\n

Vision Pro och teknik-individualismens framg\u00e5ng<\/strong><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r videon \u00e4r slut s\u00e5 dyker Apples nuvarande VD upp mot en svart bakgrund och \u201dVision Pro\u201d i bakgrunden. Virtuella appl\u00e5der utbryter. Rent visuellt s\u00e5 p\u00e5minner det mycket om n\u00e4r Steve Jobs introducerade iphonen. Svart bakgrund, vit text med produktens namn och en Apple CEO snett under. Jag \u00f6vers\u00e4tter det visuella budskapet: \u201dApple har uppfunnit hjulet, igen\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Men Apple har inte uppfunnit hjulet. Denna trend har p\u00e5g\u00e5tt l\u00e4nge och kommer att forts\u00e4tta. Jag pratar inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis bara om VR\/AR trenden, utan dagens tekniks inverkan p\u00e5 v\u00e5r sociala verklighet. Individualismen och det v\u00e4sterl\u00e4ndska idealet har varit p\u00e5 framg\u00e5ng, hand i hand, de senaste decennierna och dagens teknik speglar endast denna trend. M\u00e5 s\u00e5 vara f\u00f6r att dagens ekonomiska marknad ser till individens behov (ekonomisk n\u00f6dv\u00e4ndighet) eller f\u00f6r att vi lever i en individualistisk kultur. Detta \u00e4r varf\u00f6r t.ex. Meta (Facebook) satsar p\u00e5 att utveckla en hel virtuell v\u00e4rld till sitt headset (metaverse) trots att f\u00f6rs\u00e4ljningen av dessa headset g\u00e5r ytterst tr\u00f6gt, och varf\u00f6r Apple hoppar p\u00e5 denna ljumma trend. Precis som datorer s\u00e5 har nu telefonmarknaden stagnerat. Det g\u00e5r inte l\u00e4ngre att \u00f6ka vinsterna mer \u00e4n marginellt p\u00e5 mjukvara och h\u00e5rdvara till dessa. S\u00e5ledes beh\u00f6vs ny h\u00e5rdvara. Men detta skulle vara en allt f\u00f6r enkel analys. Idag s\u00e5 livn\u00e4r sig Silicon Valley-f\u00f6retagen till stor del p\u00e5 reklam, eller snarare p\u00e5 att vara en enorm platform f\u00f6r reklam. Teknikmarkanden har de senaste tio \u00e5ren f\u00e5tt ett enormt infl\u00f6de av m\u00f6jligheten att anpassa inte bara produkter utan \u00e4ven reklam till specifika anv\u00e4ndare. Det g\u00e5r hand i hand med individualismen och kunders f\u00f6rv\u00e4ntan p\u00e5 att tekniken ska anpassas efter deras specifika krav. I tidigare tekniker som f\u00f6rmedlar v\u00e5r veklighet s\u00e5 som TV:n eller radion, s\u00e5 var po\u00e4ngen att alla anv\u00e4ndare skulle uppleva samma sak och dela samma digitala verklighet. Tekniken idag har allt mer r\u00f6rt sig mot individanpassning<\/em>. Det fl\u00f6de du ser p\u00e5 dina sociala medier skiljer sig fr\u00e5n andras beroende p\u00e5 dina intressen, de videor du f\u00e5r upp p\u00e5 youtube skr\u00e4ddarsys f\u00f6r dig, de nyheter du ser likas\u00e5. Detta \u00e4r i grunden f\u00f6r att reklam ska kunna riktas specifikt till dina intressen och vara s\u00e5 effektiv som m\u00f6jligt i att f\u00e5nga din uppm\u00e4rksamhet. Det \u00e4r oerh\u00f6rt v\u00e4rdefullt i dagens uppm\u00e4rksamhetsekonomi och beh\u00f6ver generellt inte vara n\u00e5got negativt. Men kontentan \u00e4r att det i grunden allts\u00e5 \u00e4r av vinstintresse, inte individens intresse eller m\u00e4nskligt intresse, som denna individanpassning sker, oavs\u00e4tt vad f\u00f6retagen s\u00e4ger i deras marketing. Reklam som kan justeras efter varje anv\u00e4ndare \u00e4r helt enkelt mer effektiv och kan \u00e4ven s\u00e4ljas in som mer effektiv vinst. I dagens effektivitetssamh\u00e4lle s\u00e5 g\u00e5r m\u00e4nniskans roll allt mer till att enkelsp\u00e5rigt agera som konsument, n\u00e5got som Jean Baudrillard uppm\u00e4rksammade redan p\u00e5 60-talet:<\/p>\n\n\n\n

\u201dThe individual serves the industrial system [\u2026] by consuming its products. On no other matter, religious, political or moral, is he so elaborately, skillfully and expensively instructed.\u201d <\/em><\/p>\n\n\n\n

Men hur anpassas reklamen till oss konsumenter? Genom v\u00e5r data som vi l\u00e4mnar ifr\u00e5n oss, s\u00e5 kallat \u201dexcess-data\u201d; en restprodukt som techf\u00f6retagen l\u00e4rt sig att kapitalisera. Vad kollade du p\u00e5, hur l\u00e4nge, vad skrev du, till vem skrev du, kollade du p\u00e5 detta igen efter\u00e5t eller scrollade du f\u00f6rbi det? All denna datan matas in i algoritmiska prediktionsmodeller, som kan, med relativ h\u00f6g s\u00e4kerhet (runt 90%) f\u00e5 fram en hel profil med vilka intressen du har och vilken reklam som b\u00f6r vara effektiv p\u00e5 just dig, just nu, just h\u00e4r. Ett headset likt \u201dVision Pro\u201d, med fler sensorer \u00e4n n\u00e5got annat headset, som har m\u00f6jlighet att se exakt vilka ansiktsr\u00f6relser du g\u00f6r, allts\u00e5 vilka k\u00e4nslor du ger ut n\u00e4r du konsumerar n\u00e5got, som kan analysera dina \u00f6gon, vart du kollar och minsta lilla f\u00f6r\u00e4ndring i pupillstorlek (bara ett tillr\u00e4ckligt detaljerat m\u00e5tt p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i pupillstorlek kan s\u00e4ga v\u00e4ldigt mycket om oss. F\u00f6r mer, se Kahnemans forskning<\/a>) besitter en otrolig m\u00e4ngd data om oss och v\u00e5ra innersta beg\u00e4r. Data som reklamf\u00f6retag skulle betala dyrt f\u00f6r. Det \u00e4r inte s\u00e5 konstigt att alla techf\u00f6retag hoppar p\u00e5 headset trenden. Men kommer detta bli en ny iphone? Njae\u2026 Det finns ju inte n\u00e5gon marknad \u00e4n och s\u00e5 l\u00e4nge pappa tvingas g\u00e5 runt med en kamera till huvud, s\u00e5 tror jag inte att en marknad kommer uppst\u00e5 heller. Techf\u00f6retagen har tagit sig vatten \u00f6ver huvudet i sin hybris att de kan skapa en helt ny marknad sj\u00e4lva, en spekulativ marknad som de nu springer hals \u00f6ver huvud f\u00f6r att inta ledarpositionen inom. Man skapar ett beg\u00e4r efter n\u00e5got som inte beh\u00f6vs. En l\u00f6sning till ett problem som inte existerar. Det man s\u00e4ljer h\u00e4r \u00e4r snarare ett ideal. Men vad \u00e4r det f\u00f6r ideal egentligen?<\/p>\n\n\n\n

Den nya Silicon-Valley ideologin<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r paradoxalt att Apple i sin presentationsvideo visar upp facetime som n\u00e5got humant och m\u00e4nskligt med Vision Pro. Som anv\u00e4ndare kan du uppleva personer i facetime som mer verkliga och spatiala n\u00e4r deras bild projiceras i ditt 3D- rum. Det \u00e4r fantastiskt. Vad de inte \u00e4r s\u00e5 tydliga med \u00e4r att anv\u00e4ndaren av Vision Pro- headsetet, till skillnad fr\u00e5n de andra, endast visas som en animerad karakt\u00e4r f\u00f6r alla andra, eftersom headsetet inte har m\u00f6jlighet att filma anv\u00e4ndarens ansikte som en telefon eller dator har, bara registrera dess anatomi och r\u00f6relser. Hade alla i facetime samtalet anv\u00e4nt ett Vision Pro-headset s\u00e5 hade allts\u00e5 konversationen endast best\u00e5tt av animerade ansikten, som s\u00e4kerligen kan modifieras enligt anv\u00e4ndarnas \u00f6nskem\u00e5l. Hela po\u00e4ngen med facetime, att komma n\u00e4rmare ett riktigt \u201dansikte till ansikte\u201d- samtal, f\u00f6rsvinner s\u00e5ledes. Vi beh\u00f6ver d\u00e5 inte interagera med verkligheten, vi kan omsluta oss med v\u00e5r egen digitalt modifierade s\u00e5dan ist\u00e4llet. Det p\u00e5minner mig om min barndom n\u00e4r jag \u00e4lskade att dagdr\u00f6mma mig bort och se saker genom ett filter av barnslig fantasi ist\u00e4llet f\u00f6r vad de var, n\u00e5got jag senare uppt\u00e4ckte var v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att, om \u00e4n entusiastiskt, f\u00f6rklara f\u00f6rtill andra. F\u00f6r oavsett hur mycket jag roades \u00e5t dessa utsv\u00e4vningar s\u00e5 kunde jag inte kommunicera dem till n\u00e5gon annan, de verkade inte f\u00f6rst\u00e5 mina isolerade fantasiupplevelser. En del av att bli vuxen var att f\u00f6rst\u00e5 sig p\u00e5 den delade verklighet jag levde i med alla andra och att separera den fr\u00e5n min helt isolerade uppfattning av den. Silicon Valley har dock alltid varit ett st\u00e4lle d\u00e4r barns visioner kan forts\u00e4tta v\u00e4xa och det f\u00f6rv\u00e5nar mig inte att dagens teknik i grunden aldrig riktigt v\u00e4xt upp. Vision Pro \u00e4r ett nostalgiskt uttryck f\u00f6r att \u00e5terg\u00e5 till den naivitet och verklighetsfr\u00e5nv\u00e4nda interaktion med omv\u00e4rlden som pr\u00e4glar barndomen. Omgiven av en virtuell verklighet, v\u00e5r egen lilla bubbla av s\u00e4kerhet, d\u00e4r allting ter sig s\u00e5 som vi vill att det ska te sig, s\u00e5 tynar vi bekv\u00e4mt bort fr\u00e5n den h\u00e5rda och sm\u00e4rtsamma, men \u00e4nd\u00e5 den enda riktigt gemensamma, fysiska verkligheten. Men det \u00e4r denna verklighet som vi delar med alla andra. Den verklighet d\u00e4r vi tvingas m\u00f6tas och anpassa oss till varandra; st\u00f6ta, bl\u00f6ta och skapa en gemensam identitet; en gemensam referensram, \u00e4ven kallad moral.<\/p>\n\n\n\n

Reklamen f\u00f6r Vision Pro pr\u00e4glas av personer som sitter ensamma eller endast observerar andra socialisera som om de vore objekt f\u00f6r att tillfredsst\u00e4lla det egna intresset. Trots slogans som \u201dconnecting people\u201d, har teknikf\u00f6retag allt mer g\u00e5tt mot att utveckla teknik som isolerar m\u00e4nniskan till dess egna sf\u00e4r, som komprimerar v\u00e4rlden till vad som h\u00e4nder i dess subjektiva upplevelse. Vi har ingen m\u00f6jlighet att dela med oss av headsetets verklighet, det \u00e4r bara vi som upplever den.  Omv\u00e4rlden f\u00f6rringas och kvar blir m\u00e4nniskans ego; dess subjektiva verklighet expanderar och fyller omgivningen som inte l\u00e4ngre utmanas av andra m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Bild fr\u00e5n Apple press<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Den dag vi kan st\u00e4nga ute omv\u00e4rlden helt och forma om den helt efter v\u00e5rt tycke, s\u00e5 har vi ocks\u00e5 f\u00f6rlorat greppet om vad v\u00e4rlden \u00e4r och vad den inte \u00e4r. Precis som Descartes redan visade p\u00e5 1600-talet, s\u00e5 g\u00e5r det att anta att v\u00e4rlden redan nu \u00e4r blott en simulering, men det var inget han roades av. Han beskrev en k\u00e4nsla av hj\u00e4lpl\u00f6shet och en svart avgrund som fick honom att m\u00e5 illa n\u00e4r han seri\u00f6st f\u00f6rs\u00f6kte anamma denna realitet, men f\u00f6retag som Apple och Meta vill att vi ska b\u00f6rja v\u00e4rdes\u00e4tta den virtuella realiteten mer och p\u00e5 s\u00e5 vis bjuda in det virtuella att f\u00e5 samma status som det fysiskt verkliga. I deras ideal s\u00e5 vill de helst sudda ut gr\u00e4nserna mellan dessa, s\u00e5 att vi inte l\u00e4ngre kan g\u00f6ra n\u00e5gon skillnad p\u00e5 dem. Att flytta konsumtionen till den digitala sf\u00e4ren \u00e4r en sj\u00e4lvklarhet f\u00f6r tech f\u00f6retagen, det \u00e4r ju deras verklighet trots allt och detta \u00e4r \u00e4ven en trend som vi sett allt mer av och kommer att forts\u00e4tta se mer av. NFTs m\u00e5 vara ett sk\u00e4mt f\u00f6r m\u00e5nga, men m\u00e4nniskor betalar redan enorma summor f\u00f6r helt digitala produkter, som inte har n\u00e5gon fysisk anv\u00e4ndning. Meta s\u00e4ljer t.ex. virtuella tomter i sin digitala metaverse-v\u00e4rld och \u00e4ven om intresset idag \u00e4r ljumtljummet, s\u00e5 har m\u00e5nga betalat stora pengar f\u00f6r att \u00e4ga r\u00e4tten till \u201ddigital real estate\u201d. Allts\u00e5 en pl\u00e4tt gjord av pixlar p\u00e5 n\u00e4tet. Techf\u00f6retagen satsar enorma summor p\u00e5 att utveckla denna digitala kommodifiering. Man ska kunna anv\u00e4nda sin digitala tomt f\u00f6r att arrangera allt m\u00f6jligt som man skulle gjort i fysiska verkligheten (T\u00e4nk utst\u00e4llningar, konserter, fester, aff\u00e4rsevent, m\u00e4ssor etc.). Lek med tanken att v\u00e4rldens befolkning skulle integreras i Zuckerbergs metaverse- projekt. Att alla skulle sitta med headsets och leva vissa delar av sina liv i denna digitala v\u00e4rld. Det \u00e4r blott en logisk forts\u00e4ttning p\u00e5 integreringen av verkligheten och det virtuella som vi redan g\u00f6r n\u00e4r vi chattar med n\u00e5got, har ett m\u00f6te p\u00e5 zoom eller spelar spel \u00f6ver n\u00e4tet. Det \u00e4r kanske inte s\u00e5 m\u00e4rkv\u00e4rdigt som vi tror och Zuckerberg, Apple och CO. Kanske bara f\u00f6ljer n\u00e4sta logiska marknadssteg. Men eftersom metaverse endast \u00e4r av ettor och nollor, programmerade av Meta, s\u00e5 skulle Zuckerberg i teorin kunna f\u00f6r\u00e4ndra den precis efter sitt tycke. Han skulle kunna omvandla vatten till vin, en heml\u00f6s till miljon\u00e4r och en miljon\u00e4r till heml\u00f6s, med n\u00e5gra knapptryckningar. Gud skulle bevisligen faktiskt s\u00e5ledes existera och diktera villkoren f\u00f6r sj\u00e4lva existensen i denna digitala verklighet, som nu enligt techf\u00f6retagen, allt mer borde integreras med v\u00e5r verkliga realitet.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e5ter det f\u00f6r otroligt? Skulle det inte bli socialt accepterat? Bet\u00e4nk att social mening inte bryr sig om vilket metafysiskt plan det befinner sig i. Koncept s\u00e5 som en individs status kan obehindrat r\u00f6ra sig \u00f6ver gr\u00e4nserna mellan fysiskt och digitalt (som om de inte fanns). Varf\u00f6r skulle vi annars bry oss om v\u00e5ra sociala medier? Varf\u00f6r skulle vi annars k\u00f6pa digital konst? Best\u00e4mmer vi att n\u00e5got har ett v\u00e4rde s\u00e5 har det det. \u201dDigital real estate\u201d skulle kunna f\u00e5 samma sociala status som \u201dreal estate\u201d; samma v\u00e4rde. Makt \u00f6ver det digitala blir allts\u00e5 per automatik makt \u00f6ver verkligheten i en v\u00e4rld d\u00e4r b\u00e5da realiteter sm\u00e4lter samman. Implikationerna av detta \u00e4r givetvis n\u00e5got som dagens politiker f\u00e5tt upp \u00f6gonen f\u00f6r. Att f\u00f6rlora \u00e4nnu mer politisk makt till big tech f\u00f6retag (speciellt efter Trumps valseger 2016 s\u00e5 ser m\u00e5nga amerikanska politiker sociala medier och dess m\u00f6jlighet att p\u00e5verka medborgares politiska \u00e5sikter som ett direkt hot mot demokratin) vore ett mardr\u00f6msscenario. Mer eller mindre ineffektiva lagf\u00f6rslag och klumpiga regleringar sl\u00e4ngs fram som s\u00f6mniga f\u00e4lleben framf\u00f6r techf\u00f6retagens frammarsch och mer av detta l\u00e4r vi se de kommande \u00e5ren. Vi vanliga d\u00f6dliga funderar alltj\u00e4mt mest p\u00e5 hur vi ska ha r\u00e5d med n\u00e4sta iphone.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

S\u00f6ndagskr\u00f6nika<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Demokratins d\u00f6d, L\u00e4nge leve filosofkungarna!<\/h1>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

<\/h4>\n\n\n\n

I denna turbulenta politiska era<\/strong>, d\u00e4r v\u00e5ra ledare verkar mer f\u00f6rvirrade \u00e4n en student i en Garciansk moralfilosofikurs, \u00e4r det kanske dags att \u00f6verv\u00e4ga Platons f\u00f6rslag om filosofkungar. F\u00f6rest\u00e4ll dig en v\u00e4rld d\u00e4r ledarskap inte handlar om vem som kan twittra mest kvicka oneliners, utan vem som kan diskutera Kierkegaard i sin s\u00f6mn. F\u00f6r tillf\u00e4llet tycks v\u00e5ra politiker ha f\u00f6rv\u00e4xlat Aristoteles gyllene medelv\u00e4g med den gyllene v\u00e4gen till EU-lobbyism och medverkande i matkanaler p\u00e5 YouTube. De \u00e4r mindre som Platons idealiska filosofer och mer som karakt\u00e4rer i en d\u00e5lig upplaga av Machiavellis Fursten, komplett med reality-tv-sp\u00e4nning och dramatik.<\/p>\n\n\n\n


Sokrates skulle ha v\u00e4nt sig i sin grav<\/strong> vid \u00e5synen av v\u00e5ra nuvarande \u201cledare\u201d. Att v\u00e4lja v\u00e5ra stats\u00f6verhuvuden baserat p\u00e5 deras f\u00f6rm\u00e5ga att ifr\u00e5gas\u00e4tta och t\u00e4nka kritiskt? Ot\u00e4nkbart! Ist\u00e4llet \u00e4r det som att spela politisk roulette \u2013 vem vet, kanske landar vi p\u00e5 en ledare som faktiskt f\u00f6rst\u00e5r skillnaden mellan en syllogism och en soundbite. T\u00e4nk om v\u00e5ra politiker var som Descartes p\u00e5 en riktigt d\u00e5lig dag \u2013 ”Jag tweetar, allts\u00e5 kanske jag existerar.” De skulle \u00e4gna sina dagar \u00e5t att grunna \u00f6ver sin egen existens ist\u00e4llet f\u00f6r att st\u00e4ndigt str\u00e4va efter att skapa den n\u00e4sta virala, minnesv\u00e4rda frasen.<\/p>\n\n\n\n


Om vi till\u00e4mpar Nietzsches \u00fcbermensch-ideal<\/strong>, kanske vi f\u00e5r politiker som str\u00e4var efter att
\u00f6verstiga m\u00e4nskliga begr\u00e4nsningar. Men vem lurar vi? De skulle sannolikt bara ytterligare \u00f6verstiga gr\u00e4nsen f\u00f6r god smak och rimlig retorik. V\u00e5ra nuvarande politiska \u201cgenier\u201d \u00e4r som en Kant p\u00e5 en extremt d\u00e5lig dag \u2013 ivriga att f\u00f6lja en plikt som verkar definieras av opinionsunders\u00f6kningar och lobbyistiska evenemang.<\/p>\n\n\n\n


Deras tolkning av Humes<\/strong> is-ought-problem \u00e4r ungef\u00e4r lika sofistikerad som en
gymnasieelevs f\u00f6rsta filosofiuppsats. Om vi tittar p\u00e5 Schopenhauer och hans id\u00e9 om att viljan \u00e4r lidandets k\u00e4lla, \u00e4r det uppenbart att v\u00e5ra politikers st\u00e4ndiga maktstr\u00e4van \u00e4r det perfekta exemplet p\u00e5 hans tes. Kanske det \u00e4r dags att byta ut dessa maktgalna charlataner mot \u00e4kta filosofkungar – f\u00f6r i j\u00e4mf\u00f6relse med det nuvarande g\u00e4nget, skulle till och med en stenb\u00e4nk i Aten fr\u00e5n 400 f.Kr. g\u00f6ra ett b\u00e4ttre jobb.<\/p>\n\n\n\n

”T\u00e4nk dig politiska debatter d\u00e4r varje beslut baseras p\u00e5 en djupg\u00e5ende analys av Platons grotta eller Nietzsches \u00f6verm\u00e4nniska<\/em>”
<\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n


Med det sagt, Winston Churchill sa en g\u00e5ng<\/strong> att ”demokrati \u00e4r det s\u00e4msta styrelseskicket,
med undantag f\u00f6r alla andra som har pr\u00f6vats”. Men han hade ju inte r\u00e4knat med en regering
best\u00e5ende av Platons filosofkungar, eller hur? Jag menar, vem beh\u00f6ver demokrati n\u00e4r du kan ha en stat styrd av Sokrates’ efterf\u00f6ljare, som leder genom att st\u00e4ndigt fr\u00e5ga ”Vad menar du med det?” till varje politiskt f\u00f6rslag. T\u00e4nk dig politiska debatter d\u00e4r varje beslut baseras p\u00e5 en djupg\u00e5ende analys av Platons grotta eller Nietzsches \u00f6verm\u00e4nniska. Visst, det kan bli lite tr\u00f6ttsamt n\u00e4r varje budgetm\u00f6te f\u00f6rvandlas till en lektion i metafysik, men \u00e5tminstone skulle v\u00e5ra ledare ha n\u00e5got annat att t\u00e4nka p\u00e5 \u00e4n omval.<\/p>\n\n\n\n


Och visst, demokrati kanske \u00e4r<\/strong> det b\u00e4sta vi har kommit p\u00e5 hittills, men det \u00e4r bara f\u00f6r att vi aldrig gett en grupp filosofkungar chansen att visa vad de g\u00e5r f\u00f6r. Vem vet, kanske skulle de till och med inf\u00f6ra en ’t\u00e4nk innan du talar’-policy i parlamentet. Det v\u00e4rsta som kan h\u00e4nda \u00e4r att vi f\u00e5r en regering som \u00e4r lika ineffektiv i att f\u00f6rverkliga vall\u00f6ften som nu, men \u00e5tminstone skulle v\u00e5ra lagar vara skrivna i eleganta hexameter och varje presskonferens bli en djupg\u00e5ende lektion i etik och moral. F\u00f6rest\u00e4ll dig nyhetsrapporteringen: ”Idag diskuterade v\u00e5ra ledare inte bara skattepolitik, utan \u00e4ven om varat och intet’ och dess p\u00e5verkan p\u00e5 v\u00e4lf\u00e4rdsstaten.” Med filosofkungar vid rodret skulle varje politiskt beslut inte bara vara en \u00e5tg\u00e4rd, utan ett filosofiskt st\u00e4llningstagande, d\u00e4r ’att vara eller inte vara’ blir den centrala
fr\u00e5gan i varje policydebatt. S\u00e5, l\u00e5t oss ge plats \u00e5t de t\u00e4nkande hj\u00e4ltarna fr\u00e5n Platons akademi \u2013 f\u00f6r i en v\u00e4rld d\u00e4r politik redan verkar som en absurd teater, skulle en f\u00f6rest\u00e4llning ledd av filosofkungar \u00e5tminstone erbjuda en mer intellektuellt stimulerande show.<\/p>\n\n\n\n

13UpplystJefferson37<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

S\u00f6ndagskr\u00f6nika<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Embracing the Dark Feminine: Life, Sex, and Death in the Springtime<\/strong><\/h1>\n\n\n\n

Ola Grabowski <\/strong>@thesecretlifeofski<\/em><\/p>\n\n\n\n

\"\"
Bild: Bl\u00e4ck p\u00e5 papper, Ola Grabowski<\/sub><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Every year as the damp, defrosting earth loses its hardened crust, a flurry of spring flowers ripple up into bright clouds of soft petals before quickly crumpling back into the soil for dormancy. Most of these blooms exist only over the course of a few short weeks, floral counterparts to the many insects whose adult lives are short-lived flashes of ecstasy and egg-laying to make way for the next generation. Some of them don\u2019t even have functional mouthparts or digestive systems and do not eat as adults (such as luna moths, atlas moths and others within the Lepidoptera <\/em>order). These annual rhythms of life, sex and death that unfurl underfoot and overhead as we finally begin to peel off layer upon layer of outerwear serve as reminders of some of the most central rules on this plane of existence. <\/p>\n\n\n\n

Tides rise and fall, seasons flutter into one another. Your youngest nieces and nephews go off to school, your dog loses the puppy shine in its eyes, you fall out of touch with the friends you once had and in turn make new ones. Our world is characterized most perhaps by its ephemerality, a fancy word simply meaning that things are temporary. Everything will one day change, will come to an end in one form or another. The passage of time continues for all of us, constantly coiling over itself in sprawling cycles. Death in all forms will come, but death and rebirth are two sides of the same coin. There is beauty in this, and I have been working towards finding the wonder in these darker aspects of our existence in order to appreciate and see the full beauty of the light. Looking towards nature itself has been a daily practice for this, as our natural environments often do not align with our human ideas of beauty. <\/p>\n\n\n\n

Most animals interact with each other in ways that would be seen as absolutely horrifying
when viewed through the lens of contemporary human ethics. Mushrooms billowing from tree
trunks are often signs of late stage fungal diseases culling trees. Sun-bleached deer bones poke
out from forest floors and gauzy butterflies perch on the rotting flesh of roadkill, eating their fill.
Yet there can be so much joy found in these things, in the balancing rhythms of decomposition
and one life bringing sustenance to another. The awakening of spring brings all of these
elements together tangibly. Before the advent of the current Gregorian calendar, countless
peoples celebrated spring as the beginning of a new year rather than early January. Many
cultures still celebrate the beginning of a new annual period in spring, from the Persian Nowruz
on the spring equinox to the Chinese Lunar New Year, also known as the Spring Festival as it is
typically celebrated when high winter begins to wane.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

In Polish and Slavic regional folk practice, straw dolls typically called some variation of \u201cMarzanna\u201d (also Dziewanna, \u015amiercicha and beyond) are festooned with flowers and dressed in womens clothing. They are paraded around and then tossed into local bodies of water, a drowning to call in the changing of the season. Oftentimes the Marzanna is also lit aflame or torn apart by onlookers before getting drowned. Nowadays this practice is linked to the vernal equinox in late March, although it is probably a mixing of different folk practices that also occurred in June with the transition from spring to summer.1 <\/sup>The Marzanna is sometimes seen as a keeper of keys, holding the golden key to seasonal change.2 <\/sup>References from the Middle Ages note that drowning the Marzanna may also have been a practice of people displaying the renunciation of pagan deities upon Christianization.1<\/sup>In some locations the practice was even further Catholicized, changing over time into a drowning of \u201cJudas.\u201d3 <\/sup>There is scholarship around the straw Marzanna doll\u2019s connection to a female Slavic deity known as Marzana (or Morena, Mora) which was tied to death, darkness, and the general ills of winter.4 <\/sup><\/p>\n\n\n\n

Both fire and water here act as destructive yet purifying agents. Water is capable of great destruction through torrential floods and stormy seas alike. Yet water is also linked to fertility and renewal, being a necessary factor in bringing about new harvests. Fire is likewise a creative force exemplifying the nourishing rays of the sun. The flames of fire can cause havoc and death while at the same time returning nutrients to the soil and fertilizing ecosystems. This creation through destruction is echoed in the burning of large bonfires to this day during Northern European celebrations of Valborg (Walpurgis night) on the last day of April, as well as Midsummer (St. John\u2019s Eve) in late June. Destruction and purification intertwine with fertility, and life and death shine as one. <\/p>\n\n\n\n

Although the drowning of the Marzanna is still actively conducted in some Slavic towns, in recent decades the practice has also been taken on by schoolteachers as a lesson for children on folklore and seasonal changes. I myself remember fashioning a makeshift Marzanna doll with my childhood classmates in the dim fluorescent hallways of Polish Saturday school on the Northwest side of Chicago. Ruminating on this practice of drowning the Marzanna, I fell down a rabbit hole of overlapping connections among different cultures\u2019 representations of dark feminine deities. Of the feminine harbingers of death, life, sex, transition, and the unending spiral of time. <\/p>\n\n\n\n

Kali Ma, the dark mother, is a Hindu goddess and manifestation of the Divine Feminine Shakti who appears in many forms, embodying time, space and the essence of change.5 <\/sup>She is like a black hole, the void that is an all-powerful creative force but also capable of great destruction.6 <\/sup>This is a \u201cpregnant nothingness,\u201d the infinity formed by all things in the universe collapsing in on themselves.7,8 <\/sup>Kali Ma is a destroyer of evil and protector of her children. She is equally the gentle, compassionate love and unconditional kindness of a mother but also the divine rage and power of a mother. She is the complexity, strength, joy, and fury of a woman, the dark feminine energy that exists within all of us. Kali Ma dwells inside human bodies as Kundalini energy, a dormant serpent twisting around the root chakra that can be carefully awakened.9<\/sup> <\/p>\n\n\n\n

A string of human skulls (or severed heads) hangs around Kali Ma\u2019s neck, reminding us of our own mortality in order to help bestow moksha, or liberate us.8 <\/sup>This liberation is from sa\u1e43s\u0101ra, the cyclical worlds of death and rebirth that we continually return to learn from. One of Kali Ma\u2019s forms, Shashan Kali, dwells most often in cemeteries and cremation grounds, flitting among ghosts and the dead.10<\/sup>In some locations, such as Faridpur District and town in Bangladesh, mud statues of Kali Ma are also given water burials via immersion in Ma Ganga, Kali Ma\u2019s river sister, as the spirits of some of the statues die annually.10<\/sup> <\/p>\n\n\n\n

Kali Ma\u2019s form as Chinnamast\u0101 is depicted on the cremation ground as well, although often either alongside two other deities having sex or sometimes copulating with a deity while decapitating herself.5, 10, 11<\/sup>In this way, \u201cthe relation between cemeteries and sex is a symbol of the living creation. Chinnamast\u0101 represents the truth that \u2018life, sex and death are part of an interdependent, unified system\u2026life feeds on death, is nourished by death, and necessitates death and the ultimate destiny of sex is to perpetuate more life, which in turn will decay and die in order to feed more life.\u2019\u201d10, 11<\/sup> <\/p>\n\n\n\n

There is a great thread snaking across these concepts that I can\u2019t stop pulling on as spring warmth begins to coat the air. The dark feminine is found not only in Kali Ma and the burning of the Marzanna but also across endless times and cultures. Hecate, the ancient Greek goddess connected with witchcraft and death is also seen as the keeper of keys, a darkly powerful entity who is associated with transitional spaces like crossroads.12, 13 <\/sup>The old Celtic dark crone of winter was known as \u201cCailleach\u2026 the Great Goddess in her Destroyer aspect.\u201d5<\/sup> Mother Mary\u2019s shadowy face shines from gilded frames in churches worldwide as the Black Madonna. Dark, fertile soils and inky blue oceans shimmer together to form our own Mother Earth. The foundations of proto-Indo-European language and story branch into a vast tapestry of underworld mycelium, reaching out probingly with their delicate fungal hyphae to remind us of fundamental principles. <\/p>\n\n\n\n

Spring is a time of addressing the dark feminine, a celebration of fertility and rebirth alongside the death of winter, a literal and figurative burning and drowning of the past to give way to new beginnings. Finding beauty in this external darkness of the world reflects the need to embrace the darkness within ourselves as well. To find those parts of us that bring out the most shame, to face what makes us unbearably angry. To look at the things that disgust us most about other people and the world and realize how they mirror our own thoughts and actions back at us. To think about the worst parts of our lives in a different light, to feel and acknowledge their pain but also their lessons. <\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

We must experience everything. Not just the good. But degradation, horror, sadness. This makes us whole\u2026makes us people of substance\u2026 Then we can know the world. And when we know the world, the world is ours. <\/em><\/p>\n\n\n\n

-Swiney, Parisian Madame from Yorgos Lanthimos\u2019 film Poor Things <\/em><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

It is with this acceptance of the darkness that we can move forward in our own lives. Acknowledgement can help transform destructive shame, fear, and anger into strengthened self-compassion, balanced empathy for others, and meaningful action. So this spring, I call on everyone to ponder their own dark feminine. To look within in order to find power and joy, just as you find joy in the brief glory of the spring ephemeral flowers dotting the ground.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n

Appell och LPPES \u00e4r politiskt och religi\u00f6st obundna, st\u00e4llningstaganden i artiklar \u00e4r skribenternas egna och ej f\u00f6reningens.<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

1. Smoli\u0144ska, T. (2010). Przemiany tradycyjnych obrz\u0119d\u00f3w wiosennych w Polsce. Etnologick\u00e9. <\/em><\/p>\n\n\n\n

2. \u0141uczy\u0144ski, M. (2008). Kognitywna definicja Marzanny: Pr\u00f3ba rekonstrukcji fragmentu tradycyjnego mitologicznego obrazu \u015awiata S\u0142owian. Studia mythologica Slavica <\/em>(Tiskana izd), (11), 173-196. <\/p>\n\n\n\n

3. Bartmi\u0144ski, J., & Bielak, A. (2017). The linguacultural view of Polish s\u0142oma \u2018straw\u2019: An ethnolinguistic account. Etnolingwistyka<\/em>, 29, 121-45. <\/p>\n\n\n\n

4. Wo\u017aniak, A. (1998). Marzana\u2013Kostroma\u2013Kupa\u0142a w obrz\u0119dowo\u015bci polskiej i wschodnios\u0142owia\u0144skiej. Roczniki Humanistyczne<\/em>, 45(7), 195-202. <\/p>\n\n\n\n

5. Harding, E. U. (1998). Kali: The Black Goddess of Dakshineswar<\/em>. Motilal Banarsidass Publ.. <\/p>\n\n\n\n

6. Apffel-Marglin, F. (2018). Absent Mother God of the West: A Kali Lover’s Journey into Christianity and Judaism, by Neela Bhattacharya Saxena. Worldviews: Global Religions, Culture, and Ecology<\/em>, 22(1), 105-8. <\/p>\n\n\n\n

7. Saxena, N. B. (2015). Absent Mother God of the West: A Kali Lover’s Journey Into Christianity and Judaism<\/em>. Lexington Books. <\/p>\n\n\n\n

8. Nikam, S. V. (2023). A Semiotic Perspective on the Representation of the Hindu Goddess Kali. The Material Merge<\/em>, 1(1), 45-50. <\/p>\n\n\n\n

9. Brittain, T. L., & Beavis, M. A. (2018). Kali Ma & Kundalini: Serpent Goddess Rising. An International Journal of Goddess Studies<\/em>, 1. <\/p>\n\n\n\n

10. Oestigaard, T. (2009). The sisters Kali and Ganga: Waters of life and death. In Women, pain and death: rituals and everyday life on the margins of Europe and beyond <\/em>(pp. 203-21). Cambridge: Cambridge Scholars Publishing.<\/p>\n\n\n\n

11. Kinsley, D. R. (1998). Tantric visions of the divine feminine: The ten Mah\u0101vidy\u0101s. <\/em>Motilal Banarsidass Publ. <\/p>\n\n\n\n

12. Boedeker, D. (1983). Hecate: a transfunctional goddess in the Theogony? Transactions of the American Philological Association<\/em>, 113, 79-93. <\/p>\n\n\n\n

13. Henrichs, A. (2015). Hecate. In Oxford Research Encyclopedia of Classics<\/em>.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

S\u00f6ndagskr\u00f6nika<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Eurovision, Sverige och det totalit\u00e4ra samh\u00e4llet?<\/strong><\/strong><\/h1>\n\n\n\n

Benjamin Bengtsson<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
Bild: Ett av perspektiven runt Eurovision 2024, Malm\u00f6<\/sub><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Vi i Sverige \u00e4r ofta sj\u00e4lvgoda nog att bredhandat kritisera auktorit\u00e4ra stater s\u00e5 som Turkiet eller Ungern f\u00f6r deras icke-liberala drag, inget ont med det. Det \u00e4r kul om inget annat. F\u00f6r oss \u00e4r v\u00e5r liberala demokrati, den enda formen av demokrati, och minsta avsteg fr\u00e5n den m\u00f6ts ofta med ett skratt, en suck eller den klassiskt of\u00f6rst\u00e5ende blicken. Att en demokrati sj\u00e4lvmant skulle bli mindre liberal verkar vara ett sorts magiskt trick f\u00f6r oss, en kanin-ur-hatten f\u00f6reteelse. Ungrarna r\u00f6star p\u00e5 Orban f\u00f6r att de \u00e4r missledda, missinformerade, \u00f6ver\u00f6sta av fake-news, inte skulle de kunna f\u00f6redra n\u00e5got som vi inte f\u00f6redrar. De \u00e4r precis lika rationella som vi, allts\u00e5 borde de r\u00f6sta som vi. Ingen vill egentligen ha ett auktorit\u00e4rt samh\u00e4lle. \u00c4n mindre ett totalit\u00e4rt! Men vad \u00e4r ett totalit\u00e4rt samh\u00e4lle? \u00c4r vi immuna?<\/p>\n\n\n\n

Det finns en g\u00e4ngse bild av totalit\u00e4ra regimer med starka ledare, mestadels diktaturer, som ofta slutar med krig, samh\u00e4llskollaps eller folkuppror. Ganska dramatisk styrelseform helt enkelt. Hitler och Stalin f\u00e5r ofta pryda denna avl\u00e4gsna farh\u00e5ga. Men ett samh\u00e4lle kan vara totalit\u00e4rt utan en totalit\u00e4r regim eller diktator. Precis som en totalit\u00e4r regim \u00e4r allomfattande och n\u00e5r ut till alla vr\u00e5r och skrymslen i samh\u00e4llets privata och publika dela, s\u00e5 \u00e4r samh\u00e4llet i sig totalit\u00e4rt p\u00e5verkat av ideologin och dess makt. Det ligger i sj\u00e4lva ordet av totalit\u00e4r; en total inf\u00f6rslutning av samh\u00e4llet i en politisk kontext. Samh\u00e4llet kan i sig vara totalt politiskt genomsyrat utan att f\u00f6r den delen ha en totalit\u00e4r ledare, regim eller stat. Det kan vara en frivillig sort av totalit\u00e4rt samh\u00e4lle, d\u00e4r inv\u00e5narna sj\u00e4lva brer p\u00e5 med de politiska f\u00e4rgerna \u00e4nda ut till samh\u00e4llets alla kanter. <\/p>\n\n\n\n

Ig\u00e5r var eurovision i Malm\u00f6. Musikt\u00e4vlingen som normalt ses som ett n\u00f6je och en enande kraft i samh\u00e4llet hade f\u00f6rvandlats till ett politiskt spektakel. En vattendelare; \u201dpolariserande\u201d i dagens spr\u00e5k. N\u00e4r vi inte kan anordna en musikt\u00e4vling utan att f\u00e5 det till att bli en politisk manifestation, eller f\u00f6r den delen l\u00e4sa en sk\u00f6nlitter\u00e4r bok utan att det blir till ett politiskt st\u00e4llningstagande (Se Harry Potter), d\u00e5 har politisk ideologi tagit makten \u00f6ver omr\u00e5den i det publika respektive det privata livet som vi som samh\u00e4llsmedborgare kanske inte b\u00f6r acceptera. N\u00e4r h\u00f6gst icke-politiska idrottare fr\u00e5n vissa l\u00e4nder inte f\u00e5r delta i sport-evenemang pga. vissa politiska realiteter<\/a>, d\u00e5 har vi f\u00f6rlorat po\u00e4ngen med varf\u00f6r vi har sportevenemang i huvud taget. N\u00e4r h\u00f6gst icke-politiska komposit\u00f6rer, pianister<\/a> och violinister inte f\u00e5r delta i orkestrar och spelningar p\u00e5 grund av geopolitiska realiteter<\/a>, d\u00e5 har vi tappat det enande, universella v\u00e4rdet av musiken. Precis som ABBA blev synonymt med h\u00f6gerpolitik p\u00e5 sin tid, s\u00e5 d\u00f6mer vi och blir d\u00f6mda \u00f6ver vilka artister vi lyssnar p\u00e5 idag. Vilka kl\u00e4der vi b\u00e4r, vilka evenemang vi g\u00e5r p\u00e5, vilka b\u00f6cker vi l\u00e4ser, vilken mat vi \u00e4ter, vad vi jobbar med och vad vi vill forska om som doktorander\u2026ja allting medf\u00f6r en politisk kontext. Detta g\u00f6r vi helt sj\u00e4lvmant, det ing\u00e5r i v\u00e5r samh\u00e4llsdoktrin och \u00e4r inte p\u00e5dyvlat av n\u00e5gon totalit\u00e4r stat. <\/p>\n\n\n\n

\u00c4r min problematisering av detta h\u00f6gst naiv och \u00e4r samh\u00e4llet de facto politiskt genomsyrat \u00e1 postmoderna l\u00e4rdomar? \u00c4r det tv\u00e4rt om bara bra att vi \u00e4r informerade om vilka politiska konsekvenser v\u00e5ra val har? Jag f\u00e5r \u00e4nd\u00e5 nicka medgivande, vem skulle inte det. V\u00e5ra handlingar har ofta st\u00f6rre politisk relevans \u00e4n vad vi vill eller kan inse, men upp till en viss gr\u00e4ns. Det finns onekligen delar av samh\u00e4llet som i huvud taget ej B\u00d6R vara politiska. Det ska finnas vissa aspekter av mitt liv, t.ex. att jag gillar Harry Potter b\u00f6ckerna, har en viss f\u00e4rg p\u00e5 h\u00e5ret eller gillar flankstek, som i huvudtaget inte har eller b\u00f6r ha n\u00e5gon politisk relevans som trotts detta s\u00e4tts under politisk lupp, inte av en totalit\u00e4r stat \u00e1 sovjet, utan av oss sj\u00e4lva, i den liberala demokratin Sverige. T.ex. hade inte black lives matter r\u00f6relsen beh\u00f6vt existera utan politisering av dessa aspekter.<\/p>\n\n\n\n

Ett totalit\u00e4rt samh\u00e4lle k\u00e4nnetecknas viktigt nog av stark informations\u00f6vervakning, d\u00e4r samh\u00e4llsmedborgare har koll p\u00e5 varandra, s\u00e5 att den politiska ideologin kan efterlevas och avvikare kan straffas. Detta \u00e4r n\u00e5got som vi i v\u00e4st historiskt anklagat och h\u00e5nat Soviet och Stasi-DDR f\u00f6r, med deras centrala program f\u00f6r \u00f6vervakning av medborgares brev (privata brev \u00f6ppnades och l\u00e4stes p\u00e5 postkontor), litteratur, tidningar och privata utrymmen som i individers hem, genom skvallrande informat\u00f6rer till partiet. Samtidigt s\u00e5 har vi sj\u00e4lva ironiskt nog de senaste tjugo \u00e5ren byggt ut det st\u00f6rsta systemet f\u00f6r massinformationsinh\u00e4mtning som v\u00e4rlden n\u00e5gonsin sk\u00e5dat, helt frivilligt. Ett par exempel: N\u00e4r du k\u00f6per TV idag s\u00e5 m\u00e5ste du som regel alltid godk\u00e4nna ett sekretessavtal vid installation som inneb\u00e4r att TVn alltid kan vara uppkopplad till n\u00e4tet och att tillverkaren genom denna har full r\u00e4tt att samla v\u00e4rdefull information om anv\u00e4ndaren, om dess vanor, intressen, bild och ljud som tillverkaren i princip kan g\u00f6ra vad den vill med. Liknande privacyavtal f\u00f6r skrivare, datorer och telefoner ska vi inte prata om. De flesta k\u00e4nner redan till omfattningen av denna massinformationsinh\u00e4mtning och kanske inte gillar denna utveckling, men g\u00f6r vi n\u00e5got \u00e5t den? Nej. V\u00e5ra konsumtionsvanor har inte \u00e4ndrats n\u00e4mnv\u00e4rt av denna insikt. Vi k\u00f6per fortvarande v\u00e5ra iphones, anv\u00e4nder v\u00e5ra program och accepterar alla privacyvilkor. Vi fnyser snarare \u00e5t personer som \u00e4ndrar sitt beteende i denna aspekt som l\u00f6jliga, \u00f6verdrivet oroliga och kanske till och med konspiratoriska. En totalit\u00e4r politiserande ideologin \u00e4r starkt bef\u00e4st och st\u00e4ller sig ofta \u00f6ver individen i samh\u00e4llet, p\u00e5 gott och ont.<\/p>\n\n\n\n

Vi r\u00f6r oss allts\u00e5 i totalit\u00e4r riktning b\u00e5de vad g\u00e4ller samh\u00e4llets materiella utveckling och vad g\u00e4ller dess ideologiska motpart. Detta \u00e4r inget nytt, utan har vad jag kan se p\u00e5g\u00e5tt i hela min livstid, men har blivit mer tydlig med \u00e5ren. Det hade varit kul att p\u00e5st\u00e5 att Sverige \u00e4r ett totalit\u00e4rt samh\u00e4lle, moralpanik inkluderat, men detta \u00e4r blott endast ett v\u00e4derstreck. Vi f\u00f6rundras \u00f6ver Eurovisionhysterin, men den \u00e4r inte unik. Och en dag i framtiden, med en annan regering, s\u00e5 finns alla f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att jag som individ, i mitt egna privata hem, i min egna frid, inte bara skulle \u00e5ka p\u00e5 politiska konsekvenser f\u00f6r att jag l\u00e4ser, l\u00e5t s\u00e4ga Wollstonecraft p\u00e5 fritiden, som ju skulle rapporteras via mitt bokl\u00e4sningsprogram (Adobe PDF, bookbeat, Storytell etc), som s\u00e4ljer informationen om vad jag l\u00e4ser till reklambyr\u00e5er, som i sin tur s\u00e4ljer dem till informationsaggregat\u00f6rer, som i sin tur s\u00e4ljer till ja, vem som helst som inte gillar Wollstonecraft, inklusive min nya stat som jublar \u00f6ver denna fantastiska informationsk\u00e4lla, jag skulle (och detta \u00e4r v\u00e4l kruxet) fullt medveten om detta, censurera mig sj\u00e4lv och kanske l\u00e4sa Mark Levengood ist\u00e4llet (sista bastionen f\u00f6r avpolitiserad litteratur?), f\u00f6r att slippa denna politisering. \u00c4r detta en galen framtidsdystopi? Min po\u00e4ng \u00e4r att detta redan, till viss del \u00e4r realitet i v\u00e5rt samh\u00e4lle idag och att potential byggs ut, \u00e4ven p\u00e5 EU niv\u00e5 (googla \u201dchat control\u201d), f\u00f6r ett betydligt mer totalit\u00e4rt samh\u00e4lle. Hur liberalt \u00e4r d\u00e5 detta egentligen?<\/p>\n\n\n\n

Vi kan f\u00f6r all del skratta vidare \u00e5t auktorit\u00e4ra stater och icke-liberala demokratier, men bet\u00e4nk att glas reflekterar ljud ganska bra.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

S\u00f6ndagskr\u00f6nika<\/p>\n\n\n\n

Ang\u00e5ende PPE-debatten i Lundag\u00e5rd och den akademiska friheten<\/h1>\n\n\n\n

Niklas Helenefors<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Lund Students for Palestine (LSFP) utanf\u00f6r Kungshuset i Lundag\u00e5rd. Bild: Niklas Helenefors<\/p>\n\n\n\n

Meningsutbytet mellan Benjamin<\/a> och Fredrik<\/a> p\u00e5 Lundag\u00e5rds debattsida har gett upphov till en viktig och aktuell diskussion ang\u00e5ende politisering av v\u00e5ra universitet och dess konsekvenser. B\u00e4gge skribenter har presenterat starka argument som f\u00f6rtj\u00e4nar att reflekteras \u00f6ver. Detta \u00e4r extra aktuellt med tanke p\u00e5 universitetskanslers\u00e4mbetets (UK\u00c4) nyligen utgivna rapport ang\u00e5ende hotet mot den akademiska friheten. <\/p>\n\n\n\n

Benjamin problematiserar politiseringen av universitet. Han varnar f\u00f6r att detta \u00e4r en totalit\u00e4r riktning d\u00e4r politiska ideologier genomsyrar alla aspekter av livet. Han g\u00f6r en po\u00e4ng av att universitet traditionellt k\u00e4mpat f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla ett oberoende. Fredrik, \u00e5 andra sidan, menar att st\u00e4llningstaganden \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att motverka or\u00e4ttvisor och f\u00f6r\u00e4ndra status quo. Han menar att politisering inte bara \u00e4r oundvikligt utan \u00e4ven \u00f6nskv\u00e4rt n\u00e4r det g\u00e4ller att belysa och bek\u00e4mpa samh\u00e4lleliga or\u00e4ttvisor. <\/p>\n\n\n\n

B\u00e4gge tv\u00e5 har goda po\u00e4nger. Benjamins definition av ett totalit\u00e4rt samh\u00e4lle kan d\u00e4remot ifr\u00e5gas\u00e4ttas. Traditionellt associerar vi totalitarism med diktatoriska regimer som styr alla aspekter av samh\u00e4llet. \u00c4ven om det finns en po\u00e4ng med att politisering av institutioner kan leda till en typ av \u201cfrivillig\u201d totalitarism, \u00e4r det viktigt att skilja mellan m\u00e5ngfald av politiska \u00e5sikter och ett tv\u00e5ngsm\u00e4ssigt inf\u00f6rande av en enda ideologi. Att studenter uttrycker politiska \u00e5sikter och kr\u00e4ver f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r i sig \u00f6nskv\u00e4rt i ett \u00f6ppet och demokratiskt samh\u00e4lle. <\/p>\n\n\n\n

Vad jag vill lyfta som n\u00e5got av det viktigaste i denna diskussion \u00e4r den akademiska friheten som b\u00f6r ber\u00f6ra personal vid universitet och alla studenter i dess l\u00e4rande. UK\u00c4 har genomf\u00f6rt fallstudier med syftet att unders\u00f6ka l\u00e4ros\u00e4tens arbete i att v\u00e4rna och fr\u00e4mja den akademiska friheten. Vad n\u00e4stan alla l\u00e4rare, forskare och doktorander var \u00f6verens om \u00e4r den viktiga rollen den akademiska friheten spelar i att skapa en arbetsplats med goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar. UK\u00c4 ben\u00e4mner det som \u201cen knapp tredjedel\u201d upplever att deras akademiska frihet \u00e4r utmanad. I mina \u00f6ron l\u00e5ter en tredjedel som en f\u00f6r stor grupp l\u00e4rare, forskare och doktorander. P\u00e5 fr\u00e5gan om vad som utmanar den akademiska friheten n\u00e4mns utomst\u00e5ende faktorer i h\u00f6g utstr\u00e4ckning. Vad som \u00e4r mest intressant i detta sammanhang \u00e4r homogenitet och politisk p\u00e5verkan inom akademien. I en intervju med projektledaren Caroline Tovatt n\u00e4mner hon att det finns \u00f6kade f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r hot och drev mot akademien i det moderna samh\u00e4llet. <\/p>\n\n\n\n

\u00c4r Fredriks st\u00e5ndpunkt en uppmaning till drev och ultimatum f\u00f6r att p\u00e5verka l\u00e4ros\u00e4tens st\u00e4llningstagande enligt en egen v\u00e4rldsuppfattning? Jag vill undvika att \u00f6verproblematisera Fredriks replik men kommer oundvikligen in p\u00e5 dessa tankebanor. Trots goda argument om vikten av politiska st\u00e4llningstaganden tycks argumentationen delvis bero p\u00e5 att han anser att demonstranternas krav och \u00e5sikter \u00f6verensst\u00e4mmer med den v\u00e4rldsbild han sj\u00e4lv delar. Med detta menar jag att omn\u00e4mnandet av universitetets roll att motverka or\u00e4ttvisor syftar p\u00e5 h\u00e4ndelser i mellan\u00f6stern. Detta \u00e4r ett fullt rimligt st\u00e4llningstagande, men riskerar att underminera den m\u00e5ngfald som jag po\u00e4ngterade som \u00f6nskv\u00e4rd i ett demokratiskt samh\u00e4lle. Om universitet likv\u00e4l andra institutioner uttalar sig efter de som h\u00f6rs och syns mest riskerar vi att forma en ny typ av oj\u00e4mlikhet d\u00e4r vissa \u00e5sikter dominerar och andra marginaliseras. Detta kan relateras till universitetspersonalens upplevelser kring homogenitet, drev och politiska p\u00e5tryckningar som ett hot mot den akademiska friheten. R\u00f6relsen mot ett frivilligt totalit\u00e4rt samh\u00e4lle kan vara relevant h\u00e4r, trots begreppets brister som Benjamin f\u00f6rbiser.<\/p>\n\n\n\n

Universitet b\u00f6r vara platser f\u00f6r \u00f6ppen debatt och kritiskt t\u00e4nkande, fria fr\u00e5n p\u00e5tryckningar. Detta inneb\u00e4r dock inte att universitet, olikt Benjamins st\u00e5ndpunkt, b\u00f6r vara helt opolitiska. De b\u00f6r dock str\u00e4va efter att ge utrymme f\u00f6r m\u00e5ngfald och perspektiv. Politiska st\u00e4llningstaganden m\u00e5ste ha sin plats, inte minst visar de demonstrerande studenterna detta genom ett \u00e5tr\u00e5v\u00e4rt engagemang. Detta ger dock inte uttryck f\u00f6r en allm\u00e4n st\u00e5ndpunkt hos studenter i Lund, och f\u00e5r inte ske p\u00e5 bekostnad av den fria forskningen och m\u00e5ngfalden i det akademiska samtalet. <\/p>\n\n\n\n

I slut\u00e4ndan m\u00e5ste vi str\u00e4va efter en balans d\u00e4r universitetet \u00e4r en plats f\u00f6r akademisk frihet och samh\u00e4llsengagemang. Vi b\u00f6r i allra h\u00f6gsta grad skydda dessa institutioner fr\u00e5n att bli verktyg f\u00f6r en enda politisk agenda, samtidigt som vi erk\u00e4nner dess roll i att fr\u00e4mja r\u00e4ttvisa och j\u00e4mlikhet. Det \u00e4r genom att v\u00e4rna denna balans som vi kan s\u00e4kerst\u00e4lla att v\u00e5rt universitet f\u00f6rblir en plats f\u00f6r m\u00e5ngfald och oberoende forskning, samtidigt som de bidrar till ett r\u00e4ttvist och demokratiskt samh\u00e4lle. <\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Denna artikel relaterar till Benjamins Bengtssons artikel<\/a> och Fredriks Sj\u00f6strands replik<\/a>, samt fallstudierna<\/a> g\u00e4llande akademisk frihet, publicerat av UK\u00c4 2024-05-15<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

Appell och LPPES \u00e4r politiskt och religi\u00f6st obundna, st\u00e4llningstaganden i artiklar \u00e4r skribenternas egna och ej f\u00f6reningens.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

S\u00f6ndagskr\u00f6nika<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Moralen och maskeraden<\/strong><\/strong><\/h1>\n\n\n\n

Benjamin Bengtsson<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
Bild: Amadeus \u00e4r en delvis fiktionell film fr\u00e5n 1984 om Mozarts omv\u00e4lvande liv och har 89% p\u00e5 rotten tomatoes.<\/sub><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

Fr\u00e5n en mask till en annan, str\u00f6vandes p\u00e5 jorden, nej, nej, inte de under oss, utan fr\u00e5n k\u00e4llan till orden. Som f\u00e4rgade filter \u00e4ndrar de mening och ton, avs\u00e4ndaren blir blott en illusion. Allts\u00e5, masken \u00e4r lite speciell \u00e4nd\u00e5. Den dyker upp lite var som i v\u00e5r kultur och verkar fylla en viktig roll i livet, men vilken d\u00e5?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jag kom idag att t\u00e4nka p\u00e5 filmatiseringen av Mozarts liv i \u201dAmadeus\u201d. De som sett den kommer s\u00e4kert ih\u00e5g en speciell scen d\u00e4r Mozart \u00e4r p\u00e5 en (f\u00f6r tiden) vild fest. Obscena sk\u00e4mt varvas med alkohol och f\u00f6rl\u00f6jligandet av hans karakt\u00e4r intensifieras allt eftersom kv\u00e4llen g\u00e5r. Det \u00e4r dock ingen vanlig fest. Alla g\u00e4ster b\u00e4r p\u00e5 en mask. Alla m\u00f6jliga kombinationer av f\u00e4rger, paljetter och tyg d\u00f6ljer identiteten p\u00e5 g\u00e4sterna och d\u00e4rmed dess historia, upps\u00e5t, klass, ekonomiska status, ja hela deras sociala bagage har l\u00e4mnats vid d\u00f6rren. Med ens tycks alla lika. Vad som en g\u00e5ng var en fattig och inskr\u00e4nkt g\u00e4st st\u00e5r nu p\u00e5 samma niv\u00e5 som de m\u00e4ktigaste i rummet. Jag minns scenen med viss f\u00f6rvirring. Sociala koder suddas ut och f\u00f6r n\u00e5gon som levt i ett samh\u00e4lle d\u00e4r det g\u00e5r att identifiera alla i ens omgivning utan vidare tanke, s\u00e5 omvandlas samma omgivning nu till ett hav av fr\u00e5getecken. Det \u00e4r inte s\u00e5 konstigt att scenen k\u00e4nns obekv\u00e4m. Men f\u00f6r dem som deltar \u00e4r det uppenbarligen otroligt frig\u00f6rande. Jag kan knappt t\u00e4nka mig hur det skulle k\u00e4nnas att sl\u00e4ppa dessa ingrodda sociala strukturer p\u00e5 Mozarts tid, n\u00e4r dessa v\u00e4gde oerh\u00f6rt mycket tyngre \u00e4n idag. Jag l\u00e4ser att maskerader som dessa tydligen var ett mycket popul\u00e4rt inslag b\u00e5de innan och under Mozarts livstid. Karnevalen i Venedig var ett uttryck f\u00f6r detta tills den blev f\u00f6rbjuden \u00e5r 1797 av det \u201dheliga romerska riket av tysk nation\u201d, som en del av ett totalt f\u00f6rbud mot masker i allm\u00e4nhet. Ett s\u00e5dant f\u00f6rbud verkade dock inte vara s\u00e4rskilt l\u00e4nge. Riket splittrades s\u00f6nder under de kommande \u00e5ren av fransk revolution och allt vad det innebar.<\/p>\n\n\n\n

Idag ser jag masker \u00f6verallt i kulturen, fr\u00e5n Broadways \u201dPhantom of the opera\u201d till r\u00e5narluvor i moderna musikaliska filmatiseringar av betongens mer excentriska karakt\u00e4rer. Guy Fawkes masken som medlemmar av aktivistgruppen Anonymous b\u00e4r p\u00e5 har blivit en stark symbol i samh\u00e4llet f\u00f6r r\u00e4tten till anonymitet. En mask som f\u00f6rvandlar aktivisten till vem som helst, p\u00e5 sitt s\u00e4tt en gest till allas lika v\u00e4rde, precis som i scenen fr\u00e5n \u201dAmadeus\u201d. Dessa v\u00e4rden verkar h\u00e4nga med oss oavsett samh\u00e4lle. Vi beh\u00f6ver tydligen omr\u00e5den i det som kan agera som frist\u00e4der. De kan vara fysiska likt glamor\u00f6sa maskerader. De kan vara virtuella likt anonyma forum p\u00e5 n\u00e4tet. Skillnaden \u00e4r enorm; det sociala syftet \u00e4r detsamma.<\/p>\n\n\n\n

I slutet av scenen s\u00e5 underh\u00e5ller Mozart g\u00e4sterna vid pianot genom att g\u00f6ra narr av den arroganta och sj\u00e4lvgode Salieri, en av de st\u00f6rsta komposit\u00f6rerna just d\u00e5 och hans f\u00f6re detta mentor. En av de maskerade g\u00e4sterna som ser p\u00e5 visar sig dock vara just Salieri. Han blir chockad och djupt f\u00f6rol\u00e4mpad n\u00e4r g\u00e4sterna appl\u00e5derar och skrattar \u00e5t hans bekostnad. Med ens inser han att hans sj\u00e4lvgodhet \u00e4r byggd p\u00e5 falskhet. Men i st\u00e4llet f\u00f6r att ta sanningen med \u00f6dmjukhet, s\u00e5 v\u00e4nder han sig i sin bitterhet mot Mozart, som inte b\u00e4r mask under sk\u00e4mtet och kan identifieras. Salieri \u00e4gnar sitt liv och resten av filmen \u00e5t att motverka Mozart, som han ser som en k\u00e4lla f\u00f6r or\u00e4ttvisa och ondska. Likheterna med diverse scenarion idag kan jag l\u00e4mna till er l\u00e4sare att fundera p\u00e5, men hade Mozart bara maskerat sig p\u00e5 den d\u00e4r maskeraden s\u00e5 hade Salieri inte haft n\u00e5gon person att skylla p\u00e5 (och motivera sina moraliska og\u00e4rningar med). Hade han d\u00e5 tvingats att f\u00f6rlika sig med sanningen om sin uppbl\u00e5sta sj\u00e4lvsyn i st\u00e4llet? Hade han d\u00e5 rentav blivit en b\u00e4ttre m\u00e4nniska p\u00e5 v\u00e4gen?<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

S\u00f6ndagskr\u00f6nika (v.42)<\/p>\n\n\n\n

Halloween \u2013 eller st\u00e4ppvargens fristad<\/strong><\/h1>\n\n\n\n

Elin Wickstr\u00f6m Askman<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
Wikicommons, \u201dWakiki Halloween 2009 Big Bad Wolf\u201d by Kyle Nishioka, Oct 31, 2009<\/sub><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

F\u00f6r tv\u00e5 veckor sen skrev Benjamin en text om masker och maskers f\u00f6rm\u00e5ga att l\u00e5ta b\u00e4raren f\u00f6r ett \u00f6gonblick l\u00e4mna ifr\u00e5n sig sitt sociala bagage och vara anonym. Kanske \u00e4r det just det som \u00e4r charmen med helgens h\u00f6gtid, Halloween. Under Halloween f\u00e5r man, som ni vet, m\u00f6jlighet att f\u00f6r en kv\u00e4ll eller tv\u00e5 vara n\u00e5gon helt annan \u00e4n sig sj\u00e4lv. Inte vilken annan som helst utan g\u00e4rna en skurk som The Joker, en utsv\u00e4vande k\u00e4ndis som Britney Spears eller n\u00e5gon l\u00f6jev\u00e4ckande som Joe Exotic. Att det \u00e4r lite av en katarsis att ta p\u00e5 sig en kostym kanske handlar om, som Benjamin var inne p\u00e5, att det \u00e4r befriande att fly l\u00e5ngt ifr\u00e5n sig sj\u00e4lv f\u00f6r en stund. Men sj\u00e4lv kan jag inte l\u00e5ta bli att t\u00e4nka att det som \u00e4r befriande ocks\u00e5 \u00e4r att vi f\u00e5r plocka fram n\u00e5got hos oss sj\u00e4lva som annars s\u00e4llan f\u00e5r komma ut. <\/p>\n\n\n\n

Eftersom jag just nu l\u00e4ser St\u00e4ppvargen av Hermann Hesse vill jag t\u00e4nka p\u00e5 det som att det under Halloween \u00e4r varg-sidan av v\u00e5r tudelade personlighet som f\u00e5r f\u00f6retr\u00e4de framf\u00f6r m\u00e4nniskan. F\u00f6r de som inte har l\u00e4st St\u00e4ppvargen s\u00e5 handlar den om Harry, en man som lider av att han upplever sig vara h\u00e4lften m\u00e4nniska och h\u00e4lften st\u00e4ppvarg. M\u00e4nniskan symboliserar h\u00e4r den andliga, moraliska och anst\u00e4ndiga sidan av Harry, medan vargen symboliserar den driftstyrda, fria och sinnliga sidan. M\u00e5nga skulle nog ha mycket att till\u00e4gga till ett s\u00e5 reducerat s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 en m\u00e4nniska, och utan att spoila boken f\u00f6r mycket s\u00e5 utmanas sen ocks\u00e5 uppfattningen om jaget som en enhet eller tv\u00e5fald. Olika h\u00e4ndelser intr\u00e4ffar som g\u00f6r att Harry sakta b\u00f6rjar inse att jaget i sj\u00e4lva verket best\u00e5r av en m\u00e5ngfald av v\u00e4sen. Det \u00e4r n\u00e5got med den id\u00e9n: att varje m\u00e4nniska har flera ofta motstridiga och f\u00f6r utomst\u00e5ende osynliga personer inom sig, som tilltalar mig. <\/p>\n\n\n\n

Vad jag (och Hermann) f\u00f6resl\u00e5r \u00e4r egentligen inte i huvudsak en teori om Halloween, f\u00f6r jag tror inte att det bara \u00e4r p\u00e5 Halloween som vi passar p\u00e5 att anv\u00e4nda kostymer f\u00f6r att visa omv\u00e4rlden lite av det som finns p\u00e5 insidan. Jag skulle vilja g\u00e5 s\u00e5 l\u00e5ngt som att p\u00e5st\u00e5 att en grundpelare till modeindustrins storhet \u00e4r att kl\u00e4der, snarare \u00e4n att vara n\u00e5got funktionellt,  har blivit ett verktyg f\u00f6r att materialisera n\u00e5got som i sj\u00e4lva verket \u00e4r immateriellt. Det immateriella som jag menar att vi f\u00f6rs\u00f6ker materialisera \u00e4r allts\u00e5 m\u00e4nniskan, vargen och alla de andra personerna som uppeh\u00e5ller sig i oss, eller i alla fall dem som vi \u00f6nskar att omv\u00e4rlden ska se. F\u00f6r om det \u00e4r som jag tror \u00e4r kl\u00e4der ocks\u00e5 en s\u00e4llsynt m\u00f6jlighet att kontrollera id\u00e9n som andra har om oss. Att med omsorg testa, v\u00e4lja ut och v\u00e4lja bort kl\u00e4der ger oss en k\u00e4nsla av att vara herre \u00f6ver v\u00e5r egen person. Det \u00e4r allas chans att hoppa i Guds skor och p\u00e5 egen hand skapa sig sj\u00e4lv. <\/p>\n\n\n\n

Vad \u00e4r det som \u00e4r speciellt med Halloween d\u00e5? M\u00f6jligtvis att det \u00e4r ett av f\u00e5 tillf\u00e4llen n\u00e4r det inte \u00e4r konstigt att l\u00e5ta just vargen och de personer som vi annars og\u00e4rna vill att omv\u00e4rlden ska se, synas. Halloween \u00e4r kanske en fristad f\u00f6r de delar av oss som vi annars inte \u00e4r beredda att st\u00e5 till svars f\u00f6r. <\/p>\n\n\n\n

Nu hoppas jag att ni som har l\u00e4st s\u00e5h\u00e4r l\u00e5ngt inte drar slutsatsen att jag f\u00f6resl\u00e5r att m\u00e4nniskan \u00e4r schizofren. Om n\u00e5got tycker jag att ni ist\u00e4llet ska se det h\u00e4r som en hyllning till kl\u00e4der. F\u00f6r hur annars skulle vi f\u00f6rh\u00e5lla oss till det faktum att \u201cBr\u00f6stet, kroppen \u00e4r ju alltid bara ett, men sj\u00e4larna som bor d\u00e4rinne \u00e4r inte tv\u00e5 eller fem utan or\u00e4kneliga\u201d som Hesse skriver i Traktat om St\u00e4ppvargen.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Wikicommons, \u201dHalloween 2009 New Orleans \u2013 Wolf and Skull.jpg\u201d by Jojolae, Oct 31, 2009<\/sub><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n\n\n\n

S\u00f6ndagskr\u00f6nika (v.43)<\/p>\n\n\n\n

Poop-di-scoopty<\/h2>\n\n\n\n

Frida Rizvi<\/p>\n\n\n\n

Ett \u00e5r. Ett helt \u00e5r har de varit p\u00e5 mig, de envisa redakt\u00f6rerna vars namn jag kommer att utesluta f\u00f6r anonymitetens skull, men de b\u00e5da b\u00f6rjar p\u00e5 M. De g\u00e5r PPE och de \u00e4r passionerade eldsj\u00e4lar vars gl\u00f6d ges syre n\u00e4r andra ocks\u00e5 brinner f\u00f6r n\u00e5got. De \u00e4r underbara och fina m\u00e4nniskor men, fan, vad de har legat i ang\u00e5ende den h\u00e4r s\u00f6ndagskr\u00f6nikan som de vill ha. Det steg till den grad att jag k\u00e4nde f\u00f6r att skriva som en k\u00e4nd rappare en g\u00e5ng gjorde (som inte heller f\u00e5r n\u00e4mnas vid namn):<\/p>\n\n\n\n

Poopy-di scoop<\/p>\n\n\n\n

Scoop-diddy-whoop<\/p>\n\n\n\n

Whoop-di-scoop-di-poop<\/p>\n\n\n\n

Poop-di-scoopty<\/p>\n\n\n\n

Scoopty-whoop<\/p>\n\n\n\n

\n

Jag visste emellertid att den ena redakt\u00f6ren skulle uppskatta det (hen \u00e4r ett stort fan av rapparen och skulle br\u00e4nna upp ett hus av ett visst slag f\u00f6r dennes skull) och den andra skulle stirra p\u00e5 datorn och suckande pusta ut ett viskande \u201cvad fan…\u201d vilket bara inte k\u00e4ndes helt r\u00e4ttvist n\u00e4r de faktiskt f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 folk att skriva n\u00e5got med- ja, lite mer substans. Det vore ju att ge redaktionen ett l\u00e5ngt och krokigt l\u00e5ngfinger, smyckat med v\u00e5rtor och svamp. S\u00e5 taskig \u00e4r jag inte. Vad var det d\u00e5 som hade f\u00e5tt mig att s\u00e4nka blicken uppskattningsvis 30 grader, ge ifr\u00e5n mig en l\u00e4tt skakning p\u00e5 huvudet och ett tafatt leende f\u00f6r att signalera \u201cnej tack, jag vill inte skriva s\u00f6ndagskr\u00f6nika\u201d f\u00f6r att sedan smyga d\u00e4rifr\u00e5n i \u00f6kande takt och kasta blickar \u00f6ver axeln och t\u00e4nka \u201c\u00e4r kusten klar nu?\u201d, i ett helt \u00e5r? <\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

Det beror p\u00e5 min \u00f6verdimensionerade r\u00e4dsla f\u00f6r att n\u00e5gon hemskt nog skulle f\u00e5 reda p\u00e5 n\u00e5got om mig. \u00c4ven om det var en s\u00e5dan banal sak som att jag gillar apelsiner (jag kommer f\u00f6rresten varken att bekr\u00e4fta eller dementera denna utsaga om mitt tycke f\u00f6r apelsiner). Det skulle k\u00e4nnas s\u00e5 sk\u00f6nt att kladda ner lite poopy-di scoop och l\u00e4gga mig p\u00e5 gott hum\u00f6r, det skulle s\u00e4ga s\u00e5 mycket som ingenting om mig som person. Efter vidare eftertanke har jag kommit fram till att det faktiskt s\u00e4ger en skaplig del om mig. I hate to break it to you, Frida. Vad ska du g\u00f6ra nu? s\u00e4ger min inre skalliga gubbe och ler ondskefullt mot mig d\u00e4r han sitter p\u00e5 hj\u00e4rnbarken och dinglar med sina rangliga ben. <\/p>\n\n\n\n

L\u00e4tt f\u00f6r dig att s\u00e4ga, din arbetsl\u00f6sa gubbe, svarar jag i en ganska kraftl\u00f6s replik. Gubben dinglar vidare och jag funderar p\u00e5 vad jag ska skriva om jag inte ska skriva scoopty-whoop. Kanske n\u00e5got sp\u00e4nnande i linje med Appells tidigare kr\u00f6nikor, kanske n\u00e5got om Jungs jag kopplat till den digitala generationens besatthet av sin egen spegelbild eller om Quine och enh\u00f6rningar. <\/p>\n\n\n\n

Vem tror du att du \u00e4r? v\u00e4ser gubben i mitt \u00f6ra och jag rycker till av skr\u00e4ck. Nej nej, det \u00e4r sant. S\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r n\u00f6jer jag mig med att bara skriva:<\/p>\n\n\n\n

Poopy-di scoop <\/p>\n\n\n\n

Scoop-diddy-whoop <\/p>\n\n\n\n

Whoop-di-scoop-di-poop <\/p>\n\n\n\n

Poop-di-scoopty Scoopty-whoop <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5, h\u00e4r M&M, h\u00e4r f\u00e5r ni mitt s\u00f6ndagsgodis ni kan knapra p\u00e5. En intets\u00e4gande text om mig, men likv\u00e4l en text. Sk\u00f6nt, nu kan jag l\u00e4gga mig med gott samvete och beh\u00f6ver inte smyga och lura runt h\u00f6rnen varje g\u00e5ng redaktionen n\u00e4rmar sig. Inte p\u00e5 n\u00e5got \u00e5r i alla fall. N\u00e4r jag precis sluter \u00f6gonen, n\u00f6jd och bel\u00e5ten med mina fingrar kn\u00e4ppta \u00f6ver magen f\u00f6r att falla s\u00f6mn, v\u00e4cks jag av n\u00e5got. Det \u00e4r gubben som harklar sig: urs\u00e4kta, h\u00f6rde jag r\u00e4tt? Menar du p\u00e5 allvar att den h\u00e4r texten var intets\u00e4gande om dig? Ha ha! Han skrattar ondskefullt. Men jag har redan skickat in texten vid det h\u00e4r laget, jag v\u00e4nder mig bistert om och somnar medan jag dr\u00f6mmande nynnar \u201cscoopty whoopty- whoop\u201d.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n\n\n\n\n

S\u00f6ndagsrim<\/p>\n\n\n\n

Idag \u00e4r det s\u00f6ndag<\/p>\n\n\n\n

Det h\u00e4r \u00e4r mitt s\u00f6ndagsrim<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5nna som jag ocks\u00e5 skiver ibland p\u00e5 onsdagar <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 min resa som pilgrim<\/p>\n\n\n\n

Det h\u00f6gre \u00e4r vad jag jagar <\/p>\n\n\n\n

Guru Dev h\u00f6r min dyrkan!<\/p>\n\n\n\n

Femte bealtes medlemmen \u00e4r jag<\/p>\n\n\n\n

Men det \u00e4r inte min yrkan<\/p>\n\n\n\n

Jag hade nyss folk p\u00e5 middag<\/p>\n\n\n\n

Pajen blev helt d\u00e5rfinkig<\/p>\n\n\n\n

Nytt ord d\u00e4r!<\/p>\n\n\n\n

Tarantino \u00e4r v\u00e4ldigt kinkig<\/p>\n\n\n\n

Jag lever som jag l\u00e4r<\/p>\n\n\n\n

Men blir allt mer gr\u00e4nsl\u00f6s<\/p>\n\n\n\n

Jag \u00e4r trendig i \u00e5r<\/p>\n\n\n\n

En trendig duktig t\u00f6s<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 \u00e4r det helt enkelt<\/p>\n\n\n\n

23.29 s\u00e4ger klockan<\/p>\n\n\n\n

Finns det n\u00e5got som rimmar p\u00e5 enkelt??<\/p>\n\n\n\n

Jag har ett h\u00e5l i sockan (sk\u00e5nska)<\/p>\n\n\n\n

Nya tag n\u00e4sta vecka<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 kanske ni f\u00e5r en kr\u00f6nika<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r tillf\u00e4llet f\u00e5r ni mitt s\u00f6ndagsrim<\/p>\n\n\n\n

En hyllning till min autonomika<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

S\u00f6ndagskv\u00e4ll<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

SIDBENA, AVLATSBREV OCH JAKTLICENS: DEN KORREKTA TRENDSPANINGEN 2025<\/h2>\n\n\n\n
\n\n\n\n

Ylva Isaksson Medin, med de vassaste spaningarna fr\u00e5n Mira Nord\u00e9n och Alice Krumins Johansson <\/strong><\/h3>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n

INNE: bjudningar i hemmet, inneskor, gr\u00e4nsl\u00f6shet <\/p>\n\n\n\n

Du kan f\u00f6rest\u00e4lla dig scenen. Mira, Alice och jag h\u00e5ller ny\u00e5rsbjudning i min familjs l\u00e4genhet. N\u00e4stan alla f\u00f6ljer kl\u00e4dkoden: FINKL\u00c4TT\ud83e\udd42\ud83d\udc60 och s\u00e4llskapet \u00e4ter upp sin middag runt soffbordet. <\/p>\n\n\n\n

\u201cHar ni n\u00e5gra spaningar inf\u00f6r det nya \u00e5ret d\u00e5?\u201d<\/p>\n\n\n\n

Klassiker. <\/p>\n\n\n\n

\u201cJag tror att 2010-talsfeminismen kommer tillbaka.\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201cAbsolut inte, alla \u00e4r f\u00f6r uppgivna f\u00f6r s\u00e5nt. Inte i \u00e5r.\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201cKanske 2026?\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201cHmmm\u2026 kanske 2026.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Vi konstaterar att det kommer att bli ett \u00e5r av gr\u00e4nsl\u00f6shet, vad det nu inneb\u00e4r f\u00f6r en grupp duktiga flickor och \u00e4ngsliga pojkar. Analysen forts\u00e4tter \u00e4ven p\u00e5 v\u00e5rt veckovisa musikquiz tv\u00e5 dagar senare. I dessa oerh\u00f6rt intellektuellt stimulerande konversationer br\u00f6ts konventionens uppbyggnad ned p\u00e5 nanoniv\u00e5 och i dess nakna form sk\u00e5dade vi in i framtiden. Vi vet nu. <\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t mig redovisa sanningarna f\u00f6r er. <\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

SPR\u00c5K & KOMMUNIKATION <\/h1>\n\n\n\n

UTE: plural, obest\u00e4md form<\/p>\n\n\n\n

INNE: singular, best\u00e4md form<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rst och fr\u00e4mst: I 2024 l\u00e4mnar vi kvar det diffusa, veliga, rent av \u00e4ngsliga viset vi har en tendens att uttrycka oss p\u00e5. Det \u00e4r inte ett par snygga byxor<\/em>, det \u00e4r den sm\u00e4ckra byxan<\/em>. Det \u00e4r inte br\u00f6st<\/em>, det \u00e4r bysten<\/em>. Pondusberikande, inte sant? <\/p>\n\n\n\n

UTE: instagram direktmeddelanden, snapchat<\/p>\n\n\n\n

INNE: sms, r\u00f6ksignaler, allitteration <\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

SPORT & FRITID<\/h1>\n\n\n\n

UTE: tennis, fiske, kl\u00e4ttring<\/p>\n\n\n\n

INNE: h\u00e4stpolo, trav, simning, jaktlicens<\/p>\n\n\n\n

Efter att Challengers gjorde tennisen vulg\u00e4r beh\u00f6ver en ny rikemanssport ta dess plats. Traven \u00e4r ett lite mer tillg\u00e4ngligt alternativ. I andan av anekdotisk bevisf\u00f6ring och f\u00f6rvirrande sidosp\u00e5r h\u00e4nvisar jag till mannen jag m\u00f6tte under julledigheten. P\u00e5 morgonen beh\u00f6vde han kolla statistiken inf\u00f6r helgens V75, DD och annat som jag numera vet vad det (typ) \u00e4r, eftersom han och boysen traditionsenligt spelar p\u00e5 p\u00e5llarna varje vecka. Var karln i \u00f6vrigt trendig? Har det h\u00e4r alls med saken att g\u00f6ra? Frust, h\u00e4sten och pengen!<\/p>\n\n\n\n

Jaktlicens. Vi finner den i det polyamor\u00f6sa \u00e4ktenskapet mellan l\u00e5gkonjunkturen, manosf\u00e4ren och cottage-core. Vad \u00e4r manligare, mer ekonomiskt (antar jag), sj\u00e4lvf\u00f6rverkligande eller jordn\u00e4ra \u00e4n att jaga? Ingenting! Det \u00e4r dessutom en del i den st\u00f6rre trenden f\u00f6r 2025 som mina kloka v\u00e4nner f\u00f6rutsp\u00e5dde: utvandrar-core<\/em>. Komplett med att<\/em> v\u00e4rma upp bostaden med eld<\/em> och potatis<\/em>. <\/p>\n\n\n\n

UTE: korsord, people watching<\/p>\n\n\n\n

INNE: sudoku, trolleritrick, att bedraga, bro bro breja  <\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

MODE & SK\u00d6NHET <\/h1>\n\n\n\n

UTE: mittbena, pyjamas, birkenstocks, h\u00f6rlurar<\/p>\n\n\n\n

INNE: sidbena (alternativt munkfrilla), badrock, inneskor, h\u00e4tta<\/p>\n\n\n\n

Att Birkenstock vill st\u00e4mma sina copycats genom att p\u00e5st\u00e5 att tofflan \u00e4r konst \u00e4r oerh\u00f6rt roligt, men inte roligt nog f\u00f6r att r\u00e4dda dem fr\u00e5n ute-listan. Lycka till dock!<\/p>\n\n\n\n

UTE: p-pillerkartan i v\u00e4skan <\/p>\n\n\n\n

INNE: att chict b\u00e4ra runt p\u00e5 en kondom<\/p>\n\n\n\n

Notera att nu behandlas preventivmedel ytligt, som accessoar snarare \u00e4n verktyg. Att faktiskt ta p-piller \u00e4r inte ute \u2013 \u00e4n. Kondomens trendstatus, d\u00e4r den ligger i vimlet i n\u00e5gons v\u00e4ska, pl\u00e5nbok eller ficka, handlar delvis om att skapa mer j\u00e4mlikt ansvar (och m\u00f6jlighet att vara trendig) oavsett biologiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Men fr\u00e4mst g\u00e4ller det n\u00e5got annat, n\u00e5got st\u00f6rre. <\/p>\n\n\n\n

Jag vill att du f\u00f6rest\u00e4ller dig ett klassiskt meet-cute: Jag skyndar mig fram utan att se mig f\u00f6r. Du stannar upp f\u00f6r du \u00e4r helt tagen av min uppenbarelse. Oundvikligen kolliderar vi, jag tappar v\u00e4skan och allt inneh\u00e5ll spills ut p\u00e5 LUX-cafeterians hala golv. Hastigt hj\u00e4lper du mig plocka ihop f\u00f6rem\u00e5len och b\u00f6rjar omedvetet granska mina \u00e4godelar. Du ser ett preventivmedel. <\/p>\n\n\n\n

I herrens \u00e5r 2025 \u00e4r ledordet chill<\/em>. S\u00e5 fr\u00e5gan blir: Vilken preventiv accessoar verkar vara mest chill, tycker du? <\/p>\n\n\n\n

Kartan och kondisen karakt\u00e4riserar n\u00e4mligen mig p\u00e5 tv\u00e5 skilda vis: Ylva som m\u00e5ste planera fram\u00e5t och vidtar hormonrubbande f\u00f6rsiktighets\u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r eventuella samlag (f\u00f6r p-piller brukas enbart av preventiva sk\u00e4l (om du h\u00f6rt eller g\u00f6r annorlunda s\u00e5 r\u00e4tta mig inte, jag kan varken l\u00e4sa eller bli kritiserad)). J\u00e4mf\u00f6r det med Ylva som vet att hon kan komma att ligga i framtiden. Men hon \u00e4r en cool och avslappnad tjej som inte beh\u00f6ver anv\u00e4nda sig av f\u00f6rebyggande kemiskt f\u00f6rsvar. Hon tar det som det kommer. Hon \u00e4r redo, men inte f\u00f6r redo. Kondomen i v\u00e4skan \u00e4r inne. Q.E.D. <\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

SEX & SAMLEVNAD <\/h1>\n\n\n\n

UTE: anv\u00e4nda kondomen du b\u00e4r med dig <\/p>\n\n\n\n

INNE: det utdragna h\u00e5nglet <\/p>\n\n\n\n

UTE: hinge, sexualitet, tr\u00e5nande<\/p>\n\n\n\n

INNE: att ha \u00e4lskare, att bedraga<\/p>\n\n\n\n

Allm\u00e4nt vill vi fortsatt undvika kategoriseringens fj\u00e4ttra. \u00c4lskare \u00e4r d\u00e5 en ljuvligt diffus term som dessutom gifter sig fint med bedr\u00e4geri-verksamheten. Igen, f\u00f6rs\u00f6k bara inte f\u00f6r mycket. Varf\u00f6r ska du tigga efter medm\u00e4nniskors uppm\u00e4rksamhet och\/eller bekr\u00e4ftelse? Pinsamt och tidskr\u00e4vande. H\u00e5ngla upp n\u00e5n bara.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

EKONOMI<\/h1>\n\n\n\n

UTE: brinna f\u00f6r det man g\u00f6r, materiella presenter, kollektivavtal, avanza<\/p>\n\n\n\n

INNE: extrakn\u00e4cka p\u00e5 foodora, bankomaten, ge bort upplevelser v\u00e4rda 200 kr, att bedraga, givmildhet <\/p>\n\n\n\n

Givmildhet kommer att vara den absolut trendigaste dygden 2025. Mejla isakssonmedinylva@gmail.com<\/a> f\u00f6r info om hur du swishar mig. <\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

RESOR<\/h1>\n\n\n\n

UTE: uppt\u00e4cka g\u00f6mda p\u00e4rlor i smeten av ett popul\u00e4rt turistm\u00e5l<\/p>\n\n\n\n

INNE: resort\/all inclusive\/finlandsf\u00e4rja, resa till Baltikum<\/p>\n\n\n\n

UTE: uber, flygplanet JAS Gripen (om den inte har den nya, m\u00f6rka m\u00e5lningen)<\/p>\n\n\n\n

INNE: taxi, flygplanet Seabee, alternativt CL-415<\/p>\n\n\n\n

Kanske borde jag till denna spaning f\u00f6rklara att tr\u00e4 \u00e4r ute medan vatten \u00e4r inne, men jag vill inte vara \u00f6verfl\u00f6dig. D\u00e4remot vill jag \u00e5terge en sms-konversation med min k\u00e4re fader:<\/p>\n\n\n\n

\u201cHar en fr\u00e5ga om CB-plan. Visst kan de landa p\u00e5 vatten, kan de ocks\u00e5 b\u00f6rja flyga fr\u00e5n vattnet?\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201cJag gissar att du menar CL-415 som anv\u00e4nds f\u00f6r brandbek\u00e4mpning och kan b\u00e5de starta och landa p\u00e5 vatten. Men framf\u00f6r allt sniffar de precis p\u00e5 vattenytan och fyller p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt vattentankarna p\u00e5 bara n\u00e5gon minut\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201cMen v\u00e4nta vilket flygplan \u00e4r ditt favorit nu igen? \u00c4r inte det CB?\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201cNu fattar jag. Du menar Seabee! Och ja, start och land p\u00e5 vattnet m\u00f6jligt\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201cJaaa just ja, jag hade gl\u00f6mt att det hette s\u00e5 hahaha\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201cMycket fascinerande\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201cSka skriva en trendsspaningskr\u00f6nika och vill ha med ett coolt flygplan\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201cUte: JAS gripen\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201cInte med den nya, m\u00f6rka m\u00e5lningen!\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201cOjd\u00e5 det hade jag inte i \u00e5tanke, m\u00e5ste skriva om allt nu\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201cSk\u00f6nt att man har proffs att r\u00e5dfr\u00e5ga\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201cSeabee funkar onekligen ocks\u00e5 men \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n vad jag \u00e4r\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u201cRetro\u201d<\/p>\n\n\n\n

Tack pappa.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

MAT & DRYCK<\/h1>\n\n\n\n

UTE: shotluckan, vegetarianism<\/p>\n\n\n\n

INNE: k\u00f6ttluckan, fundera p\u00e5 att bli vegetarian, \u00e4ta din f\u00e5ngst <\/p>\n\n\n\n

Jag anser att den h\u00e4r f\u00f6rklarar sig sj\u00e4lv. <\/p>\n\n\n\n

INNE: m\u00f6gelost och martinis + Marcus och Martinus<\/p>\n\n\n\n

UTE: sund fylla, vanlig vodka och fanta exotic <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r allt eller inget som g\u00e4ller och allitteration \u00e4r sexigt. Typ det. <\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

KULTUR<\/h1>\n\n\n\n

INNE: bossa nova (Q1&Q3), John Mayer, dunka dunka-musik i dina sm\u00e5 \u00f6ron<\/p>\n\n\n\n

UTE: bossa nova (Q2&Q4), bardcore, jazzfusion, Mozart<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 h\u00e4r: Q1 \u00e4r det vinter och du vill dr\u00f6mma dig bort till varmare platser. Q2 \u00e4r det varmt men inte varmt nog och bossa novan kommer bara h\u00e5na din brist p\u00e5 avslappning. Q3 dansar du och v\u00e4dret i takt med bossans beats, du m\u00e5r s\u00e5 bra. Men ack Q4 n\u00e4r den \u00e5rstidsbundna depressionen g\u00f6r sig p\u00e5mind och du tvingas lyssna p\u00e5 den Spotify-genererade Boss Power Strut Morning Walk Mindful Slay-mixen f\u00f6r att k\u00e4nna n\u00e5got \u00f6verhuvudtaget. <\/p>\n\n\n\n

UTE: P\u00e5 sp\u00e5ret<\/p>\n\n\n\n

INNE: Antikrundan <\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

SOCIALT<\/h1>\n\n\n\n

UTE: personlighet, Jante, hora-madonna-komplex<\/p>\n\n\n\n

INNE: kalla coola personer f\u00f6r lirare, prata med fr\u00e4mlingar, internaliserat hora-madonna-komplex<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rst skrev jag INNE: att vara osvensk<\/em> (som i att f\u00f6rkasta Jante eller prata med fr\u00e4mlingar), men tyckte att jag l\u00e4t som en sarkastisk xenofob. Det vore inte coolt. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ker jag nu \u00e4ngsligt undvika missf\u00f6rst\u00e5nd genom att vara frustrerande meta och skriva det h\u00e4r ist\u00e4llet. Funkar det? Typ? Nja. Fan, vet inte hur bra det h\u00e4r blir. Aja, vi g\u00e5r vidare. <\/p>\n\n\n\n

Alla vet att det \u00e4r typ lite ocoolt att vara misogyn. Du vill ju inte vara en t\u00f6nt som uttrycker en f\u00f6rlegad kvinnosyn. Dock kan det strikt bin\u00e4ra systemet fru-virke versus fnask<\/em> vara lite lugnande. Det \u00e4r mycket enklare att bara f\u00e5 vara en sak, allts\u00e5 det ena eller det andra. H\u00e5ll det inombords bara s\u00e5 blir du coolt l\u00e4ttbegriplig, ergo: inne! <\/p>\n\n\n\n

INNE: \u201dtyp hemliga s\u00e4llskap\u201d som en v\u00e4n sa, bjudningar, v\u00e4nlighet<\/p>\n\n\n\n

UTE: gatekeeping, vara komplicerad eller ha ett mystiskt f\u00f6rflutet <\/p>\n\n\n\n

V\u00e4nnen och jag diskuterade elitismens (eller snarare exklusivitetens) lockelse. Det \u00e4r n\u00e5got of\u00f6rnekligen attraktivt med det som inte \u00e4r l\u00e4tt att f\u00e5. D\u00e4remot tror jag att r\u00e4dslan f\u00f6r att verka komplicerad \u00e4r starkare \u00e4n \u00f6nskan att vara sv\u00e5ruppn\u00e5elig. Vi vill som sagt verkligen inte vara f\u00f6r kr\u00e5ngliga. S\u00e5 man kan vara medlem i en diskret klubb, men ingenting som \u00e4r uttalat otillg\u00e4ngligt. Praktexempel: fight club!<\/p>\n\n\n\n

UTE: buffer-stol, smeknamn <\/p>\n\n\n\n

INNE: skeda med sin polare, \u00f6vernattningar, spontanitet <\/p>\n\n\n\n

Det h\u00e4r har inget med personliga f\u00f6rhoppningar eller tidigare missf\u00f6rst\u00e5nd att g\u00f6ra. <\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

H\u00c4LSA<\/h1>\n\n\n\n

UTE: utmattning, stukningar, intimhygienprodukter<\/p>\n\n\n\n

INNE: psoriasis, nonchalant prestations\u00e5ngest, k\u00f6nssjukdomstest i brevl\u00e5dan  <\/p>\n\n\n\n

Dessa \u00e4r egentligen s\u00e5 uppenbara att jag inte ens borde skriva ut dem. Som tur \u00e4r \u00e4r jag trogen mitt uppdrag att pedagogiskt f\u00f6rklara faktan f\u00f6r er. Vad bra att jag gjorde det.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

ESTETIK<\/h1>\n\n\n\n

UTE: clean girl, mid century modern, Hugh Grant<\/p>\n\n\n\n

INNE: finansman som f\u00f6rlorat allt efter kraschen, frazzled engelsk dam, h\u00f6gmedeltiden (innan digerd\u00f6den),  fjortis<\/p>\n\n\n\n

Barbie-core 2023, brat summer 2024, fjortis-ren\u00e4ssans 2025. Ni kanske inte \u00e4r redo, men det \u00e4r ju ren logik. Fjortis kombinerar m\u00e4sterligt det st\u00f6kiga och feminina med en touch nostalgi och tilltalar den generation som var f\u00f6r ung f\u00f6r att sj\u00e4lv delta i stilens guld\u00e5lder. Nu f\u00e5r vi chansen, tagga!<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

ANDLIGHET <\/h1>\n\n\n\n

INNE: tro, avlatsbrev <\/p>\n\n\n\n

UTE: hopp, bikt<\/p>\n\n\n\n

OS\u00c4KERT: k\u00e4rlek<\/p>\n\n\n\n

Vi alla vill ju g\u00e5 fria fr\u00e5n v\u00e5ra synder, f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e5r relation till fadern och garantera att vi undkommer evig f\u00f6rd\u00f6melse, visst? Men s\u00e5 bra som bikten \u00e4r s\u00e5 har vi alla inte tid att hitta den n\u00e4rmaste katolska kyrkan, cykla dit och kanske lyckas uttrycka oss v\u00e4l nog f\u00f6r att l\u00e4tta samvetet. Tur nog har vi l\u00f6sningen! K\u00f6p avlatsbrev<\/em> och slipp reflektionen, bli omedelbart f\u00f6rl\u00e5ten! Gud uppskattar din peng i pungen hos institutionen. S\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5 bra! Anv\u00e4nd koden YLVA25 f\u00f6r hela 25% rabatt p\u00e5 ditt f\u00f6rsta k\u00f6p hos din n\u00e4rmaste leverant\u00f6r. Konsumera dig syndfri idag \u2013 med avlatsbrev!<\/p>\n\n\n\n

UTE: existentialism, astrologi<\/p>\n\n\n\n

INNE: emotivism (obs ej p\u00e5 feminiserat vis), slumpen, kinesiska zodiaken, humoralpatologin<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

\u00d6VRIGT <\/strong><\/p>\n\n\n\n

INNE: rawdogga,  Cecilia Vasa, att bli golvad, p\u00e5skk\u00e4rring <\/p>\n\n\n\n

UTE: romarriket, Frankrike <\/p>\n\n\n\n

OS\u00c4KERT: filosofi <\/p>\n\n\n\n

UTE: politik<\/p>\n\n\n\n

INNE: ekonomi <\/p>\n\n\n\n

Filosofin, den \u00e4r ju t\u00f6ntig som vanligt, men jag tror att det \u00e4r n\u00e5got med 2025 som kommer kunna tilltalas av t\u00e4nkandek\u00e4rleken. Tiden f\u00e5r avg\u00f6ra hur mycket. Lurigt och sp\u00e4nnande.<\/p>\n\n\n\n

Politiken. Vad finns det att s\u00e4ga om henne? Egentligen f\u00f6r mycket. Politiken \u00e4r bara inte s\u00e5 kul f\u00f6r s\u00e4rskilt m\u00e5nga just nu. Visserligen brukar den kanske inte vara det heller. Men vi \u00e4r v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 f\u00f6r uppgivna efter h\u00e4ndelser <\/em>och dylikt<\/em> f\u00f6r att bry oss tillr\u00e4ckligt? Den allm\u00e4nna engagemangsvurmen fr\u00e5n bland annat 2010-talet, d\u00e5 man skulle identifiera sig med sina \u00e5sikter, k\u00e4nna hopp och k\u00f6pa framstegstanken \u00e4r helt enkelt inte s\u00e4rskilt trendigt just nu. Beklagar, k\u00e4ra Politiken, men le lite mer s\u00e5 kanske 2026 blir ditt \u00e5r!<\/p>\n\n\n\n

Ekonomin, den \u00e4r i alla fall inne. Har placeringen h\u00f6gst upp p\u00e5 trendspanings-prispallen kanske med l\u00e5gkonjunktur, hustle-kultur eller ett l\u00e5ngdraget zeitgeist-skifte till individens ekonomiska framg\u00e5ng att g\u00f6ra? Icke. Det \u00e4r det d\u00e4r Tiktok-ljudet d\u00e5 tjejen letar efter en l\u00e5ng, bl\u00e5\u00f6gd ekonomisnubbe (hoppas att hon \u00e5terfann honom) som v\u00e4ckt allas vilja att bli en v\u00e4stb\u00e4rande investeringsking. Vem vill inte ha en trust fund liksom?<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

EPILOG<\/h1>\n\n\n\n

Avslutningsvis skulle jag vilja antingen f\u00f6ra ett v\u00e4lformulerat, genomt\u00e4nkt resonemang som ber\u00f6r l\u00e4saren p\u00e5 djupet och synligg\u00f6r en blygsam men obestridlig intelligens. En text som skalar bort humorns f\u00f6rkl\u00e4dnad och avsl\u00f6jar faktisk reflektion kring samh\u00e4llets tankestr\u00f6mningar. En beskrivning av tidens pessimistiska, individualistiska och konsumistiska anda. Antingen det eller s\u00e5 skriver jag n\u00e5got s\u00e5 gott som helt orelaterat som sarkastiskt redovisar n\u00f6dv\u00e4ndig sj\u00e4lvdistans. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e5v\u00e4l. <\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t mig d\u00e5 p\u00e5minna er, k\u00e4ra l\u00e4sare, om att jag \u00e4r 100% allvarlig och har r\u00e4tt i allt. L\u00e5t mig \u00e4ven bedyra er att ifall ni vill uppleva genuin v\u00e4lf\u00e4rd (PPE vafan e d) m\u00e5ste ni f\u00f6lja spaningen till punkt och pricka. L\u00e5t mig slutligen f\u00f6rs\u00e4kra er om listans objektivitet f\u00f6r jag grundar ingenting i n\u00e5got s\u00e5 subjektivt som personliga och relevanta upplevelser eller funderingar. L\u00e5t mig. <\/p>\n\n\n\n

Okej, det blev alternativ tv\u00e5. <\/p>\n\n\n\n

Tack f\u00f6r mig och gott nytt \u00e5r allesammans! Det gr\u00e4nsl\u00f6sa \u00e5ret har bara b\u00f6rjat. <\/p>\n\n\n\n

UTE: trendspaningar, listor <\/p>\n\n\n\n

INNE: jag.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n\n\n\n\n

Opioidkrisen p\u00e5 spr\u00e5ng?<\/h1>\n\n\n\n

Mathilda Tingemar L\u00f6wegren<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Assorted pills<\/em>, Wikimedia creative commons 3.0<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

Det ser bara ut som h\u00f6gar av tyg som ligger utspridda h\u00e4r och d\u00e4r vid sidan p\u00e5 trottoaren, men n\u00e4r du n\u00e4rmar dig kl\u00e4dh\u00f6garna ser du de h\u00e4rdade ansiktena som sticker fram mellan tyglagren. Blad av foliepapper bl\u00e5ser f\u00f6rbi i vinden, och n\u00e5lar knastrar som tallbarr n\u00e4r du traskar f\u00f6rbi, h\u00e4nderna i fickorna, med \u00f6gonen f\u00e4st p\u00e5 en punkt i fj\u00e4rran f\u00f6r att inte m\u00f6ta deras v\u00e4djande blickar. De lyckliga f\u00e5 har t\u00e4lt d\u00e4r de kan g\u00f6mma sig fr\u00e5n novembervinden som biter tag i de \u00f6vriga som ligger och huttrar. Skakande h\u00e4nder str\u00e4cker sig efter pipan\u2013 de som lyckas f\u00e5 tag i den f\u00e5r somna in stillsamt inatt\u2013 de som ligger vakna f\u00e5r h\u00e5lla fast i tron om att de f\u00e5r se morgonsolen \u00e4n en g\u00e5ng. P\u00e5 morgonen g\u00e5r folket p\u00e5 v\u00e4g till jobbet, muttrar \u00f6ver sitt \u00e4ckel och bl\u00e4nger p\u00e5 honom som nyss tagit en \u2018hit\u2019 \u2013 men som tur h\u00f6r han inte\u2013 han har n\u00e5tt nirvana.<\/p>\n\n\n\n

Fentanyl har tagit San Fransisco i sitt j\u00e4rngrepp, som s\u00e5 m\u00e5nga andra st\u00e4der. H\u00f6germedian har dock utn\u00e4mnt just San Fransisco som sitt fr\u00e4msta exempel f\u00f6r varf\u00f6r v\u00e4nsterliberalismen kommer leda till landets armageddon. Sj\u00e4lvfallet \u00e4r det inget sammantr\u00e4ffande att opioid krisen \u00e4r som v\u00e4rst i San Francisco; lobbyisterna som h\u00e5llit huspriserna skyh\u00f6ga, och expanderingen av de nya stora techbolagen, har tvingat lokalbefolkningen som inte tj\u00e4nar lika mycket ut p\u00e5 gatorna. \u00c4garna till de hus som ser ut \u00f6ver San Franciscos silhuett mot havet, har g\u00e5tt samman med en kampanj f\u00f6r att f\u00f6rhindra byggandet av skyskrapor som kan skymma denna fina vy. De gamla opraktiska, men vackra byggnaderna som potentiellt hade kunnat bytas ut till nya h\u00f6ghus \u00e4r ju ocks\u00e5 en f\u00f6rt\u00e4ring av historia och vackert hantverk. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det h\u00f6g efterfr\u00e5gan p\u00e5 de l\u00e4genheter som finns, med en \u00f6kande befolkning, och \u00f6kande importerad arbetskraft.<\/p>\n\n\n\n

Medelsnittet p\u00e5 m\u00e5nadshyran p\u00e5 en enrumsl\u00e4genhet i centrum som ligger p\u00e5 $2,655, 113% \u00f6ver den nationella medianen (Zillow), symboliserar techv\u00e4rldens rannsakning av staden, som nu bara l\u00e4mnat remsorna kvar\u2013 otillg\u00e4ngliga f\u00f6r de som beh\u00f6ver dem mest. Efter Covid-19, d\u00e5 alla arbetarna fick jobba hemifr\u00e5n ist\u00e4llet, fick techj\u00e4ttarna insikten om att man kan fullst\u00e4ndigt hoppa \u00f6ver de p\u00e5kostade kontoren. De slutade fullf\u00f6lja de dyra nybygg f\u00f6r att hysa ’tech bros’ som d\u00e5 hade b\u00f6rjat utg\u00f6ra en allt st\u00f6rre andel av stadens befolkning. Nu med hyror som tripplat men med en minimil\u00f6n som h\u00e5llit sig densamma, finner sig \u00e4ven tryggt anst\u00e4llda utan bostad d\u00e5 hyresv\u00e4rdarna forts\u00e4tter att h\u00f6ja hyrorna f\u00f6r att matcha marknadspriset.<\/p>\n\n\n\n

Folk har allts\u00e5 \u00e5kt ut p\u00e5 gatorna, och november ser tufft ut d\u00e5 vinterm\u00e5naderna markerar b\u00f6rjan p\u00e5 regns\u00e4songen. En fuktig och kall m\u00e5nad ligger framf\u00f6r de som inte lyckats fly undan staden eller av n\u00e5gon anledning stannat. En av dessa anledningar inkluderar fentanyl. Detta \u00e4r inte p\u00e5 grund av att San Fransisco bara har en extra stor t\u00f6rst f\u00f6r kemiskt framkallad eufori\u2013 hela Amerika har f\u00f6rtrollats av opioidernas dragningskraft.<\/p>\n\n\n\n

Det kan vara enklare att t\u00e4nka p\u00e5 fentanyl som den fattige mannens drog\u2013 detta obscena inhalerande \u00e4r endast f\u00f6r de som inte har r\u00e5d med de l\u00e4ckra grejerna l\u00e4ngre. Oxycontin \u00e4r f\u00f6r de som har pengar eller tillg\u00e5ng till Medicare, och \u00e4r inte lika vulg\u00e4rt som att sitta med foliepapper och l\u00e5ga f\u00f6r att f\u00e5 det i sig. Det kommer i fin och smidig piller-form och skrivs ut som vilket annat sm\u00e4rtstillande som helst, s\u00e5 att inte bara mormor kan ta det f\u00f6r sin ryggv\u00e4rk, men lillebror kan ocks\u00e5 ta det f\u00f6r sin stukade t\u00e5. Oxycontin \u00e4r n\u00e4mligen bara en annan form av en opioid\u2013 likt morfin s\u00e5 suddar det ut sm\u00e4rtor och ers\u00e4tter det med en k\u00e4nsla av fullkomligt v\u00e4lbefinnande.<\/p>\n\n\n\n

Opioider har en negativ klang, men de \u00e4r ju trots allt n\u00f6dv\u00e4ndiga\u2013 de beh\u00f6vs f\u00f6r att g\u00f6ra operationer och kroniska sm\u00e4rtor hanterbara. Dock, n\u00e4r det sedan sprutas in patienter som inte \u00e4r vana vid drogberoendets cykel och sp\u00e5ret av abstinens som opioider l\u00e4mnar efter sig hotar att komma ifatt; sitter ett recept f\u00f6r Oxycontin fint. Men n\u00e4r receptet g\u00e5r ut, Medicare inte t\u00e4cker l\u00e4ngre, och det blir f\u00f6r dyrt, v\u00e4nder man sig till billigare och mycket starkare alternativ som heroin och fentanyl.<\/p>\n\n\n\n

Torsdagen den 26 oktober 2017 f\u00f6rklarade president Trump officiellt opioidkrisen som en ”n\u00f6dsituation f\u00f6r folkh\u00e4lsan”. Sedan dess har d\u00f6dssiffran bara fortsatt att stiga. Opioider var inblandade i 80 411 d\u00f6dsfall i \u00f6verdoser 2021 (CDC) och tar mer en 136 Amerikaners liv varje dag (NCDAS). Fox News frossar i den allm\u00e4nna fasan och sprider klipp p\u00e5 folk som tuppat av i gatan med pipan i handen och anger de bl\u00e5a som orsaken till den fasansfulla epidemin. De bl\u00e5 fingrarna pekar dock tillbaka med liknande gester och gormar om hur de r\u00f6das ekonomi har lett befolkningen till pipan. Men man m\u00e5ste fr\u00e5ga sig; hur hamnade Oxycontin som s\u00e5 uppenbart \u00e4r beroendeframkallande p\u00e5 apotekens hyllor fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan?<\/p>\n\n\n\n

OxyContin utvecklades och patenterades 1996 av Purdue Pharma L.P. och var ursprungligen tillg\u00e4nglig i 10 milligram (mg), 20 mg, 40 mg och 80 mg tabletter. En 160 mg tablett blev tillg\u00e4nglig i juli 2000. Men historien av konditionering b\u00f6rjade egentligen mycket tidigare \u00e4n s\u00e5; Valium var Purdues f\u00f6rsta l\u00e4kemedel som slog succ\u00e9.<\/p>\n\n\n\n

Valium var ett \u00e5ngestd\u00e4mpande medel som endast skrevs ut till dem med recept, men med Purdue Pharmas nya \u00e4gare, Sackler-familjen, s\u00e5 fick det en drastisk f\u00f6r\u00e4ndring. Man s\u00e5g den potentiella lukrativa sidan av l\u00e4kemedelsindustrin och f\u00f6r att \u00f6ka avkastningen \u00e4ndrade man marknadsf\u00f6ringen till att rikta in sig p\u00e5 dem med \u201cpsychic tension\u201d. Psychic tension var ett p\u00e5hittat fenomen f\u00f6r att ut\u00f6ka sin demografi\u2013 Valium var ett botemedel f\u00f6r de symptom som passade in p\u00e5 vem som helst med en d\u00e5lig dag.<\/p>\n\n\n\n

Efter Valium introducerades MS Contin som riktades in p\u00e5 cancerpatienter och patienter i palliativ v\u00e5rd, och d\u00f6k mer in i sf\u00e4ren av morfinbaserade sm\u00e4rtstillande. P\u00e5 grund av den korta livstid den medelsnittliga patienten hade kvar, s\u00e5 uppenbarade sig inte l\u00e4kemedlets beroendeframkallande natur. Men trots att Purdue Pharmas opublicerade studie visade p\u00e5 13% risk f\u00f6r beroende, h\u00f6lls det dolt f\u00f6r allm\u00e4nheten n\u00e4r de fortsatte p\u00e5st\u00e5 att risken snarare l\u00e5g p\u00e5 1%.<\/p>\n\n\n\n

Trots deras m\u00e5lgrupp b\u00f6rjade de redan d\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ka utvidga annonserna f\u00f6r att inkludera allm\u00e4nheten. Det b\u00f6rjade dock brinna i knutarna n\u00e4r patenten n\u00e4rmade sig sitt slut och sluttande marginaler hotade att s\u00e4nka Sackler familjens stigande stj\u00e4rna. Som l\u00f6sning introducerades Oxycontin, d\u00e4r morfinet bytts ut mot det uppfattade mindre vanebildande \u00e4mnet oxycodone, som kontr\u00e4rt till uppfattningen var 50% mer beroendeframkallande. Nu uppenbarades Sacklers marknadsf\u00f6ringsgeni. Med det nya namnet som inte associerades med cancerpatienter och skruttiga gamlingar p\u00e5 d\u00f6dsb\u00e4dden, kunde Purdue expandera sin kundbas till alla som haft pl\u00e5gsamma sm\u00e4rtor och \u00e5kommor. Och f\u00f6r att f\u00e5 sitt recept utskrivet av s\u00e5 m\u00e5nga l\u00e4kare som m\u00f6jligt organiserades farmakaevenemang d\u00e4r alla sorters l\u00e4kare och h\u00e4lsoexperter bj\u00f6ds in f\u00f6r att fr\u00e4mja h\u00e4lsoindustrins f\u00f6rm\u00e5n. Ironiskt nog, vid h\u00f6jden p\u00e5 kontroversen kring Oxycontins effekter p\u00e5 samh\u00e4llet sl\u00e4pptes det ett Oxycontin-gosedjur f\u00f6r att uppmuntra iden om att sm\u00e4rtstillandet fr\u00e4mst \u00e4r f\u00f6r den allm\u00e4nna m\u00e4nniskans bekv\u00e4mlighet och komfort.<\/p>\n\n\n\n

Denna fr\u00e4cka respons r\u00e4ddade uppenbarligen inte f\u00f6retaget d\u00e5 de 2007, som en del av en enorm uppg\u00f6relse, erk\u00e4nde sig skyldiga till att ha vilselett l\u00e4kare och patienter om l\u00e4kemedlets effekter; konspirerat f\u00f6r att bedra Amerikanska staten och bryta mot anti-kickback stadgan. I skadest\u00e5nd fick bolaget betala $634 miljoner f\u00f6r att sl\u00e4ta \u00f6ver massgraven de byggt sitt multimiljardf\u00f6retag p\u00e5 och ge sitt l\u00f6fte att sluta uppmuntra Oxycontin till l\u00e4kare. Det s\u00e4ger sig sj\u00e4lvt att de fortfarande tj\u00e4nar ofantligt mycket pengar d\u00e5 doktorer fortfarande fritt skriver ut det till sina patienter\u2013 patienter med d\u00e5lig ekonomi som riskerar att bli beroende n\u00e4r Medicare slanten ryker och v\u00e4nder sig till billigare alternativ n\u00e4r abstinensen smyger fram med bakslag. \u00c5terigen fr\u00e4mjas cykeln av heml\u00f6shet i Amerika.<\/p>\n\n\n\n

Tro inte att vi i Europa \u00e4r immuna mot Sackler familjens n\u00e4rmanden; Purdue \u00e4r n\u00e4mligen bara den amerikanska motsvarigheten till ett l\u00e4kemedels imperium. Vi i Europa k\u00e4nner de som Mundipharma. Det \u00e4r ett privat aktiebolag med en oms\u00e4ttning p\u00e5 274 miljoner euro i 2021, som talar till skalan p\u00e5 f\u00f6retaget. Mundipharma \u00e4r en av de flera f\u00f6retagen som introducerat opioider till Europas l\u00e4kemedelsindustri och just nu p\u00e5g\u00e5r en stor push f\u00f6r att v\u00e4cka Europas l\u00e4kare till effektiviteten av sm\u00e4rtstillandet.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4nnu st\u00f6rre l\u00e4kemedelsevent organiseras med f\u00f6rel\u00e4sare som tj\u00e4nar m\u00e4ngder via \u201chonorar f\u00f6r expertis\u201d och st\u00f6d f\u00f6r resande till de olika konferenserna och evenemangen, och baserar sina f\u00f6rel\u00e4sningar p\u00e5 redog\u00f6relser fr\u00e5n deras egna studier som finansierats av stora l\u00e4kemedelsf\u00f6retag. Dessa inkluderar Archimedes, AstraZeneca, Grunenthal, Norpharma, Pfizer, Mundipharma och m\u00e5nga fler\u2013 m\u00e5nga av dem som huvudsakligen producerar opiatbaserade sm\u00e4rtstillande. <\/p>\n\n\n\n

Just nu utreds ett fall i Italien d\u00e4r Mundipharma misst\u00e4nks ha betalat m\u00e4ngder till en v\u00e4lk\u00e4nd sm\u00e4rtl\u00e4kare, Dr. Guido Fanelli, f\u00f6r att ha uppmuntrat deras sm\u00e4rtstillande. Det \u00e4r dock knappast l\u00f6nt att utreda d\u00e5 det \u00e4r enkelt att hitta de 51 149 betalningarna som Mundipharma har gett till h\u00e4lsoexperter i Frankrike inom bara de senaste fem \u00e5ren, som st\u00e5r nedskrivna p\u00e5 \u00f6ppet dokument p\u00e5 grund av Frankrikes lag stiftelse kring transparens inom sjukv\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n

Den senaste europeiska narkotikarapporten (EMCDDA, 2023) uppskattade att \u00f6ver 6 100 d\u00f6dsfall som involverade en eller flera olagliga substanser rapporterades 2021 i Europeiska unionen. Detta \u00e4r till och med en underskattning p\u00e5 grund av rapporteringsf\u00f6rseningar och andra begr\u00e4nsningar. <\/p>\n\n\n\n

D\u00f6dsfall relaterade till mediciner, s\u00e5som oxikodon och tramadol, kan ses p\u00e5 rapporten, speciellt framtr\u00e4dande i Frankrike och Nederl\u00e4nderna d\u00e4r Mundipharmas satsning spekuleras att vara som mest. D\u00f6dsfall i samband med fentanyl och dess analoger rapporteras dock s\u00e4llan och kan underskattas i vissa l\u00e4nder. Mer \u00e4n 8 av 10 \u00f6verdosd\u00f6dsfall involverade opioider i l\u00e4nder i norra Europa och det har uppenbarat sig en positiv trend i \u00f6verdoser \u00f6ver 35, en trolig koppling till de som f\u00e5r recept f\u00f6r sm\u00e4rtor i sina senare \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Tydligen \u00e4r vi i Europa minst lika f\u00e5ngade i \u2018Big Pharmas\u2019 f\u00f6rtrollning, och en naturlig fr\u00e5gest\u00e4llning som uppenbarar sig \u00e4r \u201cvarf\u00f6r styr ekonomisk vinning \u00f6ver v\u00e5r h\u00e4lsa?\u201d. De flesta stater har n\u00e5got sorts v\u00e4lf\u00e4rdssystem f\u00f6r sjukv\u00e5rd\u2013 i fallet f\u00f6r USA f\u00e5ngar Medicare en majoritet av Oxycontin brukare. Med dessa skattepengar instr\u00f6mmande, kan Purdue pharma, uppeh\u00e5lla sina h\u00f6ga priser utan att beh\u00f6va oroa sig f\u00f6r f\u00f6rminskande efterfr\u00e5gan. Det s\u00e4ger sig sj\u00e4lvt att de olika regeringarna, b\u00e5de i Nordamerika och Europa, spelar en stor roll i att uppeh\u00e5lla detta status quo som gynnar multimiljard\u00e4rerna som sitter i styrelserna p\u00e5 dessa l\u00e4kemedelsbolag. De rikare blir rikare, och den allm\u00e4nna m\u00e4nniskan kl\u00e4ms mellan dessa och statens icke-transparenta f\u00f6rh\u00e5llanden med privata f\u00f6retag. <\/p>\n\n\n\n

Ger San Francisco oss ett smakprov p\u00e5 hur det hade kunnat se ut p\u00e5 Europas gator ifall m\u00f6nstret vi ser fortskrider? Time will tell.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

S\u00f6ndagskr\u00f6nika v.5<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Hj\u00e4lp, jag har k\u00f6pt mitt minne p\u00e5 Ikea<\/h1>\n\n\n\n

Benjamin Bengtsson<\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n\n

Jag har en tjock mapp p\u00e5 datorn. Den har inte alltid buktat ut som den g\u00f6r, men med tiden s\u00e5 har dess karakt\u00e4r \u00e4ndrats och den inneh\u00e5ller nu s\u00e5 pass m\u00e5nga pdf filer att det b\u00f6rjar bli jobbigt att \u00f6ppna den. Det \u00e4r b\u00f6cker och artiklar av alla m\u00f6jliga former, f\u00e4rger och smaker. Det intressanta \u00e4r dock att jag knappt l\u00e4st n\u00e5got av det och insikten om att det ocks\u00e5 kommer att f\u00f6rbli ol\u00e4st b\u00f6rjar sjunka in. Tanken sl\u00e5r mig nu, n\u00e4r jag besk\u00e5dar den, att mappen numera inger en sorts fruktan, en sorts skr\u00e4ck f\u00f6r det ok\u00e4nda. Lite som n\u00e4r n\u00e5gon f\u00f6rs\u00f6ker beskriva vad ett svart h\u00e5l \u00e4r f\u00f6r n\u00e5got. Den har blivit ett eget v\u00e4sen, med egen vilja och dragningskraft. Jag har ingen aning vad jag kan finna d\u00e4r. En hel person kan nog slukas med vid blotta \u00e5synen av inneh\u00e5llet och aldrig \u00e5terfinnas igen. Trots det s\u00e5 forts\u00e4tter jag att sl\u00e4nga in filer d\u00e4r. Jag g\u00f6r det med gl\u00e4dje. Det \u00e4r filer som jag \u00e4r \u00f6vertygad beh\u00f6vs. Texter om allt m\u00f6jligt som \u00e4r viktigt. VIKTIGT! Men om det nu \u00e4r s\u00e5 viktigt, varf\u00f6r ligger det bara d\u00e4r d\u00e5? <\/p>\n\n\n\n

Det finns en id\u00e9 om den utstr\u00e4ckta m\u00e4nniskan (nej, inte Da-Vinci). Donna Haraway \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r n\u00e5gon liknande id\u00e9. Det handlar om vad som kan r\u00e4knas som en del av m\u00e4nniskan. Om jag har en pacemaker \u00e4r d\u00e5 pacemakern en del av mig, min kropp, mitt \u201djag\u201d? Om jag har en protes, en k\u00e4pp, ett par glas\u00f6gon, ett paraply? Idag skulle nog vissa s\u00e4ga att telefonen \u00e4r en del av dem sj\u00e4lva, ett typ av sj\u00e4tte sinne som hj\u00e4lper oss kommunicera med andra. St\u00e4ndigt med oss \u00f6verallt, som om det vore en del av oss sj\u00e4lva. Visst kan vi v\u00e4nja oss vid denna tanke?<\/p>\n\n\n\n

De saker vi har p\u00e5 v\u00e5ra telefoner, datorer (ja, \u00e4ven hela internet) \u00e4r p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt en del av oss sj\u00e4lva. En del av det utstr\u00e4ckta minne som vi har idag (internet \u00e4r extra sp\u00e4nnande eftersom det \u00e4r kollektivt. Vi delar detta minne med miljarder andra m\u00e4nniskor). Min tjocka mapp p\u00e5 datorn r\u00e5kar allts\u00e5, utan att jag direkt insett det, vara en del av mitt eget utstr\u00e4ckta minne. Den d\u00e4r k\u00e4nslan jag f\u00e5r av att g\u00f6ra n\u00e5got bra och nyttigt n\u00e4\/r jag dumpar filer d\u00e4r som jag vill komma ih\u00e5g, trots att jag aldrig l\u00e4ser dem, \u00e4r allts\u00e5 inte konstig alls. Det \u00e4r ett gulligt f\u00f6rs\u00f6k till att direkt \u00f6verf\u00f6ra denna information till mitt minne med n\u00e5gra klick p\u00e5 datorn, som i en sci-fi thriller. Jag har inget minne av inneh\u00e5llet, men jag har inneh\u00e5llet i mitt \u201dminne\u201d. Lite som att sl\u00e5 en bok i pannan f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00e5 texten att ivrigt hoppa \u00f6ver metafysiska barri\u00e4rer, fast mycket b\u00e4ttre. Det \u00e4r som att k\u00f6pa en kursbok och l\u00e4gga den p\u00e5 bokhyllan. Det spelar ingen roll om du aldrig l\u00e4st ett ord i den, f\u00f6r nu har du tillg\u00e5ng <\/em>till alla ord i den. Det \u00e4r ju typ som att du redan kan inneh\u00e5llet, visst? Allt du beh\u00f6ver g\u00f6ra \u00e4r ju bara att ta upp boken och hitta r\u00e4tt ord, lite som att hitta r\u00e4tt minne i hj\u00e4rnans labyrint av olika k\u00e4llarf\u00f6rr\u00e5d. Varf\u00f6r ska man \u00e4gna tid till att l\u00e4sa dem f\u00f6r? Vad beh\u00f6ver vi ens ett eget minne i hj\u00e4rnan till, va? K\u00f6p en till bokhylla fr\u00e5n Ikea, \u00f6s p\u00e5 med fler filer i mappen och anv\u00e4nd l\u00e4stiden till b\u00e4ttre saker ist\u00e4llet!<\/p>\n\n\n\n

(Detta \u00e4r inte alls en artikel f\u00f6r att skuldsannera min egen l\u00e4sskuld, lovar)<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n
<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
<\/div>\n\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

V\u00e5rhyllning<\/h2>\n\n\n\n

Mathilda T. L\u00f6wegren<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Ja visst g\u00f6r det ont n\u00e4r knoppar brister,<\/p>\n\n\n\n

Speciellt n\u00e4r vinterkylan fortfarande dr\u00e4ller kvar,<\/p>\n\n\n\n

Och hotar att sluka dem hela.<\/p>\n\n\n\n

En mild vinter som g\u00e4ckat sl\u00e4tterna p\u00e5 f\u00f6rhoppningen om v\u00e5r,<\/p>\n\n\n\n

Om f\u00f6rnyelse och uppr\u00e4ttelse,<\/p>\n\n\n\n

Omintetg\u00f6rande, och slutet p\u00e5 slutet.<\/p>\n\n\n\n

Men n\u00e4r jag vaknade imorse k\u00e4nde jag henne i luften,<\/p>\n\n\n\n

H\u00f6rde henne i talgoxens s\u00e5ng,<\/p>\n\n\n\n

Och s\u00e5g henne i ansiktena p\u00e5 gatorna.<\/p>\n\n\n\n

En lindring, en l\u00e4ttnad,<\/p>\n\n\n\n

Slutet och b\u00f6rjan p\u00e5 allt, <\/p>\n\n\n\n

Men tro inte att hon \u00e4r mindre flyktig f\u00f6r det.<\/p>\n\n\n\n

Vinterdvalan hotade att sluka oss hela,<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 sj\u00e4lvreflektion m\u00e5 vara n\u00f6dv\u00e4ndig,<\/p>\n\n\n\n

Men oftast alltid lika sm\u00e4rtsam.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e4nniskan kan blicka in\u00e5t en hel livstid,<\/p>\n\n\n\n

Och inte f\u00f6rst\u00e5 sig sj\u00e4lv n\u00e5got b\u00e4ttre.<\/p>\n\n\n\n

Hon kan ist\u00e4llet blicka ut\u00e5t en evighet, <\/p>\n\n\n\n

Och tro sig g\u00f6ra det.<\/p>\n\n\n\n

Trots allt spelar det ingen roll,<\/p>\n\n\n\n

Imorgon bitti tror jag mig kunna gl\u00f6mma det,<\/p>\n\n\n\n

Om jag f\u00e5r k\u00e4nna doften av mustig jord,<\/p>\n\n\n\n

Och en frisk vind.<\/p>\n\n\n\n

T\u00e4nk att mars kom i \u00e5r igen,<\/p>\n\n\n\n

Att Boyes dikt klingar lika vackert varje \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Men jag v\u00e5gar inte ta dig f\u00f6r givet \u00e4n,<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r ibland sn\u00f6ar det i april.<\/p>\n\n\n\n

<\/div>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n
\n\n\n\n\n\n\n\n

Fyra r\u00f6ster om \u00e5ttonde mars<\/h2>\n\n\n\n

Hmm f\u00f6rfest\u2026<\/p>\n\n\n\n

Vad \u00e4r en f\u00f6rfest<\/strong> om inte en varm omfamning efter kv\u00e4llens m\u00f6rker, som b\u00f6rjar efter 20 d\u00e5 man kan dricka utan skam. <\/p>\n\n\n\n

Klockan var 16, och v\u00e5rsolen kastade ett behagligt ljus \u00f6ver V\u00e4rpinges sl\u00e4tter som jag blickade ut \u00f6ver fr\u00e5n regionalbussen d\u00e4r jag satt (p\u00e5v\u00e4g hem fr\u00e5n mamsen och papsen), d\u00e5 jag efter en ringsignal h\u00f6rde Deniz i andra \u00e4nden.<\/p>\n\n\n\n

\u201cEyy whazza? \u00c4r det f\u00f6rfest eller?\u201d<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rfest? Vilken f\u00f6rfest? Varf\u00f6r f\u00f6rfest? N\u00e4 fyfan. Avf\u00e4rdande sl\u00e4ngde jag ur mig \u201csorry mane, fr\u00e5ga n\u00e5gon som har b\u00e4ttre koll\u201d och la p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4r jag trots allt en introvert? Utnyttjar jag inte min studenttid till sin fullo d\u00e5 jag skyggt undviker drinklekar och inte blivit dyngrak sedan\u2026 nja, det kanske egentligen inte var s\u00e5 l\u00e4nge sen.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5ste alkoholen vara s\u00e5 himla sammankopplad med studentlivet \u00e4nd\u00e5?<\/p>\n\n\n\n

Jo den \u00e4r den, om man ska f\u00e5 i sig den \u00f6verkokta pastan p\u00e5 Malm\u00f6 nation (vet ej hur skulle man b\u00f6r skriva naish men ni vet vad jag menar). Malte delade med sig om sin teori om att det kanske bara var krossade tomater som kl\u00e4dde degklumparna, men det m\u00e5 vara lite f\u00f6r tufft, eller kanske inte. <\/p>\n\n\n\n

Pastan var lite av en f\u00f6raning p\u00e5 kv\u00e4llen, som om vi inte f\u00e5tt smaka p\u00e5 det tillr\u00e4ckligt p\u00e5 sittnigen. S\u00e5 vackert planerat, en s\u00e5dan grandios vision f\u00f6r en sittning, endast f\u00f6r lokalen att s\u00e4tta k\u00e4ppar i planerna. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r jag sedan lite vimmelkantig fr\u00e5n alla armb\u00e5gar i k\u00f6n, flyr klubben (som trots allt hade en v\u00e4ldigt bra DJ), reflekterar jag \u00f6ver kv\u00e4llen. Vilken trevlig kv\u00e4ll, s\u00e5 mysig st\u00e4mning, s\u00e5 gott s\u00e4llskap. Men hall\u00e5? Det var en del f\u00f6r m\u00e5nga armb\u00e5gar f\u00f6r att vara kvinnornas dag.<\/p>\n\n\n\n

Malm\u00f6 naish f\u00e5r r\u00e4kna sina dagar.<\/p>\n\n\n\n

Mathilda<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Klockan \u00e4r ungef\u00e4r 02:45<\/strong> och jag l\u00e4mnar in kv\u00e4llens fj\u00e4rde och sista garderobslapp p\u00e5 AF-borgen. <\/p>\n\n\n\n

Jag beskriver igen hur min jacka och v\u00e4ska ser ut s\u00e5 att den kan hittas trots felplaceringen. <\/p>\n\n\n\n

Under den numera kn\u00e4ppta r\u00f6dvinsfl\u00e4ckiga och bronzerfl\u00e4ckade skjortan har utkl\u00e4dnadens tatuering svettats suddig. <\/p>\n\n\n\n

Jag ska hem. <\/p>\n\n\n\n

Jag har trots allt demonstrerat bakfull, v\u00e4lkomnat stockholmare till min nya stad, g\u00e5tt p\u00e5 sittning, f\u00f6rs\u00f6kt mingla, h\u00f6gljutt bek\u00e4nt min k\u00e4rlek till Norlie och KKV f\u00f6r en mellanfestkryllande innerg\u00e5rd, h\u00e5llit god min med s\u00e4mre ton, undrat om jag \u00e4nd\u00e5 borde s\u00e4ga hej till min f\u00f6redetta, tr\u00e4ngts, dansat, f\u00e5tt en flaska kastad i huvudet, fortsatt, gett upp, f\u00e5tt hopp, sprungit in i folk p\u00e5 flit och av slump, \u00e5tersett mitt senaste gr\u00e5t, dansat i en timme med n\u00e5gon jag inte kan placera, funderat \u00f6ver hj\u00e4rtesorg, ber\u00e4ttat samma ber\u00e4ttelser igen, f\u00e5tt r\u00e5d, fysiskt g\u00e5tt vidare. <\/p>\n\n\n\n

Jag har bidragit och peppat, tr\u00f6stat och uppfyllt min roll. <\/p>\n\n\n\n

Stannat, skvallrat, stressat, svamlat, skrattat, spanat, spenderat, snubblat och supit.<\/p>\n\n\n\n

Klart jag \u00e4r tr\u00f6tt, klart jag borde g\u00e5 hem. \u00d6gonen t\u00e5ras av vinden, eller kanske tr\u00f6ttheten, kanske n\u00e5got annat. <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 min fest ska n\u00e5gon alltid sova \u00f6ver. Planerat eller som ett f\u00f6rvirrat svar p\u00e5 fr\u00e5gan \u201dSka du verkligen g\u00e5 hem?\u201d Tomheten n\u00e4r du pl\u00f6tsligt st\u00e5r d\u00e4r sj\u00e4lv efter en kv\u00e4ll av att k\u00e4nna sig socialt lyckligt lottad. Det \u00e4r den k\u00e4nslan. <\/p>\n\n\n\n

Men nu. Tonartsbyte. \u00c4r det dags. F\u00f6r i slut\u00e4ndan \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 alltid du som f\u00e5r f\u00f6lja dig sj\u00e4lv hem. <\/p>\n\n\n\n

G\u00f6r det bara. Glad kvinnodag.<\/p>\n\n\n\n

Ylva<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

09:15 R\u00f6ster h\u00f6rs<\/strong> nere p\u00e5 gatan under, v\u00e5ningshusen ekar medgivande, d\u00f6rren \u00f6ppnas. Ett par glas\u00f6gon med tillh\u00f6rande f\u00f6delsedagsbarn sticker ut hakan. Efter en till d\u00f6rr s\u00e5 fylls omgivningen av skratt och koldioxid, motsattsen till syre i dagens termer. Hur ofta har vi befunnit oss h\u00e4r, du och jag? <\/p>\n\n\n\n

10:20 Men du, jag tror det finns mer \u00f6l i frysen\u2026fan! <\/p>\n\n\n\n

10:50 Jag sitter i en cirkel, imagin\u00e4rt pentagram i mitten, kort framf\u00f6r tio deltagare. P\u00e5 korten s\u00e5 stoltseras diverse \u00f6lburkar med varierande inneh\u00e5ll. Jag har inte riktigt h\u00e4ngt med p\u00e5 reglerna av detta sociala spel, men det tillh\u00f6r spelet att nicka med, kanske dricka en g\u00e5ng f\u00f6r mycket, kanske gilla \u00f6l. Sistn\u00e4mnda cirkulerar runt och runt baserat p\u00e5 kortens f\u00e4rg och t\u00f6mningen sk\u00f6ts av diverse matematiska kalkyleringar som jag tvivlar p\u00e5 att n\u00e5gon i huvudtaget har koll p\u00e5. Huvuden nickar; det har vi koll p\u00e5. <\/p>\n\n\n\n

00:00 Vart kom alla politiker fr\u00e5n? \u00c4r vi p\u00e5v\u00e4g mot en r\u00f6d v\u00e5g? Vad \u00e4r r\u00f6tt egentligen? Finns r\u00f6tt? Kan man s\u00e4ga glad kvinnodag? Jag k\u00e4mpar verkligen med f\u00e4rgfr\u00e5gan\u2026.<\/p>\n\n\n\n

01:00 Vart tog alla v\u00e4gen? Jag inser att jag pl\u00f6tsligt kan andas igen.<\/p>\n\n\n\n

Benjamin<\/p>\n\n\n\n

 <\/p>\n\n\n\n

Vaknar p\u00e5 annan adress<\/strong> med f\u00f6rmiddagen framf\u00f6r mig, framf\u00f6r oss! Har snackat filosofi p\u00e5 fest, och det har faktiskt funkat. Hennes sovrum badar i ljus genom tunna gardiner, hon \u00e4r s\u00f6t. God morgon och glad kvinnodag!<\/p>\n\n\n\n

Nyduschad i g\u00e5rdagens kl\u00e4der kliver jag ur bussen p\u00e5 Botulfsplatsen, jag hinner h\u00f6ra andra halvan av det sista talet, det tal jag kommit f\u00f6r. Hon \u00e4r duktig. \u201cOm politik \u00e4r att vilja, s\u00e5 \u00e4r feminism att forts\u00e4tta vilja, att forts\u00e4tta orka\u201d, om jag minns r\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Uth\u00e5llighet och upprepning \u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringens f\u00f6ruts\u00e4ttningar, att p\u00e5peka r\u00f6relsens fortsatta relevans \u00e4r ofta enklare \u00e4n att veta vad v\u00e4gen fram\u00e5t \u00e4r, \u00e4ven om m\u00e5let kan namnges. <\/p>\n\n\n\n

J\u00e4mlikhet, j\u00e4mst\u00e4lldhet, ett m\u00e5l mat i magen. <\/p>\n\n\n\n

Jag st\u00e5r och stapplar ett tag med \u00e4nnu en kamrat, i samtal mellan r\u00f6tt och rosa, innan vi ger oss av norrut. <\/p>\n\n\n\n

V\u00e5ren \u00e4r h\u00e4r nu, solen skiner i en klarbl\u00e5 himmel och vid varje uteservering badar m\u00e4nniskor i dess v\u00e4rme. Domkyrkov\u00e4ggens fot \u00e4r fylld av de dyrkande. Folkhavet sk\u00f6ljer \u00f6ver gatstenen medan bussarna smyger sig fram mellan dess v\u00e5gor. <\/p>\n\n\n\n

Ur Lundag\u00e5rds gr\u00e4s sticker skilla, sn\u00f6droppar, sm\u00f6rblommor och krokus upp under kronorna. Naturen doftar igen, och m\u00e5sar skriar i skyn och vittnar om havet. \u201cDet \u00e4r n\u00e4stan som att man \u00e4r i Kalmar!\u201d Visioner v\u00e4cks om varmt vatten, sena ljusa, ljumma kv\u00e4llar, och fest med g\u00f6dseldoft i luften. Jag kommer beh\u00f6va bli k\u00e4r eller galen lagom till maj.<\/p>\n\n\n\n

Hon viker av och jag forts\u00e4tter till Clemensfalafel, den som v\u00e4ntar p\u00e5 n\u00e5got gott kan k\u00f6a l\u00e4nge. Blandad s\u00e5s, livet leker.<\/p>\n\n\n\n

Fotar blommorna. Ringer mamma men hon svarar inte.<\/p>\n\n\n\n

PH \u00e4r ett tema som kr\u00e4ver kreativitet om jag ska sm\u00e4lta in. Kreativitet kr\u00e4vs ocks\u00e5 d\u00e5 lokaler och tider byts, ljudet inte funkar, och d\u00e5 borden ramlar ihop, (och d\u00e5 knappast av att de dignar ner under delikatesser i \u00f6verfl\u00f6d). Al dente, vem \u00e4r det? Kaotisk men kul kv\u00e4ll. N\u00e4r nationen brister kliver f\u00f6reningarna fram, hon och hon \u00e4r briljanta.<\/p>\n\n\n\n

Mellanfest \u00e4r ofta b\u00e4st, Ullis igen. Jag har inte tr\u00e4ffat henne p\u00e5 ett tag, hon f\u00f6rblir fantastisk, jag tappar fortfarande andan lite grann.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4stan nykter men dansar \u00e4nd\u00e5. Var \u00e4r d\u00f6rrarna? Vad har h\u00e4nt med kranen? Oj vad folk knuffas och oj vad folk h\u00e5nglar, vad h\u00e4nde med musiken?<\/p>\n\n\n\n

K\u00f6er uppst\u00e5r, kompisar dyker upp, balg\u00e5ende kalmariter st\u00e5r i topphat p\u00e5 gath\u00f6rnen. Kebabpizza ska ha gr\u00f6nsaker p\u00e5. Kvinnor \u00e4r underbara. 8:e mars levererar.<\/p>\n\n\n\n

Malte<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

Bruce Gilden \u00e4r en legend. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 mycket hade jag f\u00f6rst\u00e5tt, d\u00e5 jag sedan tidigare sett ett inslag om honom p\u00e5 TV. Sj\u00e4lv hade jag dock inte sett hans verk innan jag f\u00f6ljde med mamma och moster \u00c5sa till Fotografiska museet i Stockholm f\u00f6r n\u00e5gon vecka sedan. <\/p>\n\n\n\n

Det h\u00f6lls riktigt stimulerande utst\u00e4llningar den h\u00e4r g\u00e5ngen (inte f\u00f6r att jag vet \u2013, det var fem \u00e5r sedan jag var h\u00e4r sist) och av den sort som kan f\u00e5 en att fundera p\u00e5 medlemskap f\u00f6r 2999 kr om \u00e5ret, vad det nu skulle inneb\u00e4ra. Efter att f\u00f6rundrande glott igenom den f\u00e4rgsprakande humoristiska TOILETPAPER-utst\u00e4llningen, som kanske var lite kul \u00e4nd\u00e5 trots pop-art-aspekten (har aldrig varit ett stort fan \u2013 vad \u00e4r grejen med Warhol?? Har nog aldrig varit tillr\u00e4ckligt insatt) vandrade vi vidare till Vanni Jung St\u00e5hles utst\u00e4llning. En v\u00e4ldigt intressant skildring av Sveriges raggarkultur genom ett portr\u00e4tt av St\u00e5hles barndom i Bl\u00e5msterm\u00e5la. Nostalgisk. Vacker? Svensk. <\/p>\n\n\n\n

Sedan, en trappa upp, kom vi till Bruce Gildens utst\u00e4llning. Jag har alltid varit bl\u00f6dig, pinsamt nog, och gick skamset bakom min mamma och moster som i deras lite raskare takt vandrade igenom den f\u00f6rsta korridoren av bilder, d\u00e4r jag fastnade. <\/p>\n\n\n\n

En n\u00e4rbild p\u00e5 en pojke f\u00e5ngade mig, t\u00e5rar i \u00f6gonen, blicken tillsynes f\u00e4st vid mig som om jag hade snott hans glass. \u201cKid at state fair\u201d<\/em>, mer information fick man inte. Det f\u00f6rblev ett tema genom hela utst\u00e4llningen \u2013 en ibland isande blick f\u00e4st vid observat\u00f6ren, med ett anonymt subjekt som n\u00e4stan tycks anklaga \u00e5sk\u00e5daren. Alla sorters m\u00e4nniskor blickade ut mot en, men de som oftast f\u00f6rekom i just denna exhibitionen var de som samh\u00e4llet kastat \u00e5t sidan. De h\u00e4rdade, de utsatta, de bortst\u00f6tta. De som ingen vill g\u00e5 alltf\u00f6r n\u00e4ra p\u00e5 trottoaren. <\/p>\n\n\n\n

Jag var h\u00e4nf\u00f6rd, f\u00e4ngslad av bilderna, likt min mamma och moster. Det var ett s\u00e5dant \u00f6verfl\u00f6d av liv som utm\u00e4rkte fotografierna \u2013 eller bristen p\u00e5 det \u2013 som gjorde dem s\u00e5 gripande. Trots att man inte fick reda p\u00e5 n\u00e5got om personen i bilden, fick man veta allt. Omtumlad, omskakad och oviss vandrade jag igenom resten av utst\u00e4llningarna, alla v\u00e4ldigt sp\u00e4nnande, s\u00e4rskilt Jos\u00e8fa Ntjams \u2013 som jag tr\u00e5kigt nog ytligt blickade igenom, d\u00e5 jag gick upptagen med mina tankar. <\/p>\n\n\n\n

Det som gnagde p\u00e5 mig var fr\u00e5gan: \u00c4r hans fotagraferingsmetod etisk? Vad jag syftar p\u00e5 \u00e4r det faktum att han ju sj\u00e4lvfallet g\u00f6r en skicklig skildring av sammh\u00e4llsskikt och kastar det i konstv\u00e4rldens ansikte \u2013 men samtidigt tj\u00e4nar han pengar p\u00e5 det, medan de han fotograferar lever kvar i samma utsatthet.<\/p>\n\n\n\n

Min kritik syftar inte p\u00e5 det Joel Meyorwitz anklagar Gilden f\u00f6r \u2013 att han \u00e4r mobbare, d\u00e5 hans teknik g\u00e5r ut p\u00e5 att utnyttja \u201cthe moment of surprise\u201d, d\u00e4r han hoppar fram och pl\u00e5tar subjektet innan de hinner reagera, \u201cI\u2019m gonna embarrass you, I\u2019m going to humiliate you.\u201d. Det \u00e4r s\u00e5klart ocks\u00e5 n\u00e5got v\u00e4rt att anm\u00e4rka p\u00e5, men det jag ifr\u00e5gas\u00e4tter \u00e4r snarare sj\u00e4lva faktumet att hans verk i sig gr\u00e4nsar till utnyttjnande. Han tj\u00e4nar sitt levebr\u00f6d p\u00e5 att pl\u00e5ta dem \u2013 kanske frivilligt, kanske ofrivilligt \u2013 och de f\u00e5r ingenting. <\/p>\n\n\n\n

Vid vilken punkt blir konst utnyttjande? Var g\u00e5r gr\u00e4nsen, om det ens finns n\u00e5gon? Detta kan appliceras p\u00e5 ett st\u00f6rre spektrum. Det kanske \u00e4r ett lite konstigt exempel, och lite av ett hopp, men jag erinrar mig att jag n\u00e5gon g\u00e5ng l\u00e4ste om guidade turer i Brasiliens favelor. Betala en slant f\u00f6r att i s\u00e4kerhet bli eskorterad runt Rio de Janeiros slumomr\u00e5den. F\u00f6r mig \u00e4r de tv\u00e5 sidor av samma mynt \u2013 tv\u00e5 exempel p\u00e5 utnyttjande av den l\u00e4gre klassen. <\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5gan \u00e4r d\u00e5, \u00e4r utnyttjande alltid fel? \u00c4r det n\u00e5gon g\u00e5ng f\u00f6rsvarbart? <\/p>\n\n\n\n

Jag har inte svaret p\u00e5 det \u2013 det h\u00e4r \u00e4r bara en s\u00f6ndagskr\u00f6nika. <\/p>\n\n\n\n

Oavsett, ofrivilligt, \u00e4r jag ett stort fan av Bruce Gilden.<\/p>\n\n\n\n

Mathilda Tingemar L\u00f6wegren<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Benjamin Bengtsson<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

DEN SANNA SOMMARSPANINGEN 2025<\/h1>\n\n\n\n

Inne: skrivande, soluppg\u00e5ngar<\/p>\n\n\n\n

Ute: stress, l\u00e4tt brutna l\u00f6ften <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rest\u00e4ll er: du befinner dig i familjens arbetsrum\/ditt hemkomstsovrum och ett tomt dokument lyser kliniskt upp ditt tr\u00f6tta ansikte. Du har sagt till Appell-redaktionen att du ska skriva en uppf\u00f6ljare som ett gulligt avslut p\u00e5 v\u00e5rterminen, Hugo har skrivit och fr\u00e5gat efter den p\u00e5 morgonen. Du som var ute till klockan 7 p\u00e5 morgonen och har sovit f\u00e4rre timmar \u00e4n optimalt svarar honom att den kommer ikv\u00e4ll. N\u00e4r slutar det egentligen att vara kv\u00e4ll? I sk\u00e4rmens h\u00f6rn st\u00e5r det 20:15, bristningsgr\u00e4nsen st\u00e5r n\u00e4ra. <\/p>\n\n\n\n

Ska du skjuta upp det och be Hugo publicera din PMS-p\u00e5drivna dikt om ett gammalt ligg som han trots allt f\u00e5tt l\u00e4sa? Frestande som det \u00e4r tar det emot. Alla festkv\u00e4llar du tvingat dina v\u00e4nner att l\u00e4sa inne-ute-listan (efter du bett varje teaterv\u00e4n att g\u00f6ra en dramatic reading av din emodikt, s\u00e5klart) skulle vara f\u00f6rg\u00e4ves. Kv\u00e4llarna som fick Annie att brista ut: <\/p>\n\n\n\n

\u201cJaha v\u00e4nta, listan \u00e4r empirisk och inte normativ?\u201d<\/p>\n\n\n\n

Mycket riktigt och v\u00e4lformulerat Annie. Det ska inte f\u00f6rkastas. <\/p>\n\n\n\n

Men ska f\u00f6rst ta tillf\u00e4llet i akt och s\u00e4tta det i print f\u00f6r l\u00e4sarna ocks\u00e5: kommande lista \u00e4r kall fakta, varken subjektivt svammel eller illa dolt \u00f6nsket\u00e4nk, absolut inte en kombination av sj\u00e4lvkritik, fantiserande och pl\u00f6tsliga svaga genuina reflektioner (k\u00e4nns lite dicey om det inte framg\u00e5r, speciellt n\u00e4r jag f\u00f6rst skrev att MeToo var ute, valde att inte ha med det f\u00f6r att det k\u00e4nns ok\u00e4nsligt och fan nu st\u00e5r vi h\u00e4r \u00e4nd\u00e5). <\/p>\n\n\n\n

Nej, f\u00f6r det h\u00e4r handlar om n\u00e5got st\u00f6rre. Du vet att massorna t\u00f6rstar efter dina f\u00f6ruts\u00e4gelser. F\u00f6r du \u00e4r det \u00f6dmjukaste trendoraklet v\u00e4rlden sk\u00e5dat sedan Hilda Frick, vilket leder oss in p\u00e5 f\u00f6rsta spaningen:<\/p>\n\n\n\n

INNE: att inse att Hilda Frick \u00e4r ett trendorakel <\/p>\n\n\n\n

UTE: att f\u00f6lja trendorakels r\u00e5d <\/p>\n\n\n\n

Okej, det h\u00e4r fick jag f\u00f6rklarat f\u00f6r mig av Vera och jag har inte mer koll \u00e4n s\u00e5. Kontentan tycks vara att Hilda Frick \u00e4r en tjeja som anammar identitet som f\u00e5 och ligger ofta lite f\u00f6re kurvan, mycket fascinerande. <\/p>\n\n\n\n

Och nej, du borde inte f\u00f6lja mina r\u00e5d heller, jag \u00e4r op\u00e5litlig. Jag ljuger alltid. Jag st\u00e5r inte f\u00f6r n\u00e5got som jag skriver. Och jag kan inte l\u00e4sa. <\/p>\n\n\n\n

INNE: Att po\u00e4ngtera hur stj\u00e4rnklart det \u00e4r, samt att beklaga hur po\u00e4ngterandet alltid antas vara i f\u00f6rf\u00f6rande syfte, fast\u00e4n du sj\u00e4lv anv\u00e4nder det som raggningsknep ibland<\/p>\n\n\n\n

UTE: Bli tvungen att bruka cortimyk som f\u00f6ljd av egna dumma reproduktiva val<\/p>\n\n\n\n

INNE: Att uppskatta det celibata levernets h\u00e4lsof\u00f6rdelar<\/p>\n\n\n\n

Som sagt, det h\u00e4r \u00e4r inte baserat p\u00e5 minsta lilla egna erfarenhet. Orelaterat ska ni f\u00e5 ett mantra: om jag inte f\u00e5r ligga nu, kan jag ge blod sen! <\/p>\n\n\n\n

INNE: fotv\u00e5rd, f\u00f6tter, m\u00e5lade t\u00e5naglar, anklets, s\u00e4kert t\u00e5ringar<\/p>\n\n\n\n

UTE: paradoxalt nog bra skor<\/p>\n\n\n\n

Nu \u00e4r det officiellt! I \u00e5r \u00e4r det TARANTINOSOMMAR som g\u00e4ller. F\u00f6r mig kommer det ta formen av v\u00e5ld, sex, f\u00f6tter, bli cineasternas besatthetsobjekt, m\u00f6jligtvis vara lite \u00f6verskattad och att se j\u00e4vligt avslappnad ut, alternativt katastrofalt d\u00e5ligt konverserande p\u00e5 italienska. <\/p>\n\n\n\n

Mer mode: <\/p>\n\n\n\n

INNE: blokette, kjolar (p\u00e5 alla), bolibompa-core, shorts (p\u00e5 alla, alla l\u00e4ngder), flipflops, s\u00e5dana halvl\u00e5nga tajts man hade n\u00e4r man var yngre
UTE: virkat, sm\u00e5 v\u00e4skor, toga pulla<\/p>\n\n\n\n

Flipflops \u00e4r recession core, y2k, inte bra f\u00f6r f\u00f6tterna och enkelhet sj\u00e4lvt: perfekt att visa upp dina sm\u00e5 m\u00e5lade t\u00e5r i.<\/p>\n\n\n\n

Blokette kommer aldrig att d\u00f6. D\u00e4remot g\u00f6r toga pulla det i sommar. Requiescat in pace. <\/p>\n\n\n\n

Och sn\u00e4lla sluta inte virka! Jag befarar fr\u00e4mst att vi varken har tid eller ork f\u00f6r hantverk l\u00e4ngre. Eller s\u00e5 \u00e4r det bara jag. Som sagt: lyssna inte p\u00e5 mig! <\/p>\n\n\n\n

Sport och fritid: <\/p>\n\n\n\n

UTE: Skam (k\u00e4nslan), att ha ett jobb, allergier, tornerspel, att f\u00f6rr\u00e5da <\/p>\n\n\n\n

INNE: d\u00f6dsbosm\u00e4klande, att dj:a, personlig avveckling, orientering, prickskytte <\/p>\n\n\n\n

Ingen har ett jobb \u00e4nd\u00e5. <\/p>\n\n\n\n

Jag \u00e4r tr\u00f6tt p\u00e5 framsteg och utveckling. Fr\u00e5n och med nu kan vi v\u00e4l ist\u00e4llet fylla arenor med huliganer som skriker \u201c\u00c5\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5 BACKA! BACKA! BACKA! STOOOOOOPP!\u201d och avvecklar oss sj\u00e4lva. <\/p>\n\n\n\n

Politik: <\/p>\n\n\n\n

INNE: b\u00f6rja f\u00f6rsiktigt ta den politiska diskussionen,
UTE: anticentrism <\/p>\n\n\n\n

Jag tror p\u00e5 er. <\/p>\n\n\n\n

Underh\u00e5llning: <\/p>\n\n\n\n

INNE: Skam (serien), Lordes existentiella yrsel, Dina \u00f6gon, romantiska komedier<\/p>\n\n\n\n

UTE: poddar, undvika fulkultur, preskriptionstid, \u00f6verg\u00e5ngsobjekt<\/p>\n\n\n\n

Spr\u00e5k, filosofi, och \u00f6vrigt: <\/p>\n\n\n\n

INNE: Kategoriskt imperativ, filosofisk svindel, s\u00e5rbarhet, att v\u00e4lkomna tristessen, portugisiska viner<\/p>\n\n\n\n

UTE: Grammatiskt imperativ, resande, mina \u00f6gon,<\/p>\n\n\n\n

Vinr\u00e5det kom fr\u00e5n en kvinna som sa till en flock fyllefyrtio\u00e5ringar att man inte f\u00e5r l\u00e4mna flaskor kvar \u00f6ppnade.<\/p>\n\n\n\n

Gilla principer och ogilla befallningar!<\/p>\n\n\n\n

Avslut: <\/p>\n\n\n\n

Det har g\u00e5tt tv\u00e5 timmar, och d\u00e5 \u00e4r det v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 fortfarande kv\u00e4ll? Sommaren \u00e4r v\u00e4l kommen? Det k\u00e4nns v\u00e4lkommet. <\/p>\n\n\n\n

Glad sommar alla fina! Och till alla er en god kv\u00e4ll!<\/p>\n\n\n\n

Ylva Isaksson Medin<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Vi \u00e4lskar dig H\u00e5kan, kan vi f\u00e5 en titt<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Publikrekord p\u00e5 Ullevi* och \u00e4ntligen har jag bevittnat det med egna \u00f6gon. G\u00f6teborg \u00f6ppnade sin famn, trotsade SMHI och v\u00e4lkomnade oss  i sitt \u2019nya\u2019ste rymdskepp. Scenen \u00e4r i mitten, Bj\u00f6rn Gustafsson \u00e4r skojig och H\u00e5kan sl\u00e5r rekord i antal inkasserade kronor. Kanske blev det f\u00f6r mycket, men jag vetefan jag har aldrig varit d\u00e4r innan.<\/p>\n\n\n\n

Kv\u00e4llen b\u00f6rjar folkligt, eller, H\u00e5kan H\u00e4gg en gatumusikant intar scenen i en jeans och overshirt tagna fr\u00e5n n\u00e4rmsta grischbutik i Nordstan. Ja, vi valde r\u00e4tt sida av scenen, H\u00e5kan H\u00e4gg st\u00e5r d\u00e4r skrattandes som Joaquin Phoenix och dragen i armen, av n\u00e5gon som m\u00f6jligtvis liknar Lady Gaga, varje g\u00e5ng skratten \u00f6verg\u00e5r i k\u00e4rleksf\u00f6rklaringar till folkhavet under honom. F\u00f6r\u00f6vrigt tr\u00e4ffade vi honom p\u00e5 vagnen hem, fr\u00e5ga om bild.<\/p>\n\n\n\n

Till slut kommer H\u00e5kan\u00a9<\/sup>, men vi ser det inte. Nacken sp\u00e4nns upp mot den gigantiska sk\u00e4rm som vetter ut\u00e5t s\u00f6der, in kommer fr\u00e4lsningsarm\u00e9n i gl\u00e4nsande brass, det l\u00e5ter fantastiskt men vi ser det inte. Scenen som indelad i fyra bitar, en tunga var som tar en bit av kakan men d\u00e4r en st\u00e4ndigt st\u00e5r i passningskugga. \u201dJag har varit i alla st\u00e4der\u201d, ja H\u00e5kan du fl\u00f6g hela G\u00f6teborg till Barcelona. N\u00e4r den d\u00e4r v\u00e4nnen med bilen b\u00f6rjar att eka \u00f6ver Ullevi inser vi snart vad som komma skall. Han b\u00f6rjar oss hos, NU K\u00d6R VI, sen g\u00e5r han och publiken tystnar. Som emigranter i Lund beh\u00f6ver vi inte honom p\u00e5 \u201ddom d\u00e4r jag kommer fr\u00e5n\u201d, som vilsna studenter inte heller p\u00e5 \u201dTro och Tvivel\u201d, men nu b\u00f6rjar nacken att svida. Tv\u00e5 nya pissl\u00e5tar och han tror att v\u00e5ra nackar klarar av en alls\u00e5ngstext, som liknar n\u00e5got f\u00f6rs\u00f6k p\u00e5 folkvisa om m\u00e5nader (?), placerat h\u00f6gst upp p\u00e5 den psykedeliska sk\u00e4rmen.<\/p>\n\n\n\n

\u201dP\u00e4rlor\u201d med Sarah Klang, min favoritl\u00e5t som 14-\u00e5ring. Nu b\u00f6rjar det ta sig, precis n\u00e4r den tanken d\u00e5 kommer Bj\u00f6rn Gustafsson och skojar, 2+. N\u00e4r det \u00e4r slutskojat bra sak, \u201den midsommarnattsdr\u00f6m\u201d sparkar ig\u00e5ng publiken. Extasen l\u00e4gger sig och byts ut mot total g\u00e5shud n\u00e4r 13-\u00e5riga Nisse t\u00e4nder rekordm\u00e5nga stj\u00e4rnor p\u00e5 Ullevi. \u00c5 helvete vad det brakar n\u00e4r Nisse sl\u00e4ngt sin sista sl\u00e4ngkyss och klivit av, bangers p\u00e5 bangers, nu \u00e4r nacksm\u00e4rtan som bortbl\u00e5st. Klimaxet eller snarare antiklimaxet blir \u201dValborg\u201d. H\u00e5kan vill j\u00e4tteg\u00e4rna h\u00f6ra 73 162 personer kn\u00e4ppa sina fingrar i takt. Fin id\u00e9, synd att ingen g\u00f6r det och metronomen fr\u00e5n h\u00f6gtalarna ekar \u00e4nnu i mitt huvud.<\/p>\n\n\n\n

Efter kn\u00e4ppandet slutar och \u201d\u00e4ngeln\u201d, jag hatar honom, med vitbl\u00e5 IFK-tr\u00f6ja klivit ner fr\u00e5n medbrottslingens axlar lyfter rymdskeppet i typ tio minuter, \u201ddin tid kommer\u201d verkar vara himlen. Douglas har r\u00e4tt, H\u00e5kans s\u00e4msta l\u00e5t. \u201dMin och min dotters st\u00f6rsta idol\u201d, kommer hon nu Maggio!! Fuck, det \u00e4r s\u00e5- mycket- b\u00e4ttre- Miriam. Miriam Bryant belyser det som g\u00f6r att H\u00e5kan sl\u00e5r rekord p\u00e5 rekord och varf\u00f6r han \u00e4r den absolut perfekta partystartern. Det \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6lja han, att f\u00f6lja med i energi och i s\u00e5ng, han \u00e4r inte den b\u00e4sta s\u00e5ngaren men han \u00e4r allas s\u00e5ngare, g\u00e4startister \u00f6verfl\u00f6digt.<\/p>\n\n\n\n

Tyv\u00e4rr st\u00e4ller de sig p\u00e5 fel sida, nu fattar jag, kanske \u00e4r inte H\u00e5kan till f\u00f6r oss l\u00e4ngre. Sittplatserna njuter, de ser allt. Det \u00e4r inte p\u00e5 st\u00e5plats H\u00e5kan kammar hem sina miljoner. En produkt f\u00f6r allmogen. F\u00f6r jag vet inte vad som h\u00e4nde H\u00e5kan, jag f\u00f6rs\u00f6kte, men alla sj\u00f6ng med; \u201dH\u00e5kan du var b\u00e4ttre f\u00f6rr\u201d. Men jag tror ingen bryr sig om miljoner, Barcelona, publikrekord eller scen h\u00e4mtad rakt fr\u00e5n det s\u00e4msta med aktiebolagisering; f\u00f6r n\u00e4r raketerna t\u00e4nder upp himlavalvet \u00e4r det inte som att \u201ddet b\u00e4sta inte h\u00e4nt \u00e4n\u201d. Det b\u00e4sta h\u00e4nde precis just d\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

*Skriven 6\/6, slagna dagen efter:(<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Det f\u00f6ruts\u00e4gbara Mj\u00e4llby<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u201dLitteraturen och fotbollen har en gemensam n\u00e4mnare, det of\u00f6ruts\u00e4gbara. Om jag skriver \u201datt gud lever utomhus\u201d, d\u00e5 kan du f\u00f6r 10 miljoner inte veta vad som kommer n\u00e4st. Om jag sedan s\u00e4ger \u201dmen han har nycklar till alla l\u00e5s\u201d\u201d. Citatet h\u00e4mtat fr\u00e5n Bj\u00f6rn Ranelid i en VM-studio 2010 s\u00e4tter fingret p\u00e5 fotbollens essens. Visst han balanserar som en elefant p\u00e5 en spindeltr\u00e5d och det \u00e4r som alltid med Ranelid en h\u00e5rfin gr\u00e4ns mellan succ\u00e9 och fiasko. Oavsett \u00e4r det perfektion n\u00e4r Ranelid slungar ut sig, \u201dunder VM-finalen 1958 gjorde Garrincha exakt samma fint sex g\u00e5nger p\u00e5 Axbom; icke desto minde visste Axbom, n\u00e4r eller hur den skulle komma\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Men just nu lever jag i det f\u00f6ruts\u00e4gbara. \u201dMitt\u201d lag leder allsvenskan, \u201dvi \u201d vinner SM-guld och jag \u00e4r om tv\u00e5 m\u00e5nader p\u00e5 en strand l\u00e4ngs med atlantkusten n\u00e4r Lennart Johanssons pokal lyfts. Oavsett hur m\u00e5nga bollar Viktor Gustafsson tappar ut till inspark, vet jag exakt hur planstormingen och de s\u00f6nderklippta n\u00e4ten kommer se ut. Dr\u00f6mmen om det f\u00f6ruts\u00e4gbara \u00e4r elektrisk kanske f\u00f6r att den grundar sig i det of\u00f6ruts\u00e4gbara. N\u00e4r det of\u00f6ruts\u00e4gbara v\u00e4l intr\u00e4ffat \u00e4r det f\u00f6ruts\u00e4gbara en strimma melankoliskt.<\/p>\n\n\n\n

Jag minns n\u00e4r ramsan kom, \u201djag hoppas att min dr\u00f6m en dag ska bli sann, europamatch i annat land; vi vinner cupen eller allsvenskan, p\u00e5 bortamatch i Amsterdam\u201d. Just d\u00e5 var det of\u00f6ruts\u00e4gbart, Mj\u00e4llby hade \u00e5ret innan (2021) gjort en rekords\u00e4song med en femteplats i allsvenskan, alla bara v\u00e4ntade p\u00e5 att uppumpningen fr\u00e5n Superettan skulle slockna. Men n\u00e5gra \u00e5r senare blev dr\u00f6mmen alltmer f\u00f6ruts\u00e4gbar n\u00e4r Hammarby klagade p\u00e5 Strandvallens gr\u00e4s och Mj\u00e4llby var i cupfinal, i finalen var det f\u00f6ruts\u00e4gbart nog ett annat gulsvart lag som stormade planen.<\/p>\n\n\n\n

I de skara minutrarna betydde den d\u00e4r bollen allting. En minut har aldrig tickat l\u00e5ngsammare och alla dina k\u00e4nslor h\u00e4nger i luften utan n\u00e5gon kontroll. Det sprids vindar om att fotbollen skulle f\u00f6rlorat sin charm, att fotbollen sakta men s\u00e4kert faller i marknadens klor, att Ranelids of\u00f6ruts\u00e4gbarhet helt enkelt \u00e4r borta. Miljarder fr\u00e5n Saudi och klubbkonglomerat f\u00f6rst\u00f6r 150 \u00e5r av gr\u00e4srotsr\u00f6relser. Att den lilla fiskarbyn i Han\u00f6bukten skulle vara en n\u00e5l i \u00f6gat, en externalitet fr\u00e5n det vi p\u00e5 senare \u00e5r f\u00e5tt v\u00e4nja oss vid. Men Mj\u00e4llby \u00e4r inte motgiftet mot fotbollens marknadsorientering. Snarare en produkt utav den, om ekonomi och marknad \u00e4r \u201deffektivitet g\u00e4llande begr\u00e4nsade resurser\u201d, ja d\u00e5 finns det nog ingen som sl\u00e5r Mj\u00e4llby.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r vem kan p\u00e5st\u00e5 att marknaden inte \u00e4r of\u00f6ruts\u00e4gbar och att n\u00e4r den komponeras med 22 spelare, v\u00e4rldens st\u00f6rsta kulturut\u00f6vning och begr\u00e4nsade 90 minuter; d\u00e5 kan det inte bli mycket b\u00e4ttre \u00e4n s\u00e5. Bergstr\u00f6mtr\u00f6jan \u00e4r p\u00e5, vi vann inte cupen men vi vann allsvenskan och ett gulsvart Bernabeu \u00e4r mer f\u00f6ruts\u00e4gbart 2026 \u00e4n att Bajen h\u00e5ller sig kvar.<\/p>\n\n\n\n

S\u00f6ndag klockan 12.30, just idag \u00e4r jag stark, just idag m\u00e5r jag bra.<\/p>\n\n\n\n

Hugo Clarin<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Ber\u00e4tta om dig sj\u00e4lv<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Arbetsgivaren lutar sig fram och yttrar de v\u00e4lbekanta orden \u201dBer\u00e4tta om dig sj\u00e4lv\u201d. Kandidaten f\u00f6rbereder sig f\u00f6r en kort biografi. Utbildning, yrkeserfarenhet och intressen. Det klassiska allts\u00e5. Men vad betyder det egentligen att tala om sig sj\u00e4lv? <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r Hegel \u00e4r individen aldrig en isolerad punkt, utan en del av en st\u00f6rre r\u00f6relse. Att tala om \u201dsig sj\u00e4lv\u201d \u00e4r allts\u00e5 om\u00f6jligt utan att samtidigt tala om v\u00e4rlden, historien och relationerna som gjort en till den man \u00e4r. <\/p>\n\n\n\n

Med termer som ”jag \u00e4r ambiti\u00f6s, kreativ, disciplinerad och en bra fotsoldat” s\u00e5 plockar du egentligen fram kategorier som bara f\u00e5r mening i sociala sammanhang. Ambition existerar inte i ett vakuum. Du \u00e4r inte kreativ om din musikl\u00e4rare inte beskriver dig som det . Du \u00e4r inte disciplinerad om din general inte har deklarerat det.<\/p>\n\n\n\n

Programmet som du tog examen i eller p\u00e5 vilket universitet \u00e4r meningsl\u00f6st om individer i din krets inte v\u00e4rderar din nyf\u00f6rv\u00e4rvade kunskap. T\u00e4nk dig en kandidat som har pluggat filmvetenskap vid H\u00f6gskolan i Bor\u00e5s.<\/p>\n\n\n\n

Sj\u00e4lvet \u00e4r relationer. Din v\u00e4n, din arbetskamrat, din l\u00e4rare och din motst\u00e5ndare, allt detta \u00e4r inte perifera till\u00e4gg till din identitet. Det \u00e4r sj\u00e4lva strukturen. Annars \u00e4r det lite som att f\u00f6rs\u00f6ka se en f\u00e4rg utan ljus eller f\u00f6rs\u00f6ka h\u00f6ra ett ljud utan vibration. Du har ingen mening om du inte menar n\u00e5gonting till andra.<\/p>\n\n\n\n

\u201cEmin, ber\u00e4tta om dig sj\u00e4lv\u201d? Jag brukar svara med en enkel \u201cJag \u00e4r son till mina f\u00f6r\u00e4ldrar och v\u00e4n till mina kompisar. Uppvuxen turk och naturaliserad svensk. Har aldrig lyssnat p\u00e5 Taylor Swift. Jag tycker \u00e4nd\u00e5 att Stalin var en stark ledare. Nej, jag sa inte det, jag sa-\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Om de inte fattar det s\u00e5 \u00e4r det typ mitt fel? Eller s\u00e5 f\u00f6rtj\u00e4nar de inte mig. Jo, det \u00e4r s\u00e5. Det skulle ber\u00e4tta mer om mig \u00e4n att s\u00e4ga att jag \u00e4r ambiti\u00f6s, \u201cquick- learner\u201d och att jag trivs under stress i alla fall.<\/p>\n\n\n\n

Svensk Tiger is out.<\/p>\n\n\n\n

Kutalmis Emin Kaplan<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Sl\u00e4pp ut mig s\u00e5 jag kan k\u00e4nna det d\u00e4r of\u00f6rklarliga och stora<\/strong><\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rlden verkar vaken i vackert v\u00e4der.<\/p>\n\n\n\n

Det spr\u00e4tter i kroppen: jag m\u00e5ste ut. <\/p>\n\n\n\n

Luften \u00e4r vass, torr, frisk, ett kalldopp. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r tunn f\u00f6r lungorna att helt f\u00e5nga upp. <\/p>\n\n\n\n

Ut med dig, spring. Se varje park. Ta in allt, delta i det! <\/p>\n\n\n\n

I Sankt J\u00f6rgens park sitter en man p\u00e5 en b\u00e4nk och l\u00e4ser sin bok framf\u00f6r den enorma, tomma plaskdammen. En ensam \u00e5sk\u00e5dare vid g\u00e5ngna sommarens amfiteater. <\/p>\n\n\n\n

Du m\u00e5ste se det. <\/p>\n\n\n\n

Du m\u00e5ste se kr\u00e5kan med ekollonet mitt p\u00e5 v\u00e4gen, se damen som stannar bilen f\u00f6r att ge den tid. <\/p>\n\n\n\n

Se Botaniska tr\u00e4dg\u00e5rden, mannen som fotograferar v\u00e4nnen som ligger i en begravd i en b\u00e4dd av briljanta blad. <\/p>\n\n\n\n

L\u00f6ven h\u00e4nger r\u00f6da ut fr\u00e5n buskarna, som girlanger, eller vattenfall, eller kanske ett b\u00f6ljande h\u00e5rsvall. <\/p>\n\n\n\n

F\u00e4rgerna. Det gr\u00f6na \u00e4r kvar och gyttjan g\u00f6ms \u00e4nnu av alla nyfallna kul\u00f6rer.<\/p>\n\n\n\n

Bl\u00e5 himmel.<\/p>\n\n\n\n

Allt yrar. <\/p>\n\n\n\n

En v\u00e5g av gl\u00e4dje och upprymdhet. <\/p>\n\n\n\n

L\u00e4ttnad \u00f6ver en passerad tenta, kanske.<\/p>\n\n\n\n

Oavsett tar jag emot k\u00e4nslosamheten med \u00f6ppna armar och omfamnar den. En gammal v\u00e4n.   <\/p>\n\n\n\n

Kura skymningen senare, f\u00f6r det kommer bli m\u00f6rkt ikv\u00e4ll igen \u2013 och med mer \u00f6vertygelse f\u00f6r var dag som g\u00e5r. <\/p>\n\n\n\n

Kylan blir bitande. Kr\u00e4lar n\u00e4ra inp\u00e5 kroppen, klamrar sig t\u00e4tt fast runt skelettet. <\/p>\n\n\n\n

Jag kommer sitta i mitt fokus. Titta ut och se inget. Mysbelysningen st\u00e4lls fram. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en nerv\u00f6s f\u00f6rv\u00e4ntan, n\u00e4stan oro inf\u00f6r hur h\u00f6sten \u2013 den riktiga h\u00f6sten \u2013 med lera och D-vitaminbrist ska g\u00e5. <\/p>\n\n\n\n

Vi burrar ihop oss runt l\u00e5gorna. Dricker det som \u00e4r varmt eller v\u00e4rmer. <\/p>\n\n\n\n

Lund \u00e4r en stad som kl\u00e4r i \u00e5rstiden.<\/p>\n\n\n\n

Det ska nog g\u00e5, \u00e4ven i \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Ylva Isaksson<\/em> Medin<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Studentafton f\u00f6r likasinnade<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Simona Mohamsson ser m\u00e4rkbart tr\u00f6tt ut n\u00e4r hon s\u00e4tter sig i den patenterade studentaftonfot\u00f6ljen. Valr\u00f6relsen har p\u00e5 riktigt kickstartat och hon har f\u00f6r n\u00e5gra timmar sedan mellanlandat i Link\u00f6ping f\u00f6r att m\u00f6ta Zelensky, kanske \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r hon sakta men s\u00e4kert sjunker ner djupare i l\u00e4dret. P\u00e5 f\u00f6rhand anar jag att det inte kommer gnistra av debatt under kv\u00e4llens studentafton. Mohamssons v\u00e4ndning skolfr\u00e5gan \u00f6ppnar direkt inte upp f\u00f6r konfrontation av en f\u00f6redetta halvliberal utbildningsminister.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e5gon som det gnistrar om \u00e4r d\u00e4remot moderatorn Jonathan Lamy. Han \u00e4r charmig, energisk och sitter gulligt och praktfullt med sin iPad i kn\u00e4t n\u00e4r han inleder med fr\u00e5gan \u201chur ser ni p\u00e5 er skolg\u00e5ng\u201d? Mohamsson b\u00f6rjar med vikten av integration. Skolan var f\u00f6r henne inte bara grammatik, ekvationer och BTB utan skolan var ocks\u00e5 intr\u00e4desporten till det svenska samh\u00e4llet. Vidare hur hon som utbildningsminister nu knivskarpt fokuserar p\u00e5 integration genom utbildning, det ger inga st\u00f6rre appl\u00e5der men funkar. Fridolin diskuterar 90-talets nedsk\u00e4rningskris. Hans ljuva st\u00e4mma vrider tillbaka tiden d\u00e5 politiken speglades av rim och reson, denna distinktion ska under kv\u00e4llen g\u00f6ra sig \u00e4nnu mer tydlig.<\/p>\n\n\n\n

Mohamsson kvicknar till n\u00e5got n\u00e4r tillitsfr\u00e5gan f\u00f6r den svenska skolan ska l\u00f6sas. Tydliga ramar, disciplinregler, top-down styrning och en minimalistisk tillbaka till penna och papperkultur. Det \u00e4r \u201cLiberalernas\u201d skolpolitik, ett pussel d\u00e4r varje del ska skapa en komplett kunskapskurva utan utanf\u00f6rskap (sk\u00f6nt). Jag m\u00e5 se en Fridolin som grimaserar n\u00e5got avvikande n\u00e4r ord som disciplin och ordning och reda framst\u00e4lls som den ultimata l\u00f6sningen p\u00e5 alla jordens problem, han har h\u00f6rt det f\u00f6rr och det har jag med. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r det mesta \u00e4r det Simona Mohamsson som fyller den en och en halv timme som studentafton ger oss f\u00f6r \u201csamtal med oliksinnade\u201d som Timbuktu s\u00e5 v\u00e4rdigt proklamerar i introfilmen. N\u00e4r Fridolin ges chansen \u00e4r det ofta en mer koncis, rapp och artikulerad politiker som mest sammanfattar vad Mohamsson tidigare sagt. Hon \u00e4r till och med s\u00e5 pass fr\u00e4ck att hon erbjuder Fridolin ett medlemskap i partiet. Medlemsv\u00e4rvning, tyv\u00e4rr misslyckad och g\u00e5tan kring h\u00f6nan och \u00e4gget \u00e4r i detta fallet inte s\u00e5 sv\u00e5r och Fridolin g\u00f6r det \u00e4nnu tydligare att det \u00e4r hans politik som numera genomsyrar liberalerna n\u00e4r Jonathan Lamy leder vidare in i marknadsskolan.<\/p>\n\n\n\n

Hur har Liberalerna baxat sig hit? Fr\u00e5n att vara partiet som introducerade marknadsmekanismer inom skolan till att nu vilja f\u00f6rbjuda? Mohamsson menar att det hela bara \u00e4r borgerlig (inte liberal?) politik, skattebetalare ska veta var deras skattekrona hamnar. Fler argument eller resan till den insikten fick vi \u00e5h\u00f6rare vara utan. Fridolin v\u00e4lkomnar Mohamsson, menar att det nu \u00e4r dags att s\u00e4ga f\u00f6rl\u00e5t, l\u00e4mna Tid\u00f6 och skaka hand med Magdalena Andersson. Sedan n\u00e4stan st\u00e4ller han sig n\u00e4stan upp och reciterar en OECD-rapport, den visar att ingen tj\u00e4nar p\u00e5 marknadskolan och han avslutas av appl\u00e5der. Mer om Fridolin i Appells egna intervju, h\u00e5ll \u00f6gonen \u00f6ppna.<\/p>\n\n\n\n

Trots Mohamsson lite tr\u00f6tta onsdagskv\u00e4ll g\u00f6r hon det bra, i den m\u00e5n som hon h\u00e5ller med den om\u00e5ttligt (i studentaftonkretsar verkar det som) popul\u00e4ra Fridolin. De g\u00e5nger d\u00e4r konfrontation faktiskt utmynnar g\u00e5r Fridolin eller Lamy alltid vinnande. Disciplin, ramar, kunskap, penna och papper \u00e4r alltid n\u00e4rvarande men tyv\u00e4rr n\u00e4mndes inte torsdagens spr\u00e4ngstoft med elevbestraffning n\u00e5gon g\u00e5ng i Lunds st\u00f6rsta sal f\u00f6rs samtal. F\u00f6r idag kan jag inte se dessa ord om ordning och reda i n\u00e5got annat sammanhang \u00e4n Miss Trunchbull i Matilda, f\u00f6r n\u00e4r Mohamsson skickar ut st\u00f6kiga elever f\u00f6r att st\u00e4da toaletter d\u00e5 ser inte jag som bildningsansvarig (he) hur knuten utanf\u00f6rskap och kunskap ska l\u00f6sas. Verkligheten \u00f6vertr\u00e4ffar fiktionen, ge mig 1000 Matildor och en studentafton med lite mer \u201coliksinnad diskussion\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Hugo Clarin<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Konstverk \u00e4r ju en s\u00e5 otroligt viktig del av konsten<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det h\u00e4nger sn\u00f6ren och det st\u00e5r n\u00e5n tjock-tv med h\u00f6gfrekvent pip och suggestiv film i ett dunkelt rum. Det dansar runt en man p\u00e5 en trumma och har sig. Det h\u00e4nger en 3D-tavla p\u00e5 K\u00f6penhamnsmuseet SMK f\u00f6rest\u00e4llande en varelse med crocs och ett barn som skrikande f\u00f6rs\u00f6ker ta sig ut ur varelsens arsle (?). (Bilder l\u00e4mnas p\u00e5 beg\u00e4ran). <\/p>\n\n\n\n

Contemporary art har i popul\u00e4rkulturen f\u00e5tt en s\u00e5 illa klingande ton att det till och med smittat av sig p\u00e5 ordet contemporary, isolerat i sin satsdel. C*nt3mp*r&ry  har blivit en nedv\u00e4rderande blas\u00e9. Fy! Rysningar! menar vissa. Konstn\u00e4rer verkar uppfinna hjulet och ur hjulet \u00e5teruppfinna hjulet g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng. Ja, och d\u00e5 finns det ju bara trasor och sn\u00f6ren kvar till slut att h\u00e4nga upp. Museibes\u00f6k idag \u00e4r inte bara dyra, utan ocks\u00e5 en lek med \u00f6det huruvida man ska g\u00e5 hem tom eller m\u00f6jligtvis lite sm\u00e5tt \u00e4ndrad. Den h\u00e4r debatten har n\u00e5gra \u00e5r p\u00e5 nacken, n\u00e5gon kanske minns det h\u00e4r<\/a>. <\/p>\n\n\n\n

Till saken. Jag var p\u00e5 en utst\u00e4llning ig\u00e5r, och en annan idag, som jag har n\u00e5gra saker att s\u00e4ga om. Den f\u00f6rsta var \u2018THE MUSEUM FAUNA \u2013 Lost Tails and Unheard Stories of Resistance\u2019 av EvaMarie Lindahl p\u00e5 Skissernas. Den andra var \u2018Under gatstenen\u2019 av en samling konstn\u00e4rer p\u00e5 Lunds Konsthall. Jag t\u00e4nker inte \u00e4gna n\u00e5gon vidare tid till att prata om den senare, eftersom den helt enkelt inte var bra. Jag k\u00e4nde mig som en bitter skattebetalare. Det var kvitton, kapsyler och knaster som h\u00e4ngde i n\u00e5n slags mobil. Det hela blev till en oavsiktlig parodi p\u00e5 samtida konst och jag som subjekt blev oundvikligen ett objekt, en del av utst\u00e4llningen, i form av \u2018of\u00f6rst\u00e5ende person som p\u00e5st\u00e5r sig vara kulturintresserad\u2019. <\/p>\n\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r vill jag \u00e4gna uppm\u00e4rksamhet till den f\u00f6rra utst\u00e4llningen, den med faunan, f\u00f6r den var s\u00e5 bra. Det var inte ens i kontrast till den andra utst\u00e4llningen som jag slogs av hur j\u00e4kla bra den var. F\u00f6r det f\u00f6rsta var utst\u00e4llningen ber\u00e4ttad ur ett s\u00e4llsynt narrativ, n\u00e4mligen djurens. H\u00e4r hade Lindahl g\u00e5tt igenom Skissernas arkiv och ackompanjerat verken med texter som gav djuren i skulpturerna och m\u00e5lningarna en r\u00f6st. En metamorfos fr\u00e5n objekt till subjekt. F\u00f6r det andra gjorde det ett s\u00e5dant v\u00e4ldans intryck p\u00e5 mig. Ur den ursprungliga konstn\u00e4rens \u00f6ga var d\u00e4r fiskar till middag, h\u00e4star som drog med plogar \u00f6ver \u00e5kern, h\u00e4star med kuperade svansar, grisar i en hage. Lindahls dimension till verken gjorde fiskarna till \u00e5tl\u00f6je, till middag, uppfl\u00e4kta och blottade. H\u00e4starna till tr\u00e4lar, h\u00e4stsvansar till inredningsdetaljer och grisar till lerig smutsig potentiell bacon. Det jag vill f\u00f6rmedla med detta \u00e4r inga moraliska omd\u00f6men, jag po\u00e4ngterar bara att jag uppskattade Lindahls konstn\u00e4rskap och n\u00e4rmande. Det var nytt, men inte uppfunnet. Det var en spin p\u00e5 redan befintlig konst. Skickligt. Samtidigt satte hon fingret p\u00e5 moralen. M\u00e4ktigt. Jag k\u00e4nner mig m\u00f6jligtvis sm\u00e5tt \u00e4ndrad. <\/p>\n\n\n\n

Jag kanske fortfarande inte har uppfunnit en spaning, men det \u00e4r v\u00e4l inte syftet med allt hela tiden! Och det kanske \u00e4r just det syndromet \u201dcontemporary art\u201d lider av n\u00e4r det f\u00f6rs\u00f6ker uppfinna hjulet ad infinitum. Jag tror inte att vi m\u00e5ste t\u00e4nka nytt, bara t\u00e4nka om. Hittills har det ju inte alltid g\u00e5tt toppen med att st\u00e4ndigt t\u00e4nka nytt i exakt alla kategorier, kanske vore det b\u00e4ttre i allm\u00e4nhet att ta ett andetag och se vad man kan g\u00f6ra av situationen. Vet inte vad ni tycker men det hade varit r\u00e4tt chill tror jag. <\/p>\n\n\n\n

Frida Rizvi<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

(Kultur)ministern<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ikv\u00e4ll \u00e4r AF-borgens Athen fylld av de som har ett gemensamt m\u00e5l, att lyssna p\u00e5 byr\u00e5kratisk auktoritet inom den svenska kulturen. Helt pl\u00f6tsligt sl\u00e4cker ljusen och en video b\u00f6rjar spela. Publiken lyssnar p\u00e5 Studentaftons relation till kulturen. N\u00e4r sk\u00e4rmen blir m\u00f6rkt s\u00e5 kommer en figur fr\u00e5n h\u00f6rnet av rummet, Paris Liljestrand.<\/p>\n\n\n\n

Kulturministern som har ofta kritiserats av kulturfigurer \u00e4r regeringens f\u00f6retr\u00e4dare inom den svenska kulturdebatten som har i uppdrag att knyta samman kulturen i Sverige. <\/p>\n\n\n\n

Kort efter spelas en inspelning fr\u00e5n G\u00f6teborgs Filmfestivals invigning d\u00e4r kulturministern h\u00e5ller tal. Under talet s\u00e5 h\u00f6r man blandade burop och appl\u00e5der n\u00e4r hon s\u00e4ger \u201cDet \u00e4r heller inte politikens uppgift att kr\u00e4va medborgarna p\u00e5 mer och mer skattepengar f\u00f6r man inte orkar st\u00e5 upp f\u00f6r sina prioriteringar.\u201d Det har varit en av de mest kontroversiella och st\u00f6rsta debattlagorna inom kulturen under Liljestrands ledning d\u00e4r hon sj\u00e4lv har tagit st\u00e4llning f\u00f6r att minska den statliga finansieringen f\u00f6r kultur. Det \u00e4r, enligt henne, vad \u201csvenskarna har r\u00f6stat f\u00f6r.\u201d <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r moderatorn fr\u00e5gar vad det \u00e4r som flesta svenskar har r\u00f6stat p\u00e5 n\u00e4r det kommer till kulturen p\u00e5st\u00e5r ministern att de flesta svenskar har r\u00f6stat p\u00e5 en moderat politik och d\u00e4rf\u00f6r borde kulturdebatten, som andra debatter i samh\u00e4llet, behandlas utifr\u00e5n en moderat syns\u00e4tt. Det syns\u00e4ttet, menar Liljestrand, \u00e4r en strategi d\u00e4r resurser ska anv\u00e4ndas r\u00e4tt, den fria konsten ska fr\u00e4mjas och g\u00f6ra m\u00e4nniskor till gagn.<\/p>\n\n\n\n

Man anv\u00e4nder resurserna r\u00e4tt genom att uppmuntra och ge incitament till andra s\u00e4tt att finansiera kulturarbetet och s\u00e4nka p\u00e5 den statliga finansieringen s\u00e5 att skattepengarna kan g\u00e5 till b\u00e4ttre anv\u00e4ndning i sjukv\u00e5rd eller i Ukraina. N\u00e4r fr\u00e5gat om oron kring en m\u00f6jlig beroende av privat finansiering inom \u201ckulturmarknaden\u201d s\u00e4ger Liljestrand att hon kan se varf\u00f6r det finns en s\u00e5dan oro bland publiken men h\u00e4nvisar till granne exemplen som Danmark och Norge som faktiskt till\u00e5ter privat finansiering av kulturarbetet och presterar b\u00e4ttre i kulturfr\u00e5gan. Ministern menar att Sverige ligger bakom n\u00e4r det kommer till detta.<\/p>\n\n\n\n

Den fria konsten ska fr\u00e4mjas i samma sp\u00e5r som det f\u00f6rsta. Liljestrand h\u00e4vdar att n\u00e4r det \u00e4r staten som finansierar saker s\u00e5 blir det oundvikligt att politiken ocks\u00e5 blandas i saken. Ministern vill inte att politiken och kulturen blandas p\u00e5 det s\u00e4ttet d\u00e5 om det g\u00f6r det, \u00e4ven om med goda intentioner, s\u00e5 blir det att kulturen ist\u00e4llet kontrolleras. <\/p>\n\n\n\n

M\u00e4nniskor ska till gagn inom kulturen genom att v\u00e4xa den och inspirera dialog inom kulturen i samh\u00e4llet. Det g\u00f6r man genom att \u00f6ppna upp kulturen f\u00f6r alla i samh\u00e4llet. Liljestrand menar att det finns m\u00e4nniskor i v\u00e5rt samh\u00e4lle som f\u00f6rs\u00f6ker komma in i kulturen men vet inte hur. Ministern menar att hon \u00e4r en av dem p\u00e5 grund av sin utl\u00e4ndska bakgrund. Kulturen i dag utnyttjas av de som har \u201ckulturkapital\u201d, enligt henne. Men det beh\u00f6ver inte vara s\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Liljestrand p\u00e5st\u00e5r att kulturdepartementet, under hennes ledning, har arbetat precis p\u00e5 ett s\u00e4tt som minimerar departementets kontroll n\u00e4r det kom till kulturkanon men ocks\u00e5 en kanon f\u00f6r dem som vill komma in i kulturen. Det var ministern som gav uppdraget till en kommitt\u00e9 som i sin tur gav uppdraget till experter och sakkunniga arbetsgrupper inom individuella omr\u00e5den. D\u00e5 var departementet tv\u00e5 armsl\u00e4ngder bort fr\u00e5n arbetet. Liljestrand sj\u00e4lv tyckte fr\u00e5n sin egen erfarenhet att en s\u00e5dan kanon som en v\u00e4gledare \u00e4r efterstr\u00e4vad. Hon menar att det \u00e4r just det kulturkanon \u00e4r menad att vara, en inbjudande v\u00e4gledare; inte en exkluderande tillk\u00e4nnagivande av vad \u00e4kta svensk kultur \u00e4r f\u00f6r n\u00e5got. Ministern h\u00e4vdar att man redan kan se effekterna av kulturkanon: Sk\u00e5ne region planerar en egen kulturkanon och individuella skolor har antingen b\u00f6rjat jobba utifr\u00e5n nationella kulturkanon eller har b\u00f6rjat jobba p\u00e5 sina egna. Liljestrand \u00e4r glad att se dessa utvecklingar eftersom det blir ett s\u00e4tt att \u00f6ppna kultur diskussioner och v\u00e4lkomna nya i kulturutrymmen, vilka \u00e4r departementets uppdrag ocks\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Sedan satt moderatorn p\u00e5 ett musiksp\u00e5r som m\u00e5nga i rummet inte k\u00e4nde till, inte ens kulturministern. N\u00e4r ministern inte kunde besvara fr\u00e5gorna om musiken s\u00e5 deklarerade moderatorn att det var en del av kulturkanon som presenterades i september. Liljestrand, tillfr\u00e5gad om hennes kritik fr\u00e5n kulturfigurer; att hon \u00e4r en kulturminister som hatar kulturarbetare, f\u00f6rsvarade sig sj\u00e4lv genom att skjuta fr\u00e5gan \u00e5t sidan med att kreditera det f\u00f6r oenighet kring vad hennes uppdrag inneb\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

\u201cMen \u00e4r det s\u00e5 enkelt?\u201d t\u00e4nker m\u00e5nga i rummet. En kulturminister som inte \u00e4r bildad om sin egen kulturkanon- hur kan hon styra upp ett departement som \u00e4r ansvarig f\u00f6r det? Liljestrand g\u00e5r tillbaka till vad sitt uppdrag egentligen inneb\u00e4r. Hennes uppdrag \u00e4r inte att vara expert inom kultur, det finns experter som departementet kan anst\u00e4lla f\u00f6r det. Hennes uppdrag \u00e4r snarare att vara statsf\u00f6retr\u00e4dare inom departementet och representera viljan av svenska v\u00e4ljare. Det g\u00f6r hon, som hon tidigare konstaterade, genom att f\u00f6lja en moderat politik.<\/p>\n\n\n\n

Med dessa sista ord tar tiden slut och publiken g\u00e5r ut till sina hem, pub och v\u00e4nner. Alla med en fr\u00e5ga i huvudet: \u00c4r Liljestrand, som vi fick lyssna p\u00e5 idag, en politiker eller en kulturminister.<\/p>\n\n\n\n

Ikv\u00e4ll \u00e4r AF-borgens Athen fylld av de som har ett gemensamt m\u00e5l, att lyssna p\u00e5 byr\u00e5kratisk auktoritet inom den svenska kulturen. Helt pl\u00f6tsligt sl\u00e4cker ljusen och en video b\u00f6rjar spela. Publiken lyssnar p\u00e5 Studentaftons relation till kulturen. N\u00e4r sk\u00e4rmen blir m\u00f6rkt s\u00e5 kommer en figur fr\u00e5n h\u00f6rnet av rummet, Paris Liljestrand.<\/p>\n\n\n\n

Kulturministern som har ofta kritiserats av kulturfigurer \u00e4r regeringens f\u00f6retr\u00e4dare inom den svenska kulturdebatten som har i uppdrag att knyta samman kulturen i Sverige. <\/p>\n\n\n\n

Kort efter spelas en inspelning fr\u00e5n G\u00f6teborgs Filmfestivals invigning d\u00e4r kulturministern h\u00e5ller tal. Under talet s\u00e5 h\u00f6r man blandade burop och appl\u00e5der n\u00e4r hon s\u00e4ger \u201cDet \u00e4r heller inte politikens uppgift att kr\u00e4va medborgarna p\u00e5 mer och mer skattepengar f\u00f6r man inte orkar st\u00e5 upp f\u00f6r sina prioriteringar.\u201d Det har varit en av de mest kontroversiella och st\u00f6rsta debattlagorna inom kulturen under Liljestrands ledning d\u00e4r hon sj\u00e4lv har tagit st\u00e4llning f\u00f6r att minska den statliga finansieringen f\u00f6r kultur. Det \u00e4r, enligt henne, vad \u201csvenskarna har r\u00f6stat f\u00f6r.\u201d <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r moderatorn fr\u00e5gar vad det \u00e4r som flesta svenskar har r\u00f6stat p\u00e5 n\u00e4r det kommer till kulturen p\u00e5st\u00e5r ministern att de flesta svenskar har r\u00f6stat p\u00e5 en moderat politik och d\u00e4rf\u00f6r borde kulturdebatten, som andra debatter i samh\u00e4llet, behandlas utifr\u00e5n en moderat syns\u00e4tt. Det syns\u00e4ttet, menar Liljestrand, \u00e4r en strategi d\u00e4r resurser ska anv\u00e4ndas r\u00e4tt, den fria konsten ska fr\u00e4mjas och g\u00f6ra m\u00e4nniskor till gagn.<\/p>\n\n\n\n

Man anv\u00e4nder resurserna r\u00e4tt genom att uppmuntra och ge incitament till andra s\u00e4tt att finansiera kulturarbetet och s\u00e4nka p\u00e5 den statliga finansieringen s\u00e5 att skattepengarna kan g\u00e5 till b\u00e4ttre anv\u00e4ndning i sjukv\u00e5rd eller i Ukraina. N\u00e4r fr\u00e5gat om oron kring en m\u00f6jlig beroende av privat finansiering inom \u201ckulturmarknaden\u201d s\u00e4ger Liljestrand att hon kan se varf\u00f6r det finns en s\u00e5dan oro bland publiken men h\u00e4nvisar till granne exemplen som Danmark och Norge som faktiskt till\u00e5ter privat finansiering av kulturarbetet och presterar b\u00e4ttre i kulturfr\u00e5gan. Ministern menar att Sverige ligger bakom n\u00e4r det kommer till detta.<\/p>\n\n\n\n

Den fria konsten ska fr\u00e4mjas i samma sp\u00e5r som det f\u00f6rsta. Liljestrand h\u00e4vdar att n\u00e4r det \u00e4r staten som finansierar saker s\u00e5 blir det oundvikligt att politiken ocks\u00e5 blandas i saken. Ministern vill inte att politiken och kulturen blandas p\u00e5 det s\u00e4ttet d\u00e5 om det g\u00f6r det, \u00e4ven om med goda intentioner, s\u00e5 blir det att kulturen ist\u00e4llet kontrolleras. <\/p>\n\n\n\n

M\u00e4nniskor ska till gagn inom kulturen genom att v\u00e4xa den och inspirera dialog inom kulturen i samh\u00e4llet. Det g\u00f6r man genom att \u00f6ppna upp kulturen f\u00f6r alla i samh\u00e4llet. Liljestrand menar att det finns m\u00e4nniskor i v\u00e5rt samh\u00e4lle som f\u00f6rs\u00f6ker komma in i kulturen men vet inte hur. Ministern menar att hon \u00e4r en av dem p\u00e5 grund av sin utl\u00e4ndska bakgrund. Kulturen i dag utnyttjas av de som har \u201ckulturkapital\u201d, enligt henne. Men det beh\u00f6ver inte vara s\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Liljestrand p\u00e5st\u00e5r att kulturdepartementet, under hennes ledning, har arbetat precis p\u00e5 ett s\u00e4tt som minimerar departementets kontroll n\u00e4r det kom till kulturkanon men ocks\u00e5 en kanon f\u00f6r dem som vill komma in i kulturen. Det var ministern som gav uppdraget till en kommitt\u00e9 som i sin tur gav uppdraget till experter och sakkunniga arbetsgrupper inom individuella omr\u00e5den. D\u00e5 var departementet tv\u00e5 armsl\u00e4ngder bort fr\u00e5n arbetet. Liljestrand sj\u00e4lv tyckte fr\u00e5n sin egen erfarenhet att en s\u00e5dan kanon som en v\u00e4gledare \u00e4r efterstr\u00e4vad. Hon menar att det \u00e4r just det kulturkanon \u00e4r menad att vara, en inbjudande v\u00e4gledare; inte en exkluderande tillk\u00e4nnagivande av vad \u00e4kta svensk kultur \u00e4r f\u00f6r n\u00e5got. Ministern h\u00e4vdar att man redan kan se effekterna av kulturkanon: Sk\u00e5ne region planerar en egen kulturkanon och individuella skolor har antingen b\u00f6rjat jobba utifr\u00e5n nationella kulturkanon eller har b\u00f6rjat jobba p\u00e5 sina egna. Liljestrand \u00e4r glad att se dessa utvecklingar eftersom det blir ett s\u00e4tt att \u00f6ppna kultur diskussioner och v\u00e4lkomna nya i kulturutrymmen, vilka \u00e4r departementets uppdrag ocks\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Sedan satt moderatorn p\u00e5 ett musiksp\u00e5r som m\u00e5nga i rummet inte k\u00e4nde till, inte ens kulturministern. N\u00e4r ministern inte kunde besvara fr\u00e5gorna om musiken s\u00e5 deklarerade moderatorn att det var en del av kulturkanon som presenterades i september. Liljestrand, tillfr\u00e5gad om hennes kritik fr\u00e5n kulturfigurer; att hon \u00e4r en kulturminister som hatar kulturarbetare, f\u00f6rsvarade sig sj\u00e4lv genom att skjuta fr\u00e5gan \u00e5t sidan med att kreditera det f\u00f6r oenighet kring vad hennes uppdrag inneb\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

\u201cMen \u00e4r det s\u00e5 enkelt?\u201d t\u00e4nker m\u00e5nga i rummet. En kulturminister som inte \u00e4r bildad om sin egen kulturkanon- hur kan hon styra upp ett departement som \u00e4r ansvarig f\u00f6r det? Liljestrand g\u00e5r tillbaka till vad sitt uppdrag egentligen inneb\u00e4r. Hennes uppdrag \u00e4r inte att vara expert inom kultur, det finns experter som departementet kan anst\u00e4lla f\u00f6r det. Hennes uppdrag \u00e4r snarare att vara statsf\u00f6retr\u00e4dare inom departementet och representera viljan av svenska v\u00e4ljare. Det g\u00f6r hon, som hon tidigare konstaterade, genom att f\u00f6lja en moderat politik.<\/p>\n\n\n\n

Med dessa sista ord tar tiden slut och publiken g\u00e5r ut till sina hem, pub och v\u00e4nner. Alla med en fr\u00e5ga i huvudet: \u00c4r Liljestrand, som vi fick lyssna p\u00e5 idag, en politiker eller en kulturminister.<\/p>\n\n\n\n

Emin Kaplan<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Edward Blom kittlar ens konservativa gen<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r tisdagskv\u00e4ll p\u00e5 Tegners Matsalar, det doftar av gl\u00f6gg och grus n\u00e4r den \u00f6ppna d\u00f6rren formar ett tv\u00e4rdrag genom AF Borgens norra flygel. Det \u00e4r en timme kvar tills Dante Zia och Edward Blom ska st\u00e4lla till med Studentaftons sista kv\u00e4ll f\u00f6r terminen. F\u00f6rst ska ett jazzband spela, sen ska det minglas, tills man \u00e4r optimalt salongs f\u00f6r att bem\u00e4stra aftonen. Det verkar som att samma formula har anv\u00e4nts av Zia och Blom. Dante Zia p\u00e5tagligt berusad medan Edward Blom friskt betackar Thomanders f\u00f6r f\u00f6rfesten. Samtidigt som Zia fl\u00e4mtar efter andan och Blom testsitter f\u00e5t\u00f6ljen, vaggas publiken in i ett rum fyllt av dekadens, trygghet och v\u00e4rme.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rdekonservatismen har f\u00e5tt ett uppsving. Kristdemokraterna har sl\u00e4ppt sakfr\u00e5gan k\u00e4rnkraft f\u00f6r att ge plats \u00e5t v\u00e4rdefr\u00e5gan k\u00f6tt\u00e4tande<\/a>. Ungdomen flyr h\u00f6gerut och KDUs ordf\u00f6rande Louise Hammargren drar slutsatsen att ungdomen tr\u00f6ttnat p\u00e5 individualismen<\/a>. Fr\u00e5n v\u00e4nster h\u00f6rs kritik, socialdemokraterna har gl\u00f6mt folkhemmet<\/a>. K\u00e4rnfamilj, kultur, ordning och reda, burkaf\u00f6rbud har alla slagit sig in i den politiska debatten. Polariseringen har skapat en dr\u00f6m om ett enat folk, en v\u00e4rdeGRUND snarare \u00e4n ett \u201cvar man f\u00f6r sig sj\u00e4lv\u201d. <\/p>\n\n\n\n

Individualismens borttynande har g\u00e4ckat mig l\u00e4nge. Trots det uppviglas jag p\u00e5 samma s\u00e4tt som Blom n\u00e4r julens idag allt tidigare entr\u00e9 kommer p\u00e5 tal. Pulsen stiger n\u00e4r Edward Blom utf\u00f6rligt m\u00e5ste beskriva receptet p\u00e5 mumma och att g\u00e4ngse studenter i salen inte vet att hustomten \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r silver. Det \u00e4r en nerv som oftast inte g\u00f6rs sig p\u00e5mind n\u00e4r EMU-fr\u00e5gan eller marknadskolan diskuteras. Jag har uppt\u00e4ckt min konservativa nerv.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r den konstanta variabeln julen sakta men s\u00e4kert f\u00f6r\u00e4ndrats rycks det till. Men i ett samh\u00e4lle d\u00e4r var dag f\u00f6r\u00e4ndras i en allt snabbare takt, vad \u00e4r d\u00e5 julens konstant? Studentaftonens fr\u00e5gest\u00e4llning ringar in den bra, \u201cjultraditionernas hemligheter\u201d. \u00c4ven fast samtalet utg\u00e5r fr\u00e5n strukturen- Dante Zia st\u00e4ller en obskyr fr\u00e5ga om n\u00e5gon obskyr r\u00e4tt->Edward blommar ut-> Dante zia avbryter-> diskussionsmultiplikator- s\u00e5 rycks man med i det trygga och hemtrevliga. F\u00f6r mellan ber\u00e4ttandet och uppl\u00e4xningen finns sp\u00e5r den d\u00e4r magiska v\u00e4rdeGRUNDEN. <\/p>\n\n\n\n

Edward Blom beskriver g\u00e5vor som en liturgi, en ritual som sedan urminnes tider varit en del av kulturen. Han menar att det binder samman m\u00e4nniskor, att ge och att f\u00e5 en g\u00e5va \u00e4r ett utbyte som rent naturalistiskt \u00e4r bundet i en st\u00e4rkt relation. Att veta att \u00e5len inte kommer vara utbytt mot \u00e5lsushi \u00e4r precis lika tryggt som att veta att ingen bytt tapeter i ditt pojkrum. Att ocks\u00e5 veta att din granne \u00e4ter exakt samma mat, har exakt samma tomtar, delar ut exakt samma julklappar, och grannhuset bredvid lika s\u00e5 och att generationer hundratals \u00e5r f\u00f6re dig utf\u00f6rt samma liturgi, sjungit samma s\u00e5nger, druckit samma snaps men att v\u00e4ggarna bytts ut mot EU-klass. Det \u00e4r ett relationsbyggande som inte bara str\u00e4cker sig fr\u00e5n givare till tagare av julklappar utan en v\u00e4rdestruktur som genomlever de allra v\u00e4rsta inflationschocker.<\/p>\n\n\n\n

Har d\u00e5 individualismen tagit ett allt f\u00f6r h\u00e5rt grepp om julefriden, till den grad att vi inte l\u00e4ngre kan se varandra i \u00f6gonen och ge en julklapp utan ett julklappsspel med kapitalistiskt ramverk (inga garanterade julklappar!). Nej, vi har ju trots allt Kalle Anka. Konstanten som boomers varje f\u00f6rsta april lyckas tro ska f\u00f6rsvinna och rasar i samma sekund. Individualismens Walt Disney har genom sin slagf\u00e4rdighet och oemotst\u00e5ndliga kraft i form av b\u00e4ttre produkter lyckas sl\u00e5 igenom kollektivet f\u00f6r att sedan anammas utav dess konservator. Det \u00e4r nog inte sv\u00e5rare \u00e4n s\u00e5. Den konservativa genen f\u00e5r ibland ge vika, med h\u00e5rt motst\u00e5nd, f\u00f6r att ge plats \u00e5t nya (r\u00e4dd) traditioner som vi i ett studentafton om 50 \u00e5r f\u00e5r veta hemligheten bakom. V\u00e4rdegrunden f\u00e5r vara gallringen f\u00f6r vilka sakfr\u00e5gor som letar sig in i densamma, men en st\u00f6rre grund ger \u00e4ven n\u00e5gra extra kvadratmeter p\u00e5 huset.<\/p>\n\n\n\n

Hugo Clarin<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Minns ni hur man hade tr\u00e5kigt som barn<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Minns ni hur man hade tr\u00e5kigt som barn? Tristessen var n\u00e4stan sm\u00e4rtsam, man kunde inte sitta still utan man vred och v\u00e4nde p\u00e5 sig. \u201cJag har tr\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5kigt\u201d tjatade man till sina f\u00f6r\u00e4ldrar som sj\u00e4lva hade tusen saker att g\u00f6ra. D\u00e5 fick man ju l\u00f6sa det sj\u00e4lv, leka med pinnar eller n\u00e5got. <\/p>\n\n\n\n

Det var min v\u00e4n som tog upp det. Jag minns sj\u00e4lv hur allt var s\u00e5 outh\u00e4rdligt l\u00e5ngtr\u00e5kigt. Speciellt middagar med vuxna, n\u00e4r man bara ville g\u00e5 iv\u00e4g och leka. \u201cN\u00e4r var senaste g\u00e5ngen ni hade tr\u00e5kigt p\u00e5 det s\u00e4ttet?\u201d fr\u00e5gade han. <\/p>\n\n\n\n

Klart man har tr\u00e5kigt ibland, men den k\u00e4nslan man hade som barn n\u00e4r det var olidligt har jag nog aldrig haft i vuxen \u00e5lder. Jag t\u00e4nkte att det var just det. Jag \u00e4r vuxen nu. Det finns f\u00f6r mycket att g\u00f6ra. Det g\u00e5r inte att ha tr\u00e5kigt. <\/p>\n\n\n\n

”Nej, det \u00e4r f\u00f6r mobiler.\u201d svarade han.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5klart. Att jag inte t\u00e4nkte p\u00e5 det. <\/p>\n\n\n\n

Men som studenter i en studentstad \u00e4r det inte bara mobilerna. H\u00e4r h\u00e4nder det alltid n\u00e5got. Alla \u00e4r engagerade i f\u00f6reningar, studenttidningar, politiska organisationer. Det \u00e4r sittning flera g\u00e5nger i m\u00e5naden och alltid n\u00e5gon som \u00e4r p\u00e5 att ta en \u00f6l mitt i veckan. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e5gra av mina v\u00e4nner \u00e5kte hem f\u00f6r helgen och pl\u00f6tsligt st\u00e5r jag d\u00e4r n\u00e4stan helt utan planer f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 hela terminen. Visst, jag hade min mobil och tristessen p\u00e5minde fortfarande inte helt om min barndom. Men jag m\u00e4rkte hur jag blev sugen p\u00e5 att g\u00f6ra saker, saker jag skjutit upp l\u00e4nge. <\/p>\n\n\n\n

Som den j\u00e4ttefina ulltr\u00f6jan jag k\u00f6pte f\u00f6r ett tag sen. 100% ull, perfekt f\u00e4rg, men fruktansv\u00e4rt stickig. Jag hade t\u00e4nkt \u201cdet h\u00e4r fixar jag\u201d, och sen skjutit upp det i en evighet.<\/p>\n\n\n\n

Men nu tog jag tag i det. La den i ett vin\u00e4gerbad, rensade den, masserade in balsam, rensade den och rensade den och rensade tills jag fick kramp i h\u00e4nderna. Bl\u00f6t om f\u00f6tterna sittandes i en obekv\u00e4m st\u00e4llning i mitt badrum. Nu ligger tr\u00f6jan p\u00e5 en handduk p\u00e5 mitt golv och torkar. Och jag t\u00e4nker att kanske borde jag ha l\u00e5ngtr\u00e5kigt lite oftare. <\/p>\n\n\n\n

Elsa Malmberg<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Nu v\u00e4nder det<\/strong><\/p>\n\n\n\n

16:01 h\u00f6r jag dovt min syster och mor n\u00e4stan tjattra (obs ej p\u00e5 kvinnohatvis): \u201cBubbelbubbelbubbel!\u201d<\/p>\n\n\n\n

Min far knackar p\u00e5 d\u00f6rren till arbetsrummet\/mitt hemv\u00e4ndarsovrum.<\/p>\n\n\n\n

16:02 hinner det sl\u00e5 n\u00e4r jag l\u00e5ngsamt reser mig fr\u00e5n stolen och meddelar att jag \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g till k\u00f6ket.<\/p>\n\n\n\n

Och 16:03, d\u00e5 v\u00e4nder det. Korken vrids mot sin vilja ur flaskan med ett ljudligt plopp, halsen b\u00f6js fram och bubblorna fr\u00e4ser till i de l\u00e5ngsmala glasen. <\/p>\n\n\n\n

\u201cNu v\u00e4nder det!\u201d <\/p>\n\n\n\n

16:03 \u00e4r det vintersolst\u00e5nd. Den m\u00f6rkaste tidpunkten p\u00e5 \u00e5ret, d\u00e5 solen st\u00e5r som allra l\u00e4gst.<\/p>\n\n\n\n

15:43 satt jag och gr\u00e4t (varning k\u00e4nslosamt forts\u00e4tt med f\u00f6rsiktighet) i hemv\u00e4ndarsovarbetsrummet. Inte minst av frustration \u00f6ver att inte naturligt begripa begrepp som kupongr\u00e4nta och kovarians; att dessutom ha mens \u00e4ven denna m\u00e5nad och att p\u00e5 ett lite retro vis lyckas bli lite s\u00e5rad igen av en gammal hj\u00e4rtesorg. Jag k\u00e4nner mig d\u00e5lig p\u00e5 att g\u00f6ra det jag borde och \u00e4cklig med otv\u00e4ttat h\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Det kanske inte bara \u00e4r idag heller. Jag har blivit s\u00e5 tr\u00f6tt i m\u00f6rkret. Telefonens kickar i form av reels om allt fr\u00e5n sextips till barnuppfostran (v\u00e4nta det kanske h\u00f6r ihop trots allt) och spel d\u00e4r jag ska sortera upp garn lockar allt mer. Jag k\u00e4nner mig inte som mig sj\u00e4lv n\u00e4r jag blir tillbakadragen, n\u00e4r blev jag n\u00e5gon som f\u00f6redrar mitt eget s\u00e4llskap? Det har allts\u00e5 k\u00e4nts viktigare och viktigare att ta mina d-vitamintillskott. Men jag minns ju hur det var f\u00f6rra \u00e5ret, och \u00e5ret innan det, det blir s\u00e5 h\u00e4r. Energi g\u00e5r i ebb och flod, och jag ser fram emot n\u00e4sta h\u00f6gvattensperiod.  <\/p>\n\n\n\n

16:03 fram\u00e5t: nu blir det ljusare igen (l\u00e4s helst inte med T\u00e4nd ett ljus-melodin, tycker det tappar sin effekt d\u00e5). Solen kommer gradvis, f\u00f6rsynt b\u00f6rja str\u00e4cka p\u00e5 sig och sprida ut sig; m\u00f6rkrets timmar kommer krypa allt l\u00e4ngre is\u00e4r. F\u00f6r vet ni vad solljus \u00e4r? Ren fucking livsgl\u00e4dje. Och ironin att hela Sverige f\u00e5r solsken f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 kanske en m\u00e5nad p\u00e5 \u00e5rets kortaste dag? Uts\u00f6kt. <\/p>\n\n\n\n

Metaforen som vintersolst\u00e5ndet bjuder p\u00e5 skriver ju sig sj\u00e4lv (vilket jag antar \u00e4r po\u00e4ngen med metaforer). Den \u00e4r ju n\u00e4stan f\u00f6r uppenbar. En riktigt bra anledning att k\u00f6pa den, tycker jag.<\/p>\n\n\n\n

Glad v\u00e4ndskumpa! <\/p>\n\n\n\n

Egentligen den enda tidpunkten vi borde fira. Vintersolst\u00e5nd och ny\u00e5r, men mer om den senare en annan g\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

Ylva Isaksson Medin<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Essens-> Julrim<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Rimmens tid \u00e4r h\u00e4r. Poesins vida \u00e5terkomst som s\u00e5 marginaliserad i dagens ord- och bildkonst. Marcus Berggren f\u00f6rs\u00f6kte, men nu \u00e4r han tillbaka p\u00e5 standup-turne. Trots poesins d\u00f6d finns det en g\u00e5ng om \u00e5ret d\u00e4r rimkonsten \u00e5ter f\u00e5r n\u00e5gra sekunders glans, julrimmet. N\u00e4r \u201cbok\u201d ska AABB rimmas och \u201c\u00f6lglas\u201d rimmas med kras, det flyger ibland.<\/p>\n\n\n\n

Men det \u00e4r viktigt, ig\u00e5r kom det p\u00e5 tal. Chat GPT. I julstressen tuktas genv\u00e4gar runt det redan \u201com\u00f6jliga\u201d. I den enda stund d\u00e4r ord f\u00e5r leka p\u00e5 ett papper, till\u00e5ts en algoritm fylla dess funktion. Sort rimmar inte fort, GPT, iallafall inte p\u00e5 blekingska. <\/p>\n\n\n\n

AI kan ocks\u00e5 g\u00f6ra konst! Eller? All konst \u00e4r ju bara en skiftning, en riktning, en nyans eller en kombination av vad n\u00e5gon annan har gjort. Alla ord har redan skrivits, men kombinationen av den \u00e4r unik? Vad \u00e4r d\u00e5 skillnaden?<\/p>\n\n\n\n

Konst och poesin har n\u00e5gonting som inte nummer, m\u00f6nster eller demokratidefinitioner har. Den \u00e4r ett samspel mellan tv\u00e5 \u00f6gon och tv\u00e5 h\u00e4nder. Essensen av sj\u00e4lva skapandet. Konst \u00e4r inte bara en kombination av penseldrag, konst \u00e4r att n\u00e5gon skapat penseldraget. Oavsett om draget kopieras, rivs s\u00f6nder eller knycklas ihop skapas det genom samspelet. Ordet har ett egenv\u00e4rde, kombinationen har ett egenv\u00e4rde. Genom att instrumentellt och syntetiskt skapa denna f\u00f6rlorar ordet dess kraft.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 l\u00e5t nu orden rimma p\u00e5 sin n\u00e4rmsta. L\u00e5t de dras fram p\u00e5 ett papper. L\u00e5t tanken sj\u00e4lv utan genv\u00e4gar leta sig fram till det fyndiga. F\u00f6r n\u00e4r vi f\u00f6rlorar de sekunder d\u00e4r m\u00e4nsklig kreativitet l\u00e5ter sig f\u00e5 en plats i vardagsrummet. Ja, d\u00e5 l\u00e5ter vi poesin tillfalla performatismen och performatismen endast. L\u00e5t essensen finnas kvar oavsett om rimmet \u00e4r Hus och Brus.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Allt gott och allt nytt \u00e4ven i \u00e5r!<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jag k\u00e4nner en l\u00e4ttnad pressa \u00f6ver br\u00f6stet och krokodilt\u00e5rar fantomtrycka bakom \u00f6gonlocken d\u00e4r jag st\u00e5r under fyrverkerierna inf\u00f6r gl\u00e4djen att skrika i k\u00f6r med v\u00e4nner. \u00c4lskade ny\u00e5r! Denna i grund och botten oerh\u00f6rt konstlade h\u00f6gtid. L\u00e5t oss begrunda dig nu. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 fort 2026 inleds vill ingen l\u00e4ngre se tillbaka p\u00e5 2025. Det \u00e4r i december<\/em> vi f\u00e5r wrapped, topplistor och nyhetsquiz. \u00c5rets best\u00e4ndighet tycks vara obefintlig. <\/p>\n\n\n\n

3\u2026 2\u2026 1\u2026 0! Det \u00e4r b\u00f6rjan p\u00e5 n\u00e5got nytt. En tr\u00f6skel att av tidens g\u00e5ng f\u00f6sas \u00f6ver, in i ett tomt, vitt rum: tabula rasa.<\/p>\n\n\n\n

Kan vi b\u00f6rja om? F\u00f6r n\u00e4r vi den f\u00f6rsta i f\u00f6rsta lunkar in genom d\u00f6rr\u00f6ppningen, \u00e4r vi hostande och bakfulla fr\u00e5n ny\u00e5rsfirandet, blinkande i det kliniska ljuset, b\u00e4rande p\u00e5 samma gamla festsug, uttr\u00e5kade crusher, n\u00f6dv\u00e4ndighetsolust, knappa resurser och spontanspenderande som vi hade sekunderna innan tolvslaget. Kan vi skapa n\u00e5got nytt i tr\u00e4sket av vanliga vanor?<\/p>\n\n\n\n

Jag d\u00e5? Jag \u00e4r v\u00e4l en dr\u00f6mmare. N\u00e5n som alltid vill f\u00f6rb\u00e4ttras eller kanske bara gillar att hacka p\u00e5 sig sj\u00e4lv. F\u00f6r jag hamnar varje \u00e5r i tankeg\u00e5ngar om att jag borde f\u00f6r\u00e4ndra varje del av mitt liv. Det kan se ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5l: Leva h\u00e4lsosamt, utan att bli tr\u00e5kig eller manisk; skaffa pluggvana och k\u00f6rkort, men ocks\u00e5 spara pengar, och resa mer, samtidigt som jag t\u00e4nker p\u00e5 milj\u00f6n. Svara alla direkt, ha en tom mejlinkorg, mindre sk\u00e4rmtid, skriva ner alla utgifter, ta p\u00e5 mig f\u00e4rre uppdrag och bli mer politiskt aktiv. Fl\u00f6rta mer och vara mindre beroende av andras bekr\u00e4ftelse. Vara lugn och strukturerad och inte tappa taggen och omfamna min intensitet. Och i att uppn\u00e5 allt det h\u00e4r p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt inte bli en galen j\u00e4vla manisk sjuk individ.<\/p>\n\n\n\n

Gerhard Johansson (som forskat p\u00e5 \u00e4mnet ny\u00e5rsl\u00f6ften) ber\u00e4ttade p\u00e5 Vetenskapsradion idag (https:\/\/www.sverigesradio.se\/artikel\/sa-kan-du-lyckas-med-nyarsloftet-2026, h\u00e4mtad 2025-12-31) att du \u00e4r mer ben\u00e4gen att infria ny\u00e5rsl\u00f6ften som inneb\u00e4r att b\u00f6rja med n\u00e5got, \u00e4n d\u00e5 du t\u00e4nker sluta med n\u00e5got. Och att du borde skriva ner dina l\u00f6ften. Jag ska anamma det ist\u00e4llet. Min rumskompis har best\u00e4mt att hon inte ska b\u00f6rja beg\u00e5 incest p\u00e5 sin nation, undra vilken kategori det faller in i? En annan ska l\u00e4ra sig fingerboard. \u00c4rligt talat \u00e4r det nog det perfekta ny\u00e5rsl\u00f6ftet. <\/p>\n\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r har jag ist\u00e4llet valt att formulera mina ny\u00e5rsl\u00f6ften som f\u00f6ljande: \u00e4gna mer tid \u00e5t mina hobbyer (med asterisken att festa inte \u00e4r en hobby<\/em>) och att forts\u00e4tta, f\u00f6r det g\u00e5r \u00e4nd\u00e5 riktigt bra.<\/p>\n\n\n\n

Vi kommer visserligen inte magiskt f\u00f6rvandlas till nya personer n\u00e4r klockan sl\u00e5r tolv, det vore ju faktiskt j\u00e4ttel\u00e4skigt, men jag tror att ny\u00e5r ger oss en chans. Samtidigt som jag vet att jag inte kommer sluta vilja f\u00f6lja mina ovanor, kanske ny\u00e5r \u00e4r verktyget jag beh\u00f6ver f\u00f6r att vilja annat ocks\u00e5<\/em>. <\/p>\n\n\n\n

Jag \u00e4lskar ny\u00e5r. Jag \u00e4lskar aftonen. Jag \u00e4lskar den konstruerade nystarten.<\/p>\n\n\n\n

Gott nytt \u00e5r! Tack f\u00f6r i \u00e5r, s\u00e5 ses vi n\u00e4sta \ud83d\ude09<\/p>\n\n\n\n

Ylva Isaksson Medin<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

 Moral? D\u00f6d?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Kidnappade kvinnor, manifest och en v\u00e5g av sexuella trakasserier p\u00e5 Filosofiska instutionen kastar ett nytt ljus \u00f6ver moralismen. Den individuella och kollektiva moralen. Serien Adolescence blev startskottet f\u00f6r en debatt som under 20-talet varit fr\u00e5nvarande p\u00e5 ledarsidor och kulturredaktioner. Har vi en v\u00e5g av ungdomar som sk\u00f6ljs med i en kultur av misogyni och \u201cherr\u201dav\u00e4lde? Eller \u00e4r det samh\u00e4llets misslyckande att mentalt sjuka individer springer runt p\u00e5 v\u00e5ra gator? Upplever vi i realtid moralens d\u00f6dsryckningar eller \u00e4r det bara individuella anomalier.<\/p>\n\n\n\n

\u201cGud \u00e4r d\u00f6d och vi m\u00e5ste besegra Hans skugga\u201d. I ett kall f\u00f6r den s\u00e4regna moralen skrev Nietzsche ner orden som idag \u00e4r ett av de mest v\u00e4lciterade inom moralfilosofin. Hundrafemtio \u00e5r senare fick Nietzsche r\u00e4tt, gud har d\u00f6tt och vi besegrade den kollektiva moralen. Gud har ersatts av individualism och samh\u00e4llskontrakt d\u00e4r varje individ kr\u00e4ver sin r\u00e4tt till sina egna moraliska \u00f6vertygelser, sina egna r\u00e4tt och fel. <\/p>\n\n\n\n

I veckan spreds Ars Ludendi Universitaria<\/em>. Ett manifest, en guide, f\u00f6r mannen att \u201cf\u00e5\u201d kvinnan. I dess initium<\/em> menar f\u00f6rfattaren att texten som ska f\u00f6lja inte \u00e4r en \u201cmoralisk pamflett\u201d utan en gestaltning av verkligheten, av biologin. I ett stycke kring attraktionen som en fysisk lag avslutas diskussionen med \u201c\u00e4r det ytligt? Ja, men det \u00e4r biologi, inte moral\u201d. F\u00f6r de som l\u00e4st manifestet eller i varje fall sett utdrag ifr\u00e5n det \u00e4r det ot\u00e4nkbart att manifestets inneh\u00e5ll inte skulle ber\u00f6ra moral eller moraliska handlingar. Vi verkar leva i ett samh\u00e4lle d\u00e4r moralen helt enkelt kan l\u00e4ggas \u00e5t sidan. F\u00f6rfattaren kan h\u00e5lla upp b\u00e5da h\u00e4nderna i luften och fr\u00e5ns\u00e4ga sig allt moraliskt ansvar. I vetenskapens namn???<\/p>\n\n\n\n

I stycke efter stycke beskrivs det hur viktigt det \u00e4r f\u00f6r mannen att h\u00e5lla sig inom gr\u00e4nser, alla handlingars v\u00e4rde beror p\u00e5 hur n\u00e5gon annan ser dem. I en utl\u00e4ggning kring intimitet skrivs, \u201cHon m\u00e5ste k\u00e4nna att du respekterar henne\u201d och i samtalet kring samtycke \u201cvad man \u201degentligen\u201d k\u00e4nner in\u00e5t saknar betydelse\u201d. Det finns allts\u00e5 inget egenv\u00e4rde i samtycke, det enda som \u00e4r v\u00e4sentligt \u00e4r att motparten tror att mannen har goda intentioner, inte att det intrinsikalt \u00e4r s\u00e5. Ett felslut som bara kan ske n\u00e4r moralen \u00e4r f\u00f6rkastad. <\/p>\n\n\n\n

I debatten kring Adolescence, Andrew Tate, mordet i R\u00f6nninge och barn som med skjutvapen m\u00f6rdar \u00e4r den moraliska debatten fr\u00e5nvarande. Ist\u00e4llet \u00e4r det samh\u00e4llskontraktet med s\u00e4nkt straffbarhets\u00e5lder, f\u00f6rbud mot sociala medier och sk\u00e4rpta straff. Straff och f\u00f6rbud \u00e4r den enda l\u00f6sningen. Men en m\u00e4nniska ska inte kunna m\u00f6rda en annan m\u00e4nniska, en m\u00e4nniska ska inte f\u00f6rgripa sig p\u00e5 en annan m\u00e4nniska. Det m\u00e5ste vara utg\u00e5ngspunkten. Oavsett om moralen kommer fr\u00e5n gud, kollektivet, samh\u00e4llskontraktet eller den s\u00e4regna s\u00e5 kan vi inte acceptera.<\/p>\n\n\n\n

Det verkar dock inte som att det endast \u00e4r kunskapen om moral som blir till konsekvenser likt ovan. I sj\u00e4lva meckat av moralfilosofin, i v\u00e5r egna institution, vittnas det om trakasserier och en \u201cryggdunkarkultur\u201d. H\u00e4r kan inte moralen f\u00f6rkastas och gl\u00f6mmas bort likt manifestet och Aftonbladets ledarsidor. H\u00e4r torde moralen vara en st\u00e4ndig fluga p\u00e5 v\u00e4ggen, en stabil Partheon. Trots det h\u00e5ller m\u00e4nnen varandras ryggar, tystar ner och f\u00f6rtrycker. Sedan kallar de sig sj\u00e4lva filosofer. <\/p>\n\n\n\n

Jag tror inte att moralen \u00e4r d\u00f6d. Men i varje given situation f\u00e5r den inte tas f\u00f6r given. De diskussioner som har f\u00f6ljt sp\u00e5ren av trakasserier, manifest eller kvinnors liv och h\u00e4lsa visar att den \u00e4r st\u00e4ndigt levande. Vi ska dock inte beh\u00f6va diskutera dess existens och vi ska heller inte beh\u00f6va belysa att misogyni \u00e4r moraliskt f\u00f6rkastligt, d\u00e4r m\u00e5ste vi kollektivt vara enade. R\u00e4tt och fel \u00e4r subjektivt men str\u00e4ck d\u00e5 ryggen och f\u00f6reviga diskussionen.<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

I \u00e5r Igen<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ny\u00e5r kommer med l\u00f6ften om hopp, f\u00f6r\u00e4ndring, f\u00f6rnyelse och f\u00f6rb\u00e4ttring. Men f\u00f6r att ta sig till resten av det nya \u00e5ret, m\u00e5ste man f\u00f6rst ta sig igenom ett fruset helvete. Januari. Den l\u00e4ngsta och m\u00f6rkaste m\u00e5naden, som aldrig tycks ta slut. Dagarna sm\u00e4lter ihop och minnena fr\u00e5n fyrverkerierna har bleknat sedan l\u00e4nge. <\/p>\n\n\n\n

Sn\u00f6stormen rasar utanf\u00f6r f\u00f6nstret, jag ligger i mitt kalla rum och f\u00e5r allt f\u00e4rre anledningar att g\u00e5 ut. Det \u00e4r inget stillsamt sn\u00f6fall, utan sn\u00f6flingorna virvlar omkring och faller p\u00e5 ett underligt s\u00e4tt, snarare upp \u00e4n ner. Min tv\u00e4tt ligger kvar i Ikea-kassen, min v\u00e4xt d\u00f6r av t\u00f6rst. Allt som kr\u00e4ver omsorg skjuts upp till senare, som om \u00e4ven ansvar g\u00e5tt i ide. Sj\u00e4lv dr\u00f6mmer jag om gamla blomsterkransar, knoppar som aldrig brast och min l\u00e4ngtan efter solen.<\/p>\n\n\n\n

Men det \u00e4r l\u00e5ngt kvar till sommar. S\u00e5 jag sminkar mig, drar p\u00e5 mig lager efter lager och cyklar. Vi fryser, f\u00e5r punka, ramlar p\u00e5 gatan, men tar oss \u00e4nd\u00e5 till Malm\u00f6. Musiken dunkar, kroppar trycks mot varandra och \u00e4ntligen blir jag varm. Dansgolvet \u00e4r det enda st\u00e4llet man svettas p\u00e5 i januari, \u00f6verallt annars fryser man. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r jag vaknar dagen efter tycks det vara en helt vanlig s\u00f6ndag. Ljuset \u00e4r detsamma, kylan likadan. Men jag vet att idag \u00e4r speciell. Det \u00e4r \u00e4ntligen februari och jag \u00f6verlevde januari. I \u00e5r igen.<\/p>\n\n\n\n

Elsa Malmberg<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Den \u00f6vergivna arbetaren<\/strong><\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 senare \u00e5r har nationalistiska och h\u00f6gerpopulistiska partier normaliserat och sedermera cementerat sin plats i det politiska finrummet. Fr\u00e5n att vara en liten grupp skinnskallar har deras fr\u00e4msta f\u00f6retr\u00e4dare kammat sig, dragit \u00e5t slipsen, f\u00f6r att n\u00e4stan bli rumsrena<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Genom en aningen mer moderat retorik har de lyckats attrahera stora v\u00e4ljargrupper. Samtidigt kvarst\u00e5r den chauvinistiska essensen. En sminkad gris \u00e4r ofr\u00e5nkomligen fortfarande en gris. <\/p>\n\n\n\n

I ett alltmer polariserat samh\u00e4llsklimat florerar m\u00e5nga f\u00f6rklaringar till de traditionella partiernas tappade fotf\u00e4ste. F\u00f6rklaringar som tenderar att bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r doktorsavhandlingar och tegelstenstjocka b\u00f6cker snarare \u00e4n talepunkt i vardagspolitiken.<\/p>\n\n\n\n

Det verkar som att uppt\u00e5get \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rd\u00f6ma, men sv\u00e5rare att f\u00f6rklara. <\/p>\n\n\n\n

Det finns emellertid en viktig f\u00f6rklaring som inte bottnar i en skiftande moral eller kulturellt misslyckande, n\u00e4mligen samh\u00e4llsekonomiska f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n\n\n\n

Rockstj\u00e4rneekonomen Daron Acemoglu g\u00f6r i Financial Times <\/em>(29\/11-2025)<\/a> ett f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rklara v\u00e4ljarflykten genom globaliseringens asymmetriska tillv\u00e4xteffekter mellan olika samh\u00e4llsgrupper. Den tydligaste tudelningen best\u00e5r i v\u00e4ljarnas utbildningsniv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e5gutbildade pekas ut som de stora f\u00f6rlorarna i en mer integrerad och globaliserad omv\u00e4rld. Detta eftersom deras kompetenser har st\u00e5tt illa rustade f\u00f6r att klara den \u00f6kade konkurrensen. <\/p>\n\n\n\n

En stor samh\u00e4llsgrupp av \u201cvanliga Svenssons\u201d har (enligt Acemoglu) \u2013 i j\u00e4mf\u00f6relse med den urbana h\u00f6gskoleutbildade medelklassen \u2013 upplevt en stagnerande l\u00f6neutveckling s\u00e5v\u00e4l som l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6shet sedan frihandelns boom. Detta kan j\u00e4mf\u00f6ras med en gemensam<\/em> tillv\u00e4xt under \u00e5rtiondena efter andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n\n\n\n

I f\u00f6rl\u00e4ngningen kommer stora grupper uppleva att deras m\u00f6jligheter till sj\u00e4lvf\u00f6rverkligande marginaliseras. I m\u00e5ngas \u00f6gon har staten inte lyckats fullg\u00f6ra sin del av samh\u00e4llskontraktet. Demagoger som Trump och Co. f\u00f6rst\u00e4rker splittringen genom retoriska finter vars huvudbudskap fr\u00e4mst beskyller invandrare och \u201cextremv\u00e4nstern\u201d som roten till allt ont. N\u00e4r traditionella partier v\u00e4ljer en v\u00e4rderingsdebatt f\u00f6re reella v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6rb\u00e4ttringar dansar de stilla efter populisternas pipa. Konfliktytorna f\u00f6rskjuts och v\u00e4gen banas f\u00f6r r\u00e5dande kulturkrig.<\/p>\n\n\n\n

I ett globalt kapitalistiskt system tillskrivs strukturomvandlingens effektiviseringar<\/em> n\u00e4rmast gudomlighet. Problemet \u00e4r att de kommer p\u00e5 bekostnad av ett demokratiskt<\/em> f\u00f6rtroendekapital, som inte l\u00e4mpas f\u00f6r att synligg\u00f6ras i eleganta ekonomiska modeller. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r kilen mellan samh\u00e4llsgrupper trycks allt djupare v\u00e4xer k\u00e4nslor av indignation och misstroende. Uppsvinget av populistiska v\u00e4rderingar kan i detta ljus ses som ett symtom p\u00e5 en strukturellt problematisk ekonomisk politik. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r n\u00e4mligen knappast troligt att n\u00e4rmare en tredjedel av befolkningen i flera europeiska l\u00e4nder f\u00f6rkastar m\u00e5nga av den liberala demokratins grundvalar. Rimligare \u00e4r att st\u00f6det f\u00f6r populistiska partier \u00e4r ett uttryck f\u00f6r politisk f\u00f6rsummelse och ekonomisk stagnation f\u00f6r vissa grupper.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om opinionsunders\u00f6kningar tyder p\u00e5 fortsatta framg\u00e5ngar f\u00f6r populistiska f\u00f6retr\u00e4dare, \u00e4r framtiden inte nattsvart. 
Socialdemokratins hegemoni under 50-, 60- och 70-talet var inget slumpartat utfall. Det var resultatet av breda v\u00e4lf\u00e4rdsf\u00f6rb\u00e4ttringar f\u00f6r alla samh\u00e4llsskick. Genom solidarisk l\u00f6nepolitik, anst\u00e4ndiga arbetsvillkor och FoU-bidrag kan en gemensam tillv\u00e4xt och i f\u00f6rl\u00e4ngningen tro p\u00e5 den liberala demokratin \u00e5teruppr\u00e4ttas. F\u00f6rst m\u00e5ste socialdemokratins och socialliberalismens f\u00f6retr\u00e4dare inse att alla v\u00e4ljare \u00e4r deras<\/em> potentiella v\u00e4ljare, vars intressen de beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5 och bejaka.<\/p>\n\n\n\n

Lukas Cruce Runge<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Demokratin hotad, n\u00e4r det tabu att \u00e4ndra sig<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Under Martin Wicklins intervju med Fredrik Skavlan p\u00e5 Studentafton fick den sistn\u00e4mnde fr\u00e5gan hur det svenska medeielandsskapet har f\u00f6r\u00e4ndrats under hans \u00e5r i Sverige. Skavlan upplever en utveckling mot ett samh\u00e4lle d\u00e4r det offentliga samtalet blivit mer och mer infekterat. Han menar att Sverige p\u00e5 m\u00e5nga vis liknar USA i det att m\u00e4nniskor ofta inte vill f\u00f6rst\u00e5 varandra. Det r\u00e5der allts\u00e5 en brist p\u00e5 v\u00e4lvillighetsprincip. <\/p>\n\n\n\n

Denna brist har inte bara varit p\u00e5tagligt i traditionell media, utan \u00e4ven p\u00e5 sociala medier. Fenomen s\u00e5som rage bait<\/em> visar hur l\u00e4tt det \u00e4r att skapa en frustration \u00f6ver oenigheter f\u00f6r den som vill. Rage bait g\u00e5r ut p\u00e5 att man med upps\u00e5t f\u00f6rs\u00f6ker uppr\u00f6ra sin motpart genom att yttra \u00f6verdrifter eller falsk information. Den fientliga inst\u00e4llningen mot meningsmotst\u00e5ndare har resulterat i en \u00f6kad polarisering. Skavlan anser dock att polariseringen i sig inte \u00e4r n\u00e5got farligt. Det farliga, menar Skavlan, \u00e4r n\u00e4r skr\u00e4cken f\u00f6r oenighet g\u00f6r att vi undviker att tala om vissa \u00e4mnen. Mot bakgrund av detta understryker han att SVT, i egenskap av Public Service-plattform, har en skyldighet att ha ett debattprogram, vilket han beskriver som tanken bakom produktionen av Skavlan och Sverige<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Debatt som medium \u00e4r av v\u00e4rde f\u00f6r alla samh\u00e4llen. John Stuart Mill betonade vikten av m\u00f6jligheten att testa \u00e5sikter. Han ans\u00e5g att \u00e4ven impopul\u00e4ra \u00e5sikter ska f\u00e5 h\u00f6ras, eftersom de ompr\u00f6var v\u00e5ra trosuppfattningar och l\u00e4r oss f\u00f6rsvara dessa. Genom debatt och diskussion kan man komma n\u00e4rmare s\u00e5v\u00e4l sanning som kunskap. Alltf\u00f6r ofta \u00e4r det dock s\u00e5 att m\u00e4nniskor, trots debatt, inte ompr\u00f6var sina \u00e5sikter. Att man vill st\u00e5 fast vid sina \u00e5sikter, \u00e4ven n\u00e4r de tycks felaktiga, \u00e4r inget mysterium. En person som f\u00f6rblir lojala sina trosuppfattningar ses som mer stabil och tillf\u00f6rlitlig. Dessutom kan en \u00e5sikts\u00e4ndring ses som en f\u00f6rlust, ett slags erk\u00e4nnande om att man hade fel hela tiden. En s\u00e5dan rigid syn missar dock det faktum att \u00e5sikters rimlighet beror p\u00e5 sakf\u00f6rh\u00e5llanden, och n\u00e4r sakf\u00f6rh\u00e5llanden f\u00f6r\u00e4ndras m\u00e5ste \u00e5sikter omv\u00e4rderas. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r de som v\u00e4grar ge upp sina trosuppfattningar blir l\u00f6sningen ofta att borra ned sig i sin position. Man stannar kvar i en ekokammare d\u00e4r det endast cirkulerar \u00e5sikter som man inte v\u00e5gat ompr\u00f6va. I den moderna svenska politiska historien finns det ett uppenbart exempel p\u00e5 detta – migrationsfr\u00e5gan. En klar majoritet av partierna i riksdagen h\u00f6ll kvar sina r\u00f6da linjer och v\u00e4grade att p\u00e5 allvar diskutera migrationspolitik. Det handlade dels om att \u00e4mnet uppfattades som obekv\u00e4mt, och dels om att man inte ville m\u00f6ta skammen av att byta fot. S\u00e5 sm\u00e5ningom kom ett skifte, men i bristen p\u00e5 saklig debatt hade tiden gett utslag och ett h\u00f6gerpopulistiskt parti \u00f6kat sitt inflytande markant. <\/p>\n\n\n\n

I en tid som pr\u00e4glas av en vad-var-det-jag-sa-anda s\u00e5 \u00e4r det ett historiskt fiasko att Liberalerna inte lyckats b\u00e4ttre. Folkpartiet har alltid varit f\u00f6r NATO, k\u00e4rnkraft och EU. Redan i b\u00f6rjan av 00-talet f\u00f6respr\u00e5kade Lars Leijonborg spr\u00e5kkrav f\u00f6r medborgarskap i syfte att f\u00f6renkla den l\u00e5ngsiktiga etableringen p\u00e5 arbetsmarknaden. Liberalernas senaste decennium har alltj\u00e4mt k\u00e4nnetecknats av fiasko snarare \u00e4n framg\u00e5ng. Man har varken kapitaliserat p\u00e5 ovan n\u00e4mnda policypunkter eller skapat nya slagord anpassade till en ny tid. Idag \u00e4r Liberalerna ett parti i identitetskris som f\u00f6rlorat alla associationer till partinamnets inneb\u00f6rd. Man har f\u00e5tt sin regeringsposition p\u00e5 bekostnad av att sitta i kn\u00e4t p\u00e5 Jimmie och besvarar katastrofala opinionssiffror med regleringar i ett tafatt f\u00f6rs\u00f6k att locka moderater och kristdemokrater. <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 tal om Jimmie kan man konstatera att han tycks ha lyckats med konsten att ompr\u00f6va sina principer utan att f\u00f6rlora v\u00e4ljarst\u00f6d. Jimmie har ber\u00e4ttat att n\u00e4r han gick med i SD, s\u00e5 gjorde han det eftersom han var emot k\u00e4rnkraft och EU (sure\u2026). F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan sv\u00e4ngde han i k\u00e4rnkraftsfr\u00e5gan. P\u00e5 senare tid har han \u00e4ven b\u00f6rjat betona vikten av ett starkt EU, vilket bland annat uppm\u00e4rksammades i SvD:s podd Politiken<\/em> h\u00e4romveckan. Detta tycks inte ha skadat partiets rykte, snarare tv\u00e4rtom. Jimmie har n\u00e4mligen p\u00e5 ett konsekvent s\u00e4tt lyckats kommunicera att hans \u00e5sikts\u00e4ndringar \u00e4r grundade i f\u00f6r\u00e4ndrade sakf\u00f6rh\u00e5llanden. <\/p>\n\n\n\n

Under sitt samtal med Wicklin betonade Skavlan den inneboende f\u00f6r\u00e4nderligheten i v\u00e5ra \u00e5sikter. Han beskrev hur den svenska debatten i flera fr\u00e5gor l\u00e5ter helt annorlunda idag j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6r femton \u00e5r sedan. Detta b\u00f6r dock inte ses som n\u00e5got negativt, utan snarare en naturlig f\u00f6ljd av att samh\u00e4llet har f\u00f6r\u00e4ndrats. Att diskutera samh\u00e4llets utveckling och acceptera tillkomsten av nya perspektiv \u00e4r fundamentalt f\u00f6r ett sunt samtalsklimat. N\u00e4r motsatsen sker, och det blir tabu att \u00e4ndra sig, hotas demokratin i sina grundvalar.<\/p>\n\n\n\n

Douglas Johansson<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Sv\u00e5ra vanor att bryta<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det finns f\u00e5 svenska filmskapare som s\u00e5 envist och modigt har riktat kameran mot maktens allra m\u00f6rkaste h\u00f6rn som Tarik Saleh. Hans filmer \u00e4r diagnoser av samh\u00e4llen d\u00e4r systemen brister, d\u00e4r lagar knakar och d\u00e4r m\u00e4nniskors liv formas i m\u00f6tet mellan ideal och den smutsiga verkligheten. I centrum st\u00e5r ofta ett land som fascinerat och pr\u00e4glat honom, vilket han ocks\u00e5 har en koppling till genom sin pappa. Egypten.<\/p>\n\n\n\n

Korruption har m\u00e5nga ansikten i Egypten. Den politiska, religi\u00f6sa och ekonomiska korruptionen \u00e4r inte bara sm\u00f6rjmedlet i maktens maskineri. Den h\u00e4r systematiken av regler omskrivna f\u00f6r r\u00e4tta fickor har ocks\u00e5 namnet \u201cma\u2019roof\u201d som betyder \u201ctj\u00e4nst\u201d och \u00e4r ett v\u00e4ldigt positivt laddat ord i den egyptiska kulturen. Detta har genom \u00e5rhundraden blivit till en kultur, ett arv, ett s\u00e4tt att \u00f6verleva i Egypten, menar Saleh. Staten \u00e4r formellt stark men institutionellt por\u00f6s. <\/p>\n\n\n\n

I ett s\u00e5dant samh\u00e4lle \u00e4r korruption samtidigt fienden och n\u00f6dutg\u00e5ngen f\u00f6r vanligt folk. Ett hinder, men ocks\u00e5 en v\u00e4g fram i ett f\u00f6rh\u00e5llande d\u00e4r inga regler f\u00f6ljs och inga r\u00e4ttigheter garanteras. Enligt Saleh var detta s\u00e4ttet att leva parallellt med den koloniseringen som Egypten utsattes f\u00f6r av britterna, fransm\u00e4n och turkarna och har existerat i tusen \u00e5r. N\u00e4r de l\u00e4mnade stannade ma\u2019roof kvar. Att skildra detta \u00e4r att r\u00f6ra vid landets nervsystem. Det f\u00f6rs\u00f6ker Saleh illustrera i hans filmer.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r The Nile Hilton Incident kom 2017 slog det ner som en bomb i det egyptiska samh\u00e4llet. En thriller byggd p\u00e5 ett verkligt mordfall, men ocks\u00e5 en genomlysning av polisens och politikens sammanfl\u00e4tade ruttnande i Kairo.<\/p>\n\n\n\n

I Boy from Heaven f\u00f6rdjupas perspektivet. H\u00e4r granskas korruptionen p\u00e5 religi\u00f6s toppniv\u00e5 i al-Azhar. Den m\u00e4ktigaste islamska l\u00e4rdomsinstitutionen i v\u00e4rlden anv\u00e4nds ist\u00e4llet f\u00f6r att peka ut individer hur ett helt system kan kidnappas av maktbeg\u00e4r. Det \u00e4r ett drama, men ocks\u00e5 ett sorgearbete \u00f6ver vad som h\u00e4nder med ett samh\u00e4lle d\u00e4r moralen institutionaliseras men inte praktiseras.<\/p>\n\n\n\n

Med hans filmer g\u00f6r Saleh n\u00e5got riskfyllt. Han humaniserar systemen. Han visar m\u00e4nniskorna i dem. De som utnyttjas och de som l\u00e4r sig att utnyttja. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r hans filmer fungerar som b\u00e5de thriller och samh\u00e4llskritik. De \u00e4r estetiskt genomarbetade men ocks\u00e5 moraliskt kompromissl\u00f6sa.<\/p>\n\n\n\n

Tarik Saleh p\u00e5minner oss om att film kan vara en spegel, inte bara en sk\u00e4rm. Enligt honom \u00e4r det att s\u00e4tta sig i n\u00e5gon annans skor i tv\u00e5 timmar. Han anv\u00e4nder de tv\u00e5 timmarna att visa f\u00f6r tittaren att kampen mellan r\u00e4tt och or\u00e4tt inte \u00e4r nationell, utan universell.<\/p>\n\n\n\n

Emin Kaplan<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Jo, du borde g\u00e5 p\u00e5 \u00e5ttonde mars-demonstrationen<\/h2>\n\n\n\n

Trots att jag gick p\u00e5 ett allm\u00e4nt erk\u00e4nt\/\u00f6k\u00e4nt v\u00e4nster-woke gymnasium b\u00f6rjade jag inte delta i f\u00f6rsta maj- eller \u00e5ttonde mars-aktiviteter f\u00f6rr\u00e4n ett par \u00e5r sedan. Det fanns alltid n\u00e5gon tr\u00f6skel att bestiga: allm\u00e4n ovana, os\u00e4kerhet kring val av t\u00e5g, att jag inte h\u00f6ll med n\u00e5got av partierna p\u00e5 varje punkt eller tanken p\u00e5 att beh\u00f6va synas och skrika.<\/p>\n\n\n\n

Men s\u00e5 b\u00f6rjade jag dyka upp n\u00e4r mina v\u00e4nner skrev i gruppchattar om olika demonstrationst\u00e5g. Och nu k\u00e4nns det viktigare och viktigare att dyka upp varje \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r ska man g\u00e5 i ett \u00e5ttonde mars-demonstrationst\u00e5g? Jag tycker s\u00e5 h\u00e4r, ungef\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

Om du bryr dig om kvinnofr\u00e5gor, ens lite grann, \u00e4r det ett s\u00e4tt att bidra. \u00c4ven om du bara g\u00e5r en liten stund \u00f6kar antalet, siffran, massan. Vad skrivs det om i tidningar efter demonstrationer? Hur m\u00e5nga som deltog. Organisationer kan h\u00e4nvisa till hur mycket folk de har lockat och kan l\u00e4ttare anordna event i framtiden. <\/p>\n\n\n\n

Ungdomsbarometern 2025 visar att unga k\u00e4nner mindre och mindre tilltro till politiken och sin m\u00f6jlighet att p\u00e5verka den. Vi kan motverka den trenden genom att aktivt agera, exempelvis genom att g\u00e5 p\u00e5 aktioner eller event och l\u00e4ra oss mer om det politiska arbetet. Det blirett utm\u00e4rkt s\u00e4tt att komma i kontakt med politiskt aktiva. Du m\u00e5ste verkligen inte h\u00e5lla med om allt<\/em> som s\u00e4gs eller st\u00e5r eller skriks (sj\u00e4lvklart till en viss gr\u00e4ns, men kom igen). \u00c5ttonde mars \u00e4r \u00e5ttonde mars, det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r jag \u00e4r d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Kille? Dyk upp \u00e4nd\u00e5. Det handlar inte om dig, och det \u00e4r faktiskt okej! Dyk upp f\u00f6r att du bryr dig om andra. Lyssna, visa ditt st\u00f6d, beundra engagemanget (obs undantag om demonstrationen \u00e4r separatistisk, d\u00e5 f\u00e5r du stanna hemma ist\u00e4llet).<\/p>\n\n\n\n

Men vad \u00e4r min<\/em> fr\u00e4msta anledning till att dyka upp \u00e5r efter \u00e5r? Att jag tycker solidariteten \u00e4r s\u00e5 j\u00e4vla fin. I en tid d\u00e4r r\u00e4ttigheter f\u00f6rsvinner, f\u00f6rtryckande normer \u00e5terstabiliseras och politisk optimism blir s\u00e4llsynt blir \u00e5ttonde mars ett betryggande ljus. Samlingen av fr\u00e4mlingar och v\u00e4nner f\u00f6renas av hopp, vilja eller allm\u00e4n omtanke. Det \u00e4r upplyftande och inspirerande. Att g\u00e5 i t\u00e5get och se gamlingar st\u00e5 bredvid och fortfarande kunna slagorden, fast\u00e4n de inte fysiskt kan delta, ber\u00f6r mig s\u00e5 djupt. Att se vuxna som tar med sina barn. Att se att det \u00e4r \u00e5tminstone n\u00e5gra som fortfarande bryr sig och d\u00e4rf\u00f6r v\u00e4ljer att dyka upp.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r \u00e4ven om du inte k\u00e4nner dig f\u00f6rtryckt av ett patriarkat idag (vad kul f\u00f6r dig ju!) s\u00e5 vet vi alla att det inte alltid varit s\u00e5. Deltagandet \u00e4r att hedra kvinnokampens historia. <\/p>\n\n\n\n

Texten till James Oppenheims Bread and Roses <\/em>(inspirerat av amerikanska suffragetten Helen Todds tal 1912), som j\u00e4mt ber\u00f6r mig till den milda grad av b\u00f6l (rekommenderar att lyssna p\u00e5 Judy Collins version eller bara se hela filmen Pride<\/em>) uttrycker det hela v\u00e4ldigt vackert:<\/p>\n\n\n\n

As we come marching, marching, unnumbered women dead<\/em> Go crying through our singing their ancient song of Bread;<\/em> Small art and love and beauty their trudging spirits knew\u2014<\/em> Yes, it is Bread we fight for\u2014but we fight for Roses, too. <\/em><\/p>\n\n\n\n

Allt bottnar i solidaritet. Och det \u00e4r det vackraste mitt lilla hj\u00e4rta vet. D\u00e4rf\u00f6r borde du faktiskt ocks\u00e5 dyka upp. Jag hoppas du \u00f6verv\u00e4ger det. Jag hoppas du var d\u00e4r. Annars ses vi n\u00e4sta \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n

Ylva Isaksson Medin<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

P\u00e5 med era foliehattar, det \u00e4r dags att finna sanningen<\/h1>\n\n\n\n

\u00c5ret var 2025, jag hade precis kommit hem fr\u00e5n skolan och ivrigt v\u00e4ntat in decembers g\u00e5vor.  Julklapparna var inte det mest intressanta detta \u00e5r\u2026 Epstein<\/mark><\/mark> filerna skulle ju sl\u00e4ppas innan jul  till och med. Hela sex miljoner filer. Det skulle finnas bilder, videos och dokument d\u00e4r v\u00e4rldens elit skulle bli utpekade som pedofiler. Dessv\u00e4rre var det fullt av redaktioner, fulla dokument p\u00e5 100+ sidor \u00e4r helt svarta, bilder d\u00e4r f\u00f6r\u00f6vare och politikers namn \u00e4r \u00f6verstrukna,  filer blir borttagna fr\u00e5n sidan varav en bild p\u00e5 Epsteins<\/mark><\/mark> kontor d\u00e4r det l\u00e5g en polaroidbild p\u00e5 Trump<\/mark><\/mark> med flertal l\u00e4ttkl\u00e4dda tjejer. Det var som att f\u00e5 en kolbit inslagen stort med f\u00e4rgglatt  presentpapper fullt av renar och nissar p\u00e5 som skakades med hopp om lego inuti. F\u00f6r att komma fram till po\u00e4ngen s\u00e5 satt jag p\u00e5 julafton och tryckte i mig skinkan, sillen och  k\u00f6ttbullarna med en bitter min och ett m\u00f6rkt moln ovanf\u00f6r huvudet undrande \u00f6ver vad som  precis h\u00e4nt. <\/p>\n\n\n\n

Jag \u00e4r nog inte den f\u00f6rsta som b\u00f6rjade ifr\u00e5gas\u00e4tta v\u00e4rldens korruption i f\u00f6ljd av de sl\u00e4ppta Epstein<\/mark><\/mark> filerna. \u00c4n idag saknas ca 3 miljoner filer som f\u00f6rmodligen aldrig kommer visas f\u00f6r allm\u00e4nheten. N\u00e5gra intressanta och magv\u00e4ndande detaljer har krupit igenom d\u00e4r tortyrvideos, kannibalism och pedofili beskrivs via mejl mellan g\u00e4rningsm\u00e4n. En orov\u00e4ckande stor m\u00e4ngd av brottslingarna har blivit skyddade genom att deras namn f\u00f6rblivit bortredigerat i filerna. Allt detta har blivit som ett bekr\u00e4ftande f\u00f6r de som sprider konspirationsteori p\u00e5 n\u00e4tet och jag kan inte s\u00e4ga att jag \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n. Jag sj\u00e4lv har b\u00f6rjat f\u00e5 ett fl\u00f6de som matar mig med mer och mer konspirationsteorier g\u00e4llande spionage, att 9\/11 var arrangerat av antingen USA sj\u00e4lvt eller Israel och massor mer.  <\/p>\n\n\n\n

Detta har f\u00e5tt mig att ifr\u00e5gas\u00e4tta vad som \u00e4r \u00e4kta och inte. Hur mycket information \u00e4r g\u00f6mt  fr\u00e5n oss \u201dvanligt\u201d folk? G\u00e5r vi alla blint ovetande om hemskheter utf\u00f6rda av v\u00e4rldens elit? P\u00e5 ett s\u00e4tt k\u00e4nns det som en upplysning, jag har \u00e4ntligen f\u00e5tt ta del av verkligheten. P\u00e5 ett annat skrattar jag \u00e5t hur absurda teorierna \u00e4r och jag \u00e5terg\u00e5r till mitt normala jag. Att f\u00f6rsta m\u00e5nlandningen var en f\u00f6rfalskning? Att jorden \u00e4r platt? Att Mark Zuckerberg \u00e4r en reptil?  <\/p>\n\n\n\n

Ja, det \u00e4r l\u00e4tt att hamna i en spiral d\u00e4r man k\u00e4nner att man vill sprida orden av sanning. Jag har b\u00f6rjat f\u00e5 en st\u00f6rre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r de som agerar likt sektledare efter de tolkat en ur\u00e5ldrig religi\u00f6s skrift, de vill f\u00e5 sagt det de tror p\u00e5. Det \u00e4r \u00e4ven sagt att Epstein<\/mark> har haft anknytningar till israeliska staten, om det \u00e4r grundat i verklighet \u00e4r bortom mig. Folk b\u00f6rjar tro att Israel kontrollerar USA och deras beslut, mycket baserat i deras st\u00f6d f\u00f6r varandra i geopolitiken. Jag tror inte det \u00e4r en slump att dessa tankar, med fast koppling till konspirationsteorier, har utvecklats till hat mot judar. Den \u00f6kade fr\u00e4mlingsfientligheten mot varandra skr\u00e4mmer mig och dess tillv\u00e4xt k\u00e4nns primitivt. Men n\u00e4r Epstein<\/mark><\/mark> filerna sl\u00e4pps och det som innan var ot\u00e4nkbart visar sig vara n\u00e4rmare verklighet, \u00e4n vad man hade kunnat t\u00e4nka sig. F\u00f6rst\u00e5r jag att allt det andra inte k\u00e4nns orealistiskt.  <\/p>\n\n\n\n

Med allt detta sagt s\u00e5 vill jag bara informera om mitt veckoblad som kommer sl\u00e4ppas med  nya konspi\u2026 Nja, jag tror det \u00e4r nog f\u00f6r mig faktiskt. Att g\u00e5 runt och ifr\u00e5gas\u00e4tta v\u00e4rlden konstant har gett mig huvudv\u00e4rk och jag har kommit fram till att det \u00e4r enklare att leva mitt normala liv.<\/p>\n\n\n\n

Melwin Eklund<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Veckans tips \u2013 filosofiska f\u00f6reningen!<\/h1>\n\n\n\n

N\u00e5gra g\u00e5nger per termin bjuder filosofiska f\u00f6reningen i Lund in filosofer att h\u00e5lla \u00f6ppna f\u00f6redrag i HT-fakultetens lokaler i LUX. Under deras senaste evenemang passade Appell p\u00e5 att fr\u00e5ga Elsa Magnell och Edvin Belin, aktiva i f\u00f6reningen samt f\u00f6re detta PPE:studenter, om f\u00f6reningens verksamhet.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"
F\u00f6rel\u00e4sning med professor Stephen Darwall inne p\u00e5 LUX<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Vad \u00e4r filosofiska f\u00f6reningen?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Filosofiska f\u00f6reningen grundades i Lund 1922 och har som syfte att sprida filosofi, svarar Elsa<\/p>\n\n\n\n

 \u2013 Till en intresserad allm\u00e4nhet, till filosofistudenter och till de som arbetar p\u00e5 filosofiska institutionen.<\/p>\n\n\n\n

Vad de g\u00f6r \u00e4r att bjuda in filosofer fr\u00e5n hela v\u00e4rlden att ge presentationer i Lund, om n\u00e5got de jobbar p\u00e5, har skrivit om, eller om n\u00e5gon stor filosofisk fr\u00e5ga, med en fr\u00e5gestund i slutet av presentationen. G\u00e4stf\u00f6rels\u00e4sningarna sker n\u00e5gra g\u00e5nger per termin, och f\u00f6ljs upp av en eftersits med enklare mat och dryck, d\u00e4r f\u00f6reningens medlemmar kan samtala mer informellt med g\u00e4stfilosofen och varandra.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4r detta vad f\u00f6reningen gjort genom hela sin historia, eller har den haft annan verksamhet?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Vad jag vet \u00e4r det ungef\u00e4r det h\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Hennes uppfattning \u00e4r att f\u00f6reningens utvecklats till att bli mer ut\u00e5triktad. Fr\u00e5n att till en b\u00f6rjan ha utgjort ett internt forum f\u00f6r institutionens filosofer att f\u00f6ra mer informella filosofiska samtal \u00e4n i de h\u00f6gre seminarierna s\u00e5 har det g\u00e5tt till att vara \u00f6ppet f\u00f6r allm\u00e4nheten, och fr\u00e5n att till en b\u00f6rjan ha drivits av professorer har verksamheten \u00f6verg\u00e5tt till att sk\u00f6tas av doktorander, masterstudenter och doktorerade filosofer i det tidiga karri\u00e4rstadiet. <\/p>\n\n\n\n

Vad har ni f\u00f6r kommande evenemang?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Sally Haslanger kommer den 22:e maj, en av v\u00e5r tids mest inflytelserika filosofer, som har gjort stor skillnad och p\u00e5verkat mycket, \u00e4ven utanf\u00f6r filosofin. Hon kommer hit fr\u00e5n MIT, s\u00e5 hon kommer l\u00e5ngt. Det \u00e4r en j\u00e4ttechans!<\/p>\n\n\n\n

Borde PPE:are g\u00e5 till filosofiska f\u00f6reningen?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ja!<\/p>\n\n\n\n

\u201cDefinitivt\u201d, inflikar Edvin, och forts\u00e4tter:<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Just f\u00f6r att de talks som ges p\u00e5 filosofiska f\u00f6reningen, inte alltid men ofta, \u00e4r anpassade f\u00f6r att ge ett lite bredare genomslag, f\u00f6r en intresserad allm\u00e4nhet.<\/p>\n\n\n\n

De \u00e4r \u201cmindre sn\u00e4vt akademiskt nischade\u201d, och ber\u00f6r ofta samh\u00e4llsviktiga fr\u00e5gor, \u00e4ven om han inflikar att<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Filosofi \u00e4r samh\u00e4llsviktigt ocks\u00e5, det \u00e4r jag den f\u00f6rsta att skriva under p\u00e5!<\/p>\n\n\n\n

Samtalen g\u00e4ller ofta<\/strong> fr\u00e5gor som \u00e4r relevanta i m\u00e4nniskors vardag, antingen filosofiska fr\u00e5gor, eller samh\u00e4llsdebatter. S\u00e5som den debatt f\u00f6reningen h\u00f6ll i h\u00f6stas mellan ett antal olika filosofer om \u201cexistentiell h\u00e4lsa\u201d, i k\u00f6lvattnet av regeringens utredning och efterf\u00f6ljande filosofiska mediedebatt om begreppet. Elsa s\u00e4ger att f\u00f6reningen l\u00e4r ha fler panelsamtal fram\u00f6ver, som l\u00e4r vara h\u00f6gst relevanta f\u00f6r PPE-studenter, d\u00e5 de ofta kommer in p\u00e5 politiska aspekter \u00f6verlag. <\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det \u00e4r ett s\u00e4tt att h\u00e5lla ig\u00e5ng filosofin ocks\u00e5, mellan terminerna<\/p>\n\n\n\n

Edvin till\u00e4gger att det \u00e4r ett s\u00e4tt att komma i kontakt med PPE:are som sedan fortsatt med filosofin \u201cinga namn n\u00e4mnda\u201d, och de b\u00e5da betonar att det \u00e4ven \u00e4r ett socialt sammanhang och ett tillf\u00e4lle att umg\u00e5s \u00f6ver klassgr\u00e4nserna. Elsa avslutar med att det \u00e4r ett s\u00e4tt att komma n\u00e4rmare institutionen f\u00f6r den som \u00e4r intresserad att forts\u00e4tta vidare som filosof.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Edvin Belin, styrelseledamot i FF<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Elsa Magnell, ordf\u00f6rande i FF<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

F\u00f6rel\u00e4sningarna \u00e4r<\/strong> \u00f6ppna f\u00f6r allm\u00e4nheten och kr\u00e4ver inte medlemskap, och kommande evenemang l\u00e4ggs upp p\u00e5 f\u00f6reningens facebooksida \u201dLund Philosophical Society\u201d. Ett medlemskap kostar fyrtio kronor per \u00e5r och ger intr\u00e4de till eftersittsen med dryck och enklare tilltugg.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6reningens tidigare g\u00e4ster i \u00e5r har varit professor Maria Alvarez fr\u00e5n King\u00b4s College, som talade om klanderv\u00e4rdhet och dess f\u00f6rh\u00e5llande till tidens g\u00e5ng och f\u00f6rsoning, samt professor Stephen Darwall fr\u00e5n Yale, som talade om tv\u00e5 sorters m\u00e4nskligt v\u00e4rde. G\u00e4st under onsdagen var Professor Adrian Moore fr\u00e5n Oxfords universitet, som talade om hurvuvida filosofin beh\u00f6ver k\u00e4nna till sin egen historia.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Profesor Stephen Darwall<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"\"
Professor Adrian Moore<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Text och bild: Malte Edman<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Wallenberg – Hj\u00e4rta och hj\u00e4rna<\/h2>\n\n\n\n

Blicken \u00e4r rakt fram n\u00e4r Jacob Wallenberg kliver ned f\u00f6r trapporna i Palaestras h\u00f6rsal. Han har troligen aldrig vandrat dessa trappsteg, \u00e4nd\u00e5 vet han precis n\u00e4r de landar och n\u00e4r foten b\u00f6r l\u00e4mna kanten. Han forts\u00e4tter,  \u201cJag gillar att st\u00e5 upp och tala\u201d, medan finansanalytikern tillika moderatorn tvingar honom ner i den r\u00f6da f\u00e5t\u00f6ljen. Motvilligt s\u00e4tter sig Wallenberg ned samtidigt som han flyttar p\u00e5 ljusstaken som han menar sitter alldeles f\u00f6r n\u00e4ra de v\u00e5rtemade blommorna. Under loppet av trettio sekunder uppvisar den femte generationen Wallenberg p\u00e5 charm, kontroll och oklanderlig makt. <\/p>\n\n\n\n

Kusinerna Wallenberg \u00e4r de mest inflytelserika personerna i Sverige. Den numera folkaktien Investor noterar dagen till \u00e4ra sin absolut b\u00e4sta kvartalsrapport i historien. Jacob Wallenberg sj\u00e4lv, styrelseordf\u00f6rande i Investor, beskriver en omv\u00e4rld som r\u00f6r sig i en fullkomlig hastighet. AI, krig och konflikt och tuff konkurrens i tillv\u00e4xtmarknader. F\u00f6r att vara amazonas i den svenska n\u00e4ringsskogen kr\u00e4vs det d\u00e4rf\u00f6r en fokuserad omv\u00e4rldsbevakning och en st\u00e4ndig paranoia. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rra veckan f\u00f6rv\u00e4rvade Investor Stegra, ett av tv\u00e5 svenska projekt att utvinna st\u00e5l av v\u00e4tgas. Ett projekt som under l\u00e5ng tid har g\u00e5tt p\u00e5 tomg\u00e5ng utan tydliga framg\u00e5ngar, ett Northvolt 2. Wallenberg \u00e4r tydlig med att aff\u00e4ren \u00e4r aff\u00e4rsm\u00e4ssig. Salen full av ekonomer skruvar sig medan Investorordf\u00f6randen sedan forts\u00e4tter med att det s\u00e5klart ocks\u00e5 har med bilden av Sverige att g\u00f6ra. Att projekt s\u00e5som Northvolt och i f\u00f6rl\u00e4ngningen Stegra skadar det svenska n\u00e4ringslivets rykte, det gynnar ingen. Han beskriver det som ett beslut av \u201chj\u00e4rna och hj\u00e4rta\u201d, i ett sant filantropiskt andetag. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r just denna instinkt som moderatorn Henrik Mitelman (f\u00f6r \u00f6vrigt en trevlig kr\u00f6nik\u00f6r i EFN) beskriver i en anekdot fr\u00e5n sin tid som analytiker p\u00e5 SEB. Han hade precis gjort en l\u00e5ng analys, med ett gediget underlag av diverse siffror, n\u00e4r Peter Wallenberg (Jacobs pappa) stoppar upp, viftar bort siffrorna och fr\u00e5gar \u201cmen vad \u00e4r drivet, vad \u00e4r sektorns drivkraft”? Dessa pampar och deras f\u00f6rm\u00e5ga att stoppa fingret i luften och se vart vinden bl\u00e5ser p\u00e5minner mig om filmen \u2018Margin Call\u2019. En junior analytiker har hittat enorma m\u00e4ngder MBSer i samklang med en enorm h\u00e4vst\u00e5ng, v\u00e5ning f\u00f6r v\u00e5ning g\u00e5r han upp f\u00f6r att f\u00f6rklara det Mordor han hittat f\u00f6r h\u00f6gre och h\u00f6gre chefer tills han kommer till John Tuld (Jacob Wallenberg).<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Peter Sullivan ska beskriva sin siffermetod stoppar finanspampen John Tuld honom.<\/p>\n\n\n\n

\u201cI’m here for one reason and one reason alone. I’m here to guess what the music might do a week, a month, a year from now. That’s it. Nothing more.\u201d<\/p>\n\n\n\n

John Tuld forts\u00e4tter.<\/p>\n\n\n\n

\u201cAnd please, speak as you might to a young child. Or a golden retriever. It wasn’t brains that brought me here; I assure you that.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Jacob Wallenberg \u00e4r precis som Tuld en strateg, han h\u00f6r musiken. Han citerar sin farfar, Marcus Wallenberg, som en dag slutade investera i t\u00e5g f\u00f6r att ist\u00e4llet utveckla flyget, som i sin tur blev SAS. <\/p>\n\n\n\n

\u201cDet finns endast en tradition v\u00e4rd att bevara, att byta ut det gamla mot det nya.\u201d<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Det handlar inte om \u2018smartness\u2019, anledningen menar Wallenberg till att USAs BNP sprungit om EU med 25 procentenheter handlar om \u2018hunger\u2019. I Kina \u00e4r de hungrigare, de tar fram en bil p\u00e5 ett och ett halvt \u00e5r medan det f\u00f6r tyskarna tar n\u00e4rmare fem. <\/p>\n\n\n\n

Att byta ut det gamla mot det nya handlar om att v\u00e5ga krascha, det handlar om att vara hack i h\u00e4l, att hela tiden vara p\u00e5 t\u00e5rna. Annars missar man startskottet och kvar i blicken blir ryggarna p\u00e5 de som springer ifr\u00e5n. N\u00e4r Jacob Wallenberg lyssnar till musiken, k\u00e4nner vinden bl\u00e5sa mot hans finger handlar det inte om gruvdrillar (Epiroc) eller diskmaskiner (Electrolux), det handlar om AI och gr\u00f6n omst\u00e4llning. Det handlar om b\u00e5de \u2018hj\u00e4rta och hj\u00e4rna\u2019.<\/p>\n\n\n\n

Jacob Wallenberg beskriver sig som en m\u00e4nniska som lever h\u00e4r och nu, dag till dag men med en st\u00e4ndig blick fram\u00e5t. Esse non videri<\/em>, s\u00e5 lyder Wallenbergfamiljens valspr\u00e5k. Effektivt men i en vaksamhet och med ett mod att alltid vara den f\u00f6rsta pingvin som hoppar ner i vaken. Med dessa ord som bas l\u00e4mnar han de tappra studenterna med ett sista tips. Att alltid f\u00f6lja den v\u00e4g d\u00e4r hj\u00e4rtat k\u00e4nns bulta som mest men ocks\u00e5 att kolla p\u00e5 engelsm\u00e4nnens \u2018liberal arts\u2019. Att l\u00e4ra sig om konst, historia, politik och filosofi (och kanske lite ekonomi). Att f\u00f6rv\u00e4rva sig egenskapen Hj\u00e4rna och Hj\u00e4rta.<\/p>\n\n\n\n

Hugo Clarin<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vecka Artikel\/Rubrik Artikelf\u00f6rfattare 26- v.16 Wallenberg – Hj\u00e4rta och hj\u00e4rna Hugo Clarin 26- v. 14 Sen p\u00e5 bollen, olikt en hund Hugo Clarin 26- v.13 Veckans Tips- Filosofiska F\u00f6reningen Malte Edman 26-…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-848","page","type-page","status-publish","hentry"],"yoast_head":"\nArkiv - S\u00f6ndagskr\u00f6nikor - APPELL<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/arkiv-sondagskronikor\/\" \/>\n<link rel=\"next\" href=\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/arkiv-sondagskronikor\/2\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Arkiv - S\u00f6ndagskr\u00f6nikor - APPELL\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"Vecka Artikel\/Rubrik Artikelf\u00f6rfattare 26- v.16 Wallenberg – Hj\u00e4rta och hj\u00e4rna Hugo Clarin 26- v. 14 Sen p\u00e5 bollen, olikt en hund Hugo Clarin 26- v.13 Veckans Tips- Filosofiska F\u00f6reningen Malte Edman 26-...\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/arkiv-sondagskronikor\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"APPELL\" \/>\n<meta property=\"article:publisher\" content=\"https:\/\/www.facebook.com\/groups\/1665589337171854\/\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2026-05-07T12:08:09+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/image-1.png\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"206 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/arkiv-sondagskronikor\/\",\"url\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/arkiv-sondagskronikor\/\",\"name\":\"Arkiv - S\u00f6ndagskr\u00f6nikor - APPELL\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#website\"},\"datePublished\":\"2024-04-27T12:33:48+00:00\",\"dateModified\":\"2026-05-07T12:08:09+00:00\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/arkiv-sondagskronikor\/\"]}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#website\",\"url\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/\",\"name\":\"APPELL\",\"description\":\"En Appell f\u00f6r alla studenter\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#organization\",\"name\":\"APPELL\",\"url\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#\/schema\/logo\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/lundppesociety.se\/appell\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/BORER-1tset26116447_112341127358476_6365536762709446454_n-green.png\",\"contentUrl\":\"https:\/\/lundppesociety.se\/appell\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/BORER-1tset26116447_112341127358476_6365536762709446454_n-green.png\",\"width\":406,\"height\":400,\"caption\":\"APPELL\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#\/schema\/logo\/image\/\"},\"sameAs\":[\"https:\/\/www.facebook.com\/groups\/1665589337171854\/\"]}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Arkiv - S\u00f6ndagskr\u00f6nikor - APPELL","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/arkiv-sondagskronikor\/","next":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/arkiv-sondagskronikor\/2\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Arkiv - S\u00f6ndagskr\u00f6nikor - APPELL","og_description":"Vecka Artikel\/Rubrik Artikelf\u00f6rfattare 26- v.16 Wallenberg – Hj\u00e4rta och hj\u00e4rna Hugo Clarin 26- v. 14 Sen p\u00e5 bollen, olikt en hund Hugo Clarin 26- v.13 Veckans Tips- Filosofiska F\u00f6reningen Malte Edman 26-...","og_url":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/arkiv-sondagskronikor\/","og_site_name":"APPELL","article_publisher":"https:\/\/www.facebook.com\/groups\/1665589337171854\/","article_modified_time":"2026-05-07T12:08:09+00:00","og_image":[{"url":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/image-1.png"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"206 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/arkiv-sondagskronikor\/","url":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/arkiv-sondagskronikor\/","name":"Arkiv - S\u00f6ndagskr\u00f6nikor - APPELL","isPartOf":{"@id":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#website"},"datePublished":"2024-04-27T12:33:48+00:00","dateModified":"2026-05-07T12:08:09+00:00","inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/arkiv-sondagskronikor\/"]}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#website","url":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/","name":"APPELL","description":"En Appell f\u00f6r alla studenter","publisher":{"@id":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#organization","name":"APPELL","url":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/lundppesociety.se\/appell\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/BORER-1tset26116447_112341127358476_6365536762709446454_n-green.png","contentUrl":"https:\/\/lundppesociety.se\/appell\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/BORER-1tset26116447_112341127358476_6365536762709446454_n-green.png","width":406,"height":400,"caption":"APPELL"},"image":{"@id":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/#\/schema\/logo\/image\/"},"sameAs":["https:\/\/www.facebook.com\/groups\/1665589337171854\/"]}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/848","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=848"}],"version-history":[{"count":135,"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/848\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1620,"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/848\/revisions\/1620"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/appell.lundppesociety.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=848"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}