Söndagskrönika
Att våga ta diskussionen
Det är osmakligt! För tidigt. För kontroversiellt. För känsligt ämne. Jag får avvakta med att säga något. Många av oss har förmodligen tänkt sådana här tankar efter hemska och kontroversiella händelser. Vare sig det är krig, terrorattacker eller annat som får oss att känna så här, så är denna reaktion naturlig för många av oss. När något är nytt och känslorna är som starkast är det frestande att vänta tills allt lugnat ner sig och mer fakta finns tillgängliga. Men den instinkten tycker jag är fel.
Det mest aktuella exemplet är Israel-Palestina konflikten. En konflikt som har pågått i decennier. En konflikt som är svår och kontroversiell. En konflikt som rör upp starka känslor på båda sidor. Nu är konflikten återigen aktuell efter Hamas brutala attacker mot israeliska civila och Israels bombningar av Gaza-remsan.
I Sverige har vi sett stora demonstrationer och starka åsikter har yttrats. Men samtidigt vill många inte alls prata om konflikten eftersom det finns så mycket historiskt bagage. Kontexten förvanskas lätt när känslorna är som mest upprörda. Denna instinkt kan dock leda fel. Faran är att debatten då kommer att domineras av de allra mest radikala krafterna. De som inte skyr några medel för att få ut sitt budskap i detta informationsvakuum. Utan en balanserad diskussion blir det svårare att hitta gemensamma lösningar och debattklimatet kring konflikten riskerar att förvärras.
Men är det inte riskabelt att uttrycka sig innan all information är på plats? Det är givetvis viktigt att vara informerad, men att vänta för länge kan medföra sina egna risker. Om vi väntar för länge riskerar ämnet att bli inaktuellt och nyhetscykeln ändras. Och om konflikten inte längre är aktuell så kommer färre att lyssna till de mer nyanserade inläggen, som med sina mer lågmälda rubriker inte kommer få den uppmärksamhet som skulle behövas. Det är just när ämnet är aktuellt som den balanserade diskursen behövs som mest, men vi får den ofta levererad för sent.
Ett exempel i närtid är slutbetänkandet från coronakommisionen. En rapport som riktar stenhård kritik mot regeringen Löfvens hantering av covid-19 pandemin. Det är en rapport som förtjänar en debatt om hur kriser bör hanteras av beslutsfattare. Men eftersom rapporten presenterades den 25 februari 2022 kom den att överskuggas av Rysslands invasion av Ukraina. Det var en perfekt tidpunkt för att ta diskussionen eftersom all fakta fanns på bordet, men på grund av att ämnet inte längre var aktuellt så har slutrapporten fallit i glömska hos de flesta svenskar.
Att våga ta diskussionen är viktigt av flera skäl. Och det innebär inte att man måste ta en stark ställning åt ena eller andra hållet. Det handlar helt enkelt om att våga diskutera och inte låta sig skrämmas av en frågas känslighet. Just här är det ännu viktigare att våga ifrågasätta vilken information som debattörer utgår från i sina uttalanden och inlägg.
Den heta diskussionen kring Israel-Palestina har visat farorna med det senare. Exempelvis spred högt uppsatta politiker och andra inflytelserika personer uppgifter om att Israel bombat ett sjukhus i Gaza och dödat 500 personer, varav många barn. Nu i efterhand tyder det mesta på att de uppgifter som spreds var tvivelaktiga och experter världen över letar fortfarande efter svaret på vem och vad som låg bakom explosionen. Att peka ut ena sidan som ansvarig baserat på tvivelaktig och ofullständig information var därmed djupt oansvarigt. Betyder det att det var fel att diskutera frågan innan all fakta fanns på bordet? Nej. Poängen är att det gjordes på fel sätt och av fel anledning. Att använda informationsvakuumet för att sprida radikala antaganden som stöttar ens egna sida av konflikten, oavsett sida, är något som måste bemötas omgående för att inte riskera att sprida potentiell falsk information. Vi behöver inte ha all fakta på bordet för att kunna göra detta. Det är när kontroversiella händelser är som mest aktuella som de ska diskuteras. Instinkten att vänta är fel.
Erik Daunfeldt
