Intervju
En stund med statsministern
Intervju med Ulf Kristersson
Sveriges statsminister Ulf Kristersson gästade studentafton i Lund, och lät sig intervjuas av Appell
Många ur dagens studenters föräldrageneration har gjort en väldigt bra affär på att äga sitt eget boende, politiken har bidragit, med minusräntor ett tag, avskaffad fastighetsskatt, ränteavdrag och så vidare, samtidigt ser vi en situation där det för unga blir allt svårare att komma in på bostadsmarknaden, även för medelklassen blir det allt viktigare vad föräldrarna kan bidra med. Vi undrar, ser du risken att vi blir ett samhälle som allt mer delas upp i de som har och inte har, och det beror på mycket på vilka dina föräldrar var. Är de akademiskt utbildade? Är de födda Sverige? Är det en risk att samhället dras isär, att vi blir än mer av ett klassamhälle?
– Den risken tycker jag att man ska ta på allvar, Sverige har tvärtom en historia av just motsatsen, av klassresor, att det är dina egna ansträngningar som ska räknas snarare än dina föräldrars plånböcker eller akademiska meriter, och i hög grad är det fortfarande så. Bara tillgången till utbildning talar sitt tydliga språk. Sen har bostadsmarknaden varit ett problem under mycket lång tid, jag tror att lärdomen är, att äga sitt boende tidigt, det är en långsiktigt bra idé, en bra affär, och skapar också stabilitet och trygghet, men det kommer att ta tid att göra den bostadskarriären, och kanske kommer ta längre tid än det tog för föräldragenerationen
Har vi gjort ett misstag med den politiken, har vi gett för mycket till den förra generationen på bekostnad av nuvarande?
– Ja, det där skrivs det ständigt böcker om, generationsaspekter.
Och byggs det för lite bostäder?
– Ja, det byggs för lite bostäder. Sen ibland finns det skäl till det, i en lågkonjunktur och med höga svenska byggkostnader, då finns det ingen efterfrågan, inte ens i ställen som vi vet växer snabbt. Sen har vi ju själva också skapat problem. Nu har vår bostadsminister och civilminister precis lagt fram förslag som handlar om att till exempel för studentlägenheter så kan man i längden inte tillämpa samma krav på precis allting, på all handikappanpassning, på alla ljudvolymkrav och sådana saker. Så vi har också satt regler, helt självmant i Sverige, som har drivit upp kostnaderna, och så menar också många att det är den dåliga konkurrensen i byggsektorn som har skapat en väldigt hög kostnad. Så allt kan vi inte bara skylla på omvärlden, utan också egna saker
Du berörda skolan, att utbildning är en väldigt viktig investering, personligen och för landets framtid, men vi ser samtidigt att det råder en stor segregation beroende på var man bor, om man får gå en bra skola eller inte, att friskolesystemet inte fungerar så bra som man kanske hade hoppats. och vi ser, från min generation, att betygsinflation är ett problem. Det finns en bristande tillit till att betygen speglar kunskaper, Handelshögskolan i Stockholm talar exempelvis om att införa antagningsprov. Är det här också ett stort problem för tilliten i samhället?
– Ja, för tilliten, men det är också ett sakligt problem. Det är klart. Glädjebetygen är på alla tänkbara sätt rent förfärliga, det enda som är bra, det är att de är uppmärksammade, så att man får statistik på det, så att man tydligt visar vilka skolor som missbrukar systemet, det är bara bra, och där kommer vi… Vi kommer helt enkelt utrota möjligheten till glädjebetyg, genom mycket, mycket striktare krav, så det tycker jag är mycket viktigt.
Men hur då? För ni vill inte införa ett normerande system?
– Nu ligger det utredningar hur vi ska göra detta, så jag tänker inte föregripa dem, men i grund och botten ska man inte kunna sätta högre betyg än vad man kan bevisa i form av olika objektiva mätningar, i praktiken nationella prov och den sortens objektiva data. Det här är både för individen och för hela tilltron till myndighetsutövningen alldeles för viktiga saker, så det är ett problem. Sen har vi de problem vi haft på lång tid. För svagt fokus på kunskap, för mycket oordning i många skolor, alltså ganska basala saker. Jag tycker allt det här är vi på just nu, det går heller inte över en natt, men Lotta Edholm, som är ansvarig för detta, inklusive missbruk av friskolesystemet, alla de här stora systemfrågorna är vi på, och jag tror att vi inom några år kommer att se stora resultat på det
Du talade under kvällen om amerikaniseringen av svensk politik, om ökande polarisering och splittring, tror du att vi kommer att kunna komma tillbaka till det som annars har utmärkt svensk politik, samförstånd och breda överenskommelser, eller är det något svensk demokrati har lämnat bakom sig?
– När jag har min glada hatt på mig då tänker jag vi bevisar det då och då, NATO-processen tycker jag är ett tecken på att vi vid riktigt allvarliga tider kan det, föra en process från en regering till en annan i samförstånd. Det tycker jag är ett bra exempel, underskatta inte det skulle jag säga, dessutom i en fråga som är känslig, där man kan tänka sig inblandning från andra stater. I andra frågor får väl framtiden utvisa det, det är ett antal stora frågor där jag tror det skulle vara bra med samsyn, energisystem till exempel är en sådan fråga, där kommer framtiden utvisa, vi lägger om politiken nu, jag tror att det finns en ganska god chans att den blir permanent och bestående efter fyrtio år av oenighet i energifrågorna, det är ett exempel. Att hantera långsiktiga migrations och integrationsfrågor har varit en stridsfråga i Sverige under lång tid, jag tror att den strama migrationspolitik som vi lägger fram just nu kommer att bli den nya standarden som i praktiken blir bred enighet, men sådant där är svårt att säga förrän efteråt, när man ser resultatet.
Intervju: Malte Edman
Foto: Benjamin Bengtsson
