Nu vänder det
16:01 hör jag dovt min syster och mor nästan tjattra (obs ej på kvinnohatvis): “Bubbelbubbelbubbel!”
Min far knackar på dörren till arbetsrummet/mitt hemvändarsovrum.
16:02 hinner det slå när jag långsamt reser mig från stolen och meddelar att jag är på väg till köket.
Och 16:03, då vänder det. Korken vrids mot sin vilja ur flaskan med ett ljudligt plopp, halsen böjs fram och bubblorna fräser till i de långsmala glasen.
“Nu vänder det!”
16:03 är det vintersolstånd. Den mörkaste tidpunkten på året, då solen står som allra lägst.
15:43 satt jag och grät (varning känslosamt fortsätt med försiktighet) i hemvändarsovarbetsrummet. Inte minst av frustration över att inte naturligt begripa begrepp som kupongränta och kovarians; att dessutom ha mens även denna månad och att på ett lite retro vis lyckas bli lite sårad igen av en gammal hjärtesorg. Jag känner mig dålig på att göra det jag borde och äcklig med otvättat hår.
Det kanske inte bara är idag heller. Jag har blivit så trött i mörkret. Telefonens kickar i form av reels om allt från sextips till barnuppfostran (vänta det kanske hör ihop trots allt) och spel där jag ska sortera upp garn lockar allt mer. Jag känner mig inte som mig själv när jag blir tillbakadragen, när blev jag någon som föredrar mitt eget sällskap? Det har alltså känts viktigare och viktigare att ta mina d-vitamintillskott. Men jag minns ju hur det var förra året, och året innan det, det blir så här. Energi går i ebb och flod, och jag ser fram emot nästa högvattensperiod.
16:03 framåt: nu blir det ljusare igen (läs helst inte med Tänd ett ljus-melodin, tycker det tappar sin effekt då). Solen kommer gradvis, försynt börja sträcka på sig och sprida ut sig; mörkrets timmar kommer krypa allt längre isär. För vet ni vad solljus är? Ren fucking livsglädje. Och ironin att hela Sverige får solsken för första gången på kanske en månad på årets kortaste dag? Utsökt.
Metaforen som vintersolståndet bjuder på skriver ju sig själv (vilket jag antar är poängen med metaforer). Den är ju nästan för uppenbar. En riktigt bra anledning att köpa den, tycker jag.
Glad vändskumpa!
Egentligen den enda tidpunkten vi borde fira. Vintersolstånd och nyår, men mer om den senare en annan gång.
Ylva Isaksson Medin